I detta examensarbete undersöks hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas av yrkesverksamma förskollärarstudenter både som förhållningssätt och som stödmaterial, samt hur ett potentiellt stödmaterial skulle kunna förbättras. Begreppet pedagogiskt lyssnande, som vi själva arbetat fram, beskriver ett förhållningssätt som kombinerar omsorg om individen, och ömsesidiga relationer mellan barn och vuxna, med en medvetenhet om hur strukturer och normer påverkar människors handlingar och synsätt. För att främja ett förhållningssätt baserat på pedagogiskt lyssnande planerar vi även att utveckla ett relaterat stödmaterial som kan användas av arbetslag i förskolan. Detta val motiveras utifrån att forskning visar att den pedagogiska personalens förhållningssätt till, och interaktion med, barnen påverkar barns förutsättningar och möjligheter i förskolan till exempelvis likabehandling, delaktighet och inflytande på olika sätt. Mot denna bakgrund kommer en fokusgruppstudie göras med yrkesverksamma förskollärarstudenter för att undersöka hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas både som förhållningssätt och som stödmaterial i förskolan, samt undersöka hur stödmaterialet skulle kunna förbättras. Resultaten från undersökningen visar att fokusgruppen av yrkesverksamma förskollärarna visar förståelse för pedagogiskt lyssnande, och ser både möjligheter och svårigheter i ett sådant förhållningssätt. Exempel på möjligheter som vi uppfattade var ömsesidiga och respektfulla relationer mellan barn och vuxna på förskolan, samt möjligheter att ifrågasätta makt. Medan vi uppfattade att utmaningarna handlade om behovet att förstå pedagogiskt lyssnande på djupet för att se det som meningsfullt, samt hur barnen skulle kunna göras delaktiga i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar även att stödmaterialet skulle kunna vara användbart för att ge en struktur till arbetslagets reflektionstid, samt att materialet skulle kunna förbättras genom att bli mer multimodalt. Slutsatsen som kan dras från fokusgruppstudien är därför att pedagogiskt lyssnande som förhållningssätt och stödmaterial skulle kunna användas i förskolan för att främja den pedagogiska personalens relationskompetens, samt möjligheter till omsorg präglad av ömsesidigt, samförstånd och respekt. Dessutom uppfattar vi att pedagogiskt lyssnande skulle kunna främja arbetet med likabehandling, samt barns delaktighet och inflytande i verksamheten, eftersom det kan möjliggöra att makt ifrågasätts och att vuxna kan närma sig barns perspektiv.

Denna studie undersöker vilka lärprocesser som synliggörs när elever på två fritidshem arbetar medfilmskapande. Studien har inspirerats av en visuell minietnografisk studie där två elevgrupper fråntvå olika fritidshem har observerats genom videoobservationer samt fältanteckningar under totalt fyratillfällen. Materialet från observationerna har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv där dengrundläggande principen för lärprocesser bygger på den sociala gruppen där gemenskapen mellanindividerna blir utgångspunkten för lärande. Genom studien kunde följande lärprocesser synliggöras:praktiskt lärande, perspektivtagande, reflexivt lärande samt tendenser till språng av lärande. För attkunna göra studien än mer trovärdig och synliggöra lärprocesserna mer på djupet har slutsatsendragits att det skulle krävas en mer omfattande studie, som skulle innebära att man följer utvaldaelevgrupper under en längre tidsperiod. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet med denna uppsats är att utifrån sociokulturellt perspektiv utforska tre lärares syn på hur musikundervisning kan bidra till elevers välbefinnande. Forskningsfrågorna är: På vilka sätt anser musiklärarna att de skapar ett gynnsamt intersubjektivt rum? Hur arbetar musiklärarna för att stärka elevernas identitet? Vad anser lärarna att de gör för att eleverna ska utvecklas? Som bakgrund presenteras musik som ämne i skolan, grupper i skolan samt forskning kring musikens påverkan på det intersubjektiva rummet och elevers välbefinnande. Den teoretiska bakgrunden ger en bild av det sociokulturella perspektivet innan en genomgång av metodvalet görs. I resultatdelen redovisas analysen av intervjuerna där tre stora teman framträder, relationers betydelse för välbefinnandet, prövande av roller i grupp samt personlig utveckling. Uppsatsen avslutas med en diskussion av resultatet i relation till den presenterade bakgrunden och det teoretiska perspektivet under rubrikerna Musik och rörelse som medierande redskap, Personlig identitet och gruppidentitet samt Sammanhållning och välbefinnande. / The purpose of this essay is to explore, from a socio-cultural perspective, three teachers' views on how music education can contribute to students' well-being. The research questions are: In what ways does music teachers consider that they create a favorable intersubjective room? How does music teachers work to strengthen students' identity? What does the teachers think they do to help students develop? As a background, music is presented as a subject in school, groups in school and research on the influence of music on the intersubjective room and pupils' well-being. The theoretical background gives a picture of the sociocultural perspective before a review of the method is made. The results section presents the analysis of the interviews where three major themes appear;the importance of relationships for well-being, testing of roles in groups andpersonal development. In the last chapter the result are discussed in relation to the presented background as well as the theoretical perspective; Music and movement as mediating tools, Personal and group identity as well as Cohesion and well- being.

<p>Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra.</p> / <p>What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.</p>

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra. / What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.