Riksdagen beskrivs ibland som Sveriges demokratiska och politiska hjärta. Alla medborgare ska kunna delta i den demokratiska diskussionen. Personer med hörselnedsättning och dövhet fick denna rättighet år 2000. Denna studie har undersökt teckenspråkstolkningen av en partiledardebatt i Sverigesriksdag. Fokus i studien har varit teckenspråkstolkars så kallade copingstrategier, dvs. språkliga och tolktekniska strategier i tolkningen som används för att säkerställa tolkningens kvalitet. Studien utgår från en kvalitativ, diskursanalytisk ansats. Materialet består av en tre timmar och 35 minuter lång filmad partiledardebatt samt en semistrukturerad intervju med en teckenspråkstolk med lång erfarenhet från tolkning i riksdagen. I materialet har sju olika copingstrategier identifierats: processtid, bokstavering, adekvata utelämningar, adekvata tillägg, samarbete med teamtolken, parafrasering och konstruerat agerande. Förhoppningen är att genom systematisk beskrivning och analys synliggöra teckenspråkstolkning som profession, och hur denna i sin tur bidrar till tillgänglighet och inkludering i den svenska demokratin. / Sometimes the Swedish Parliament is described as the heart of the Swedish democracy and politics. Every Swedish citizen has the right to participate in the political discussion. People with a disabled hearing and deaf people got this right in 2000. This essay has examined the sign language interpretation of a party leader debate in the Swedish Parliament. The main focus of this essay has been the sign language interpreters’ usage of coping strategies, in other words, techniques of interpretation and linguistic strategies, which secure the quality of the interpretation. The study is based on a discourse analytical perspective with a qualitative approach. The results are based on a three hours and 35 minutes lasting, video-recorded debate between the leaders of the different parties of the Swedish Parliament, and on a semi-structured interview with a sign language interpreter with a long experience as an interpreter in the Swedish Parliament. Seven different coping strategies could be identified and analyzed: lag time, spelling, adequate omissions, adequate additions, cooperation with the team interpreter, paraphrasing, constructed acting. Hopefully, this systematic description and analysis can help to spread some light on the profession of sign language interpretation, and how it contributes to accessibility and inclusion into the Swedish democracy.

This thesis deals with the concept of the formalism of Petri nets, which allows to investigate the dynamic behavior of parallel and nondeterministic systems. Furthermore, this deals with its variant of Object-Oriented Petri Nets (OOPN), which aims to facilitate the process of modeling systems with an object-oriented approach. The aim of this master thesis is to design an internal representation of OOPN models, which is suitable for efficient interpretation and implement compiler from PNtalk language into the internal representation. Subsequently, design and implement an OOPN model interpreter using this internal representation of models, which in addition to Petri net objects, must also be able to work with a selected subset of objects from the Java language.

Appropriate digital citizenship skills are considered essential for modern professionals, including signed language interpreters. However, little is known about the experiences and practices of interpreter educators regarding digital citizenship. This exploratory qualitative interview study was conducted to examine the experiences and practices of interpreter educators related to incorporating opportunities for digital citizenship skill-building in their teaching practice. A conceptual framework based on digital citizenship theory guided development of this study. Data were collected from interviews of 6 interpreter educators in bachelor-degree programs in American Sign Language/English interpreting across the United States. Data sets were analyzed through open and axial coding and assessed for themes and patterns. Findings of the study indicated that interpreter educators were aware of elements of digital citizenship but were not knowledgeable about institutional or other policies, that they prioritized the soft skills of digital citizenship, and that they assumed their students acquired the technical skills of digital citizenship elsewhere. Findings may lead to better informed pedagogical decisions about incorporating digital citizenship into instruction, better prepared new professionals, and can contribute to positive social change for practitioners and the consumers they serve.

The purpose of this study was to gain a better understanding of the opportunities and difficulties that appears in interpreted meetings and how social workers treatment of clients is affected whilst using interpreters. Furthermore this was examined by using social workers perspectives on the matter to gain a better understanding of how the use of interpreters affect their work. The study was conducted with six social workers in two different municipalities. We proceeded the study by using a qualitative method with semi-structured interviews. The choice of method enabled follow-up questions and in-depth answers. Furthermore, the result was analyzed with two different theories which are the theory of professional competence and the theory of communication. The results of the study showed that social workers treatment towards clients is affected both in a positive and negative way depending on the opportunities and difficulties. Whether that is directly or indirectly. We found that some strategies that social workers usually use like “small talk” is affected negatively. Depending on the opportunities and difficulties we found that social workers need to adapt their strategies to fit the context of the interpreted meeting. In addition to this we found that the social workers often see the interpreter as a helpful communication tool. Finally the study concluded that social workers are in need of education or some kind of informational guide in the use of interpreters to evolve the quality of interpreted conversations.

Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress.  Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång. / Background: Migration has increased in recent years, therefore increasing the need for interpreters in healthcare. Communication between nurses and patients is crucial for a good relationship, something that is hindered when a language barrier is present. As of now there is no Swedish law that enforces the need of an interpreter in healthcare settings, however there is a law stating the right to equal care despite background. The patient's experience of interpreter use is one of the main foundations to achieve patient centered care.  Aim: The aim of this study was to compile the patients’ experience using an interpreter in healthcare.  Method: This study was a literature review with a qualitative approach. The databases that were used during this literature review were Cinalh and Psycinfo. Quality of the studies were assessed using SBU:s template for quality analysis. The result was analyzed with a qualitative content analysis specific for literature studies, to identify relevant categories and subcategories.  Results: The results were based on 10 qualitative studies. The results are presented under three main categories: Limitations with communication and time, Patient’s expectations from the interpreter and Trust and confidentiality of the interpreter. The results showed that patients had a lack of trust in interpreters in regard to lack of confidentiality and the interpreter’s professionalism. The limitation with communication impacted the care for patients with a need for an interpreter, among other things owing to difficulties booking an interpreter and time pressure. Conclusion: The interpreter's work of facilitating communication was crucial for person centered care and patient safety. There was a need for certified interpreters in order to ensure person centered care. The interpreter was crucial in order to enforce the patients participation in their healthcare, but many patients were uncomfortable with having the interpreter in the room. The nurse has a responsibility to meet the patients’ needs.  Relatives were used partly due to the lack of interpreters, more certified interpreters are needed in order to avoid this. The need for further knowledge for nurses in regards to interpreter use within healthcare was identified through this study.

No description available.

Det här arbetet undersöker socialarbetarnas syn på språksvårigheter som de kan möta i relation till klienter, när ett gemensamt språk saknas, och en tolk är involverad. Arbetet undersöker även socialarbetarnas syn på hur en tolk borde vara för att minska potentiella svårigheter. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med fyra biståndshandläggare. Studiens resultat visar att under vissa omständigheter kan svårigheter uppstå, i form av osäkerhet och oro kring om huruvida budskapet har nått fram till klienten så som det var menad att nå fram, eller om informationen har deformerats när den har passerat genom tolken. Studiens resultat visar att relationsskapandet till klienter blir svårare när kommunikationen sker genom en tolk. Studiens resultat visar även att svårigheterna kan, enligt socialarbetarna, minimeras genom att tolken följer de yrkesetiska reglerna skriva av Kammarkollegiet. / This work examines social workers' approach on language difficulties they may encounter in relation to clients, when a common language is missing, and an interpreter is involved. This work also examines the social workers approach of how an interpreter should work in order to reduce potential difficulties. The method that has been used is semistructured interviews with four social workers. The result of the study shows that under certain circumstances difficulties can arise, in the form of uncertainty and concern about whether the message has reached the client as it was meant to reach, or whether the information has been reshaped when it has passed through the interpreter. The study’s results show that building relationships with clients becomes more difficult when communication takes place through an interpreter. The result of the study also shows that, according to the social workers, the difficulties can be minimized if the interpreter follows the rules of professional ethics, written by the Kammarkollegiet.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser och utmaningarmed tolkanvändning i det professionella mötet. Studien utgick från en kvalitativ metod sombestod av sju semistrukturerade intervjuer. En tematisk analysmetod tillämpades somskapade två huvudteman: det mellanmänskliga - genom en tredje part och socialsekreteraressyn på det praktiska arbetet med tolk. Den insamlade empirin analyserades utifrån studiensteoretiska utgångspunkter, makt och kommunikationsteori. Studiens resultat visade attsocialsekreterare har både positiva och negativa erfarenheter av tolkanvändning. De negativaerfarenheterna överväger de positiva och innefattar relationsskapande, kommunikation,rättssäkerhet och tolkens professionalitet. En central aspekt i studien är att tolken ärnödvändig när parterna saknar ett gemensamt språk. Vid feltolkningar kan det professionellamötet påverkas negativt vilket även har en inverkan på det sociala arbetet.Sammanfattningsvis betonar socialsekreterarna att tolkar behöver utveckla sinprofessionalitet för att arbetet ska bli så gynnsamt som möjligt för klienten. / The purpose of this study was to investigate social workers' experiences and challenges withthe use of interpreters in the professional meeting. The study was based on a qualitativemethod that consisted of seven semi-structured interviews. A thematic analysis method wasapplied which created two main themes: the interpersonal - through a third party and thesocial worker's view of the practical work with an interpreter. The collected empiricalevidence was analyzed based on the study's theoretical framework, power andcommunication theory. The study's results showed that social workers have both positive andnegative experiences of using interpreters. The negative experiences outweigh the positiveones and include relationship building, communication, legal certainty and the interpreter'sprofessionalism. A central aspect of the study is that the interpreter is necessary when theparties lack a common language. In case of misinterpretations, the professional meeting canbe negatively affected, which also has an impact on the social work. In summary, the socialworkers emphasize that interpreters need to develop their professionalism in order for thework to be as beneficial as possible for the client.

Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet vilket innefattar rättssäkerhet, den enskildes medinflytande samt en lättillgänglig service (Socialstyrelsen, 2021). För detta krävs en fungerande kommunikation mellan klient och yrkesverksam. För att klienter som inte behärskar det svenska språket skall kunna bevara sin rätt skall de erbjudas tolk (Förvaltningslag 2017:900, 13§). Denna kvalitativa intervjustudie undersöker socialarbetares erfarenheter av tolkanvändandet i behandlade samtal. Empirin samlades in genom nio individuella intervjuer med socialarbetare. Dessa arbetande på tre olika verksamheter med samma arbetsuppgifter inom samma kommun. Materialet kodades och tematiserades genom en reflexiv tematisk analys. Teorin som använts för att analysera empirin är symbolisk interaktionism samt begreppet yrkeskompetens vilket består av relationskompetens och handlingskompetens. Resultatet visar på praktiska, relationella och språkliga utmaningar som kan ske i och med att orden filtreras genom en till person. Dessa svårigheter kan även medföra andra typer av missförstånd än i samtal utan tolk. Studien visar även vad dessa svårigheter kan få för konsekvenser för klienten. Om översättningen inte sker korrekt och klienten inte förstår syftet med behandlingen skulle detta kunna innebära att klienten tackar nej till insats. Felaktiga översättningar utan känsloyttringar skulle kunna få stora konsekvenser för klienten genom att socialarbetaren inte förstår att klienten tagit till sig av behandlingen vilket i sin tur kan leda till ingripande åtgärder. Tolkens närvaro kan medföra en osäkerhet i att berätta om känslor och erfarenheter. Även om fokus ligger på svårigheter i tolkförmedlade samtal lyfter studien hur viktig tolken är för det sociala arbetet och klienterna. Faktorer som underlättar det tolkförmedlade samtalet är att tolken har kunskap om verksamheten och översätter korrekt med känsla. Det är även fördelaktigt att använda sig av samma tolk vid besök med en och samma klient och att ett samarbete finns mellan de båda professionella. Om telefontolk eller platstolk underlättar skiljer sig åt mellan situation och person.

Background: Professional interpreters are used when nursing staff need to communicate with patients but there’s not a common language. Interpreters want to cooperate with nurses. Interpreters want to give hope to the patients and alleviate their suffering which leads to distortion of information. Patients appreciate when interpreters show respect but are worried over interpreters not translating correctly. Patients then want to use family members instead. Relatives experience interpreting as rewarding, but it can change the family dynamics. Purpose: To describe nurses’ experiences of caring for patients with the help of an interpreter. Method: A descriptive literature study. Thirteen scientific nursing articles were used in the result. Results: Nurses experienced that interpreters had an important role for breaking the language barrier and provide good care. Norms and values demanded adjustments in the nursing care. Development of professional competence and education was needed for a good collaboration between nurses and interpreters. Conclusion: Professional interpreters’ hade a necessary role to enable an effective communication and a good nursing care. When interpreters function failed it affected the nursing care negatively. Further professional competence for nurses and interpreters was needed to ensure a good care. / Bakgrund: Professionella tolkar kan användas av vårdpersonal när det finns behov att kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Tolkar vill samarbeta med sjuksköterskor för att fylla en kunskapslucka. Tolkar vill ge hopp till patienter och lindra deras lidande, vilket ibland leder till att de förvränger information. Patienter uppskattar när tolkar visar respekt men är oroliga över att information bortfaller. Patienter vill då i stället ha anhöriga i tolkrollen. Anhöriga ser det som givande att hjälpa till, dock riskerar det en förändrad familjedynamik. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjälp av tolk. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. 13 vårdvetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sjuksköterskor erfor att tolkar hade en viktig roll för att kunna bryta språkbarriären och ge en god omvårdnad. Tolkars och patienters normer och värderingar krävde anpassningar i sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Utveckling av yrkeskompetens och utbildning krävdes för ett gott samarbete mellan sjuksköterskor och tolkar. Slutsats: Professionella tolkar hade en nödvändig roll för att möjliggöra en effektiv kommunikation och en god omvårdnad. När tolkars funktion brast påverkade det sjuksköterskors omvårdnadsarbete negativt. Ytterligare yrkeskompetens för sjuksköterskor och tolkar behövdes för att säkerställa en god omvårdnad.