Bakgrund: Skärmtid har ökat i samhället och även barn använder sig mycket av skärm såsom mobil, surfplattor och tv. Forskningen om hur barn påverkas av skärmar fortgår och visar på både positiva och negativa effekter. Barnhälsovårdssjuksköterskans [BHV-sjuksköterskans] uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för barnet och stötta familjer till god hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns hälsa i relation till skärmtid. Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju BHV-sjuksköterskor. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två kategorier “Att vara ett stöd” och “Att samtala om ett svårt men viktigt ämne” och sex subkategorier “Att skapa en tillitsfull relation”, “Ge information och råd”, “Ge föräldrar stöd till egen reflektion”, “Betydelsen av kunskap”, “Betydelsen av att ha rutiner” och “Ett ökat behov av att samtala om skärmtid”. Diskussion: BHV-sjuksköterskan har en viktig stödjande roll för att främja barns hälsa relaterat till skärmtid. En tillitsfull relation med föräldrarna ligger till grund för att kunna ge bra stöd och rådgivning som kan leda till bättre hälsa för barnet. Flera deltagare upplevde svårigheter i samtalet på grund av föräldrars reaktioner samt brist på mer djupgående kunskap inom ämnet. Slutsats: BHV-sjuksköterskor behöver få mer djupgående kunskap i hur skärmtid påverkar barns hälsa och hur samtalet om skärmtid kan föras med föräldrar. Mer forskning behövs kring BHV-sjuksköterskans roll i att främja barns hälsa genom att stötta familjer till att ha ett hälsosamt förhållningssätt till skärmtid. / Background: Screen time has increased in society and even young children spend much time in front of screens such as mobile phones, tablets and televisions. New research on how children are affected by the screens is being made with both positive and negative effects. The task of the child health nurse is to promote and support families to achieve good health for the child. Aim: The aim was to investigate the experience of the child health nurse when talking to parents about their children’s health in relation to screen time. Method: The study was based on a qualitative method with semi-constructed interviews conducted with seven child health nurses. The results were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Two categories “To be a support” and “To talk about a difficult but important subject” and six subcategories “To create a trustworthy relationship”, “To give information and advice”, “Parents support to their own reflections”, “The value of knowledge”, “The value of routines” and “An increased need to talk about screen time” was found. Discussion: The child health nurse has an important role when it comes to supporting and promoting the children’s health in relation to screen time. A trusting relationship with the parents is the foundation to fulfill this role. Several participants experienced difficulties in their conversations based on the parents' reactions and their own lack of deeper knowledge on the subject. Conclusion: Child health nurses need more knowledge in how screen time affects children's health and how to deal with this subject with parents in general. More research is needed on how the child health nurse work support families to promote children’s health in the relationship to screen time. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka kuratorers erfarenheter av transkulturella möten och kuratorers uppfattningar om hur kulturkompetens inverkar på vården inom svensk psykiatri. Ambitionen med studien är också att få förståelse för om det kan vara av vikt att kuratorer inom psykiatri innehar kulturkompetens. Studien utgår från att Sverige är ett mångkulturellt land där många kulturer möts, vilket ger anledningar att studera hur kuratorer samspelar med patienter vid transkulturella möten. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med tio kuratorer har genomförts. Empirin har analyserats genom tematisk analys och studiens frågeställningar har studerats utifrån teorierna symbolisk interaktionism och andrefiering. Resultaten av studien visar bland annat vilka erfarenheter kuratorer har av transkulturella möten samt vilka utmaningar kuratorerna upplever i dessa möten. Det kan vara till exempel patientens bristande språk och kulturella skillnader bland annat i form av hur psykisk ohälsa uttrycks. I studien framkommer också kuratorers uppfattningar av kulturkompetens och att de ser att det finns ett behov av sådan kompetens. Denna kompetens menar kuratorerna kan uppnås genom en kombination av utbildning och erfarenhet. Studiens slutsats är att kuratorer menar att kulturkompetens kan vara av betydelse för att uppnå jämlik vård samt nå förståelse i möten med patienter som har en annan kulturell bakgrund. Implikationer för socialt arbete som tas upp i studien är till exempel att kulturkompetens inom psykiatri kan skapa förståelse för patienter med en annan kulturell bakgrund och vara till gagn för dem då det handlar om jämlik vård. Vidare lyfts i studien ett behov av att erfarenheter av transkulturella möten och kulturkompetens studeras även ur andra synvinklar.

The coronavirus pandemic has thoroughly tested the Swedish crisis management system. It has affected and involved a large number of actors, across sectors and levels of government. Scholars of crisis management have long been interested in different forms of collaboration between actors. This large-scale crisis provides an opportunity to enhance our understanding of collaborative crisis management and to help us better deal with crisis in the future. This study aims to further enhance our understanding of collaboration in crisis management through the lens of a cen- tral actor in the Swedish crisis management system: the county administrative boards (länsstyrelserna). This study focuses on regional crisis management, where the county administrative boards play a central role, and aims to describe the con- text in which the actors operate and identify potential collaboration risks. This is being done through the application of the Institutional Collective Action Frame- work (ICA), which has been developed to identify and address collective action problems that may occur due to fragmented responsibility. Through a qualitative interview study this thesis has highlighted the complex nature of a large-scale crisis and the collaboration risks that follows. The main finding of this study is that the risk of coordination problems increases when a large-scale crisis involves a larger number of actors. Risks of incoordination are manifested in parallel communication channels and parallel networks, that if not identified and managed risks to short- circuit the ordinary collaborative structures in place. Some of the findings in the study may also be of interest for further studies.

Bakgrund: Studier visade att det saknades erfarenheter hos distriktssköterskor då det gällde bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Det ansågs viktigt att ha rätt kunskap om bemötande av dessa patienter. Ett gott bemötande inverkade på hur vården upplevdes av patienter och kunde därför antas vara en viktig faktor för att arbeta med gällande vårdkvalitet. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att belysa distriktsjuksköterskans upplevelser och behov av att möta patienter med psykisk ohälsa på hälsocentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskans upplevelse av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa gjordes genom att skapa tillit och förtroende hos patienten. I arbetet som distriktssköterska förekom det ofta känslor som otillräcklighet, rädsla, frustration och stress. För att kunna vårda patienter med psykisk ohälsa fanns det vissa förutsättningar som påverkade distriktssköterskans arbete. De förutsättningar som beskrevs var samarbete med andra vårdinstanser, handledning/spegling och kunskap. Slutsats: Att som distriktssköterska känna frustration, otillräcklighet, rädsla och stress kunde påverka relationen till patienten som kunde leda till ett lidande för individen. För att förbättra mötet med patienten krävdes att distriktssköterskan fick mer tid till denna patientgrupp. Distriktssköterskan kunde inte ensam bära det primära ansvaret utan en tydlig ansvarsfördelning borde följas mellan olika vårdinstanser. För att kunna förstå och behandla patienter med psykisk ohälsa krävdes utbildning vilket distriktssköterskorna borde få kontinuerligt då behov uppstod. / Background: Studies showed that there was a lack of experience among district nurses when it came to treating patients with mental illness. It was considered important to have the right knowledge about the treatment of these patients. A good response affected how the care was experienced by patients and could therefore be assumed to be an important factor in working with the current quality of care. Aim: The aim of this interview study was to shed light on the district nurse's experiences and need to meet patients with mental illness at a health center. Method: The study was conducted with a qualitative method with semi-structured interviews and was then analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results showed that the district nurse's experience of treating and caring for patients with mental illness was made by creating trust and confidence in the patient. In the work as a district nurse, there were often feelings such as inadequacy, fear, frustration and stress. In order to be able to care for patients with mental illness, there were certain conditions that affected the district nurse's work. The conditions described were collaboration with other care agencies, supervision / reflection and knowledge. Conclusion: As a district nurse, feeling frustration, inadequacy, fear and stress could affect the relationship with the patient which could lead to suffering for the individual. To improve the meeting with the patient, it was required that the district nurse had more time for this patient group. The district nurse could not alone bear the primary responsibility, but a clear division of responsibilities should be followed between different care agencies. In order to be able to understand and treat patients with mental illness, training was required, which the district nurses should receive continuously when the need arose. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Bakgrund Det saknas riktlinjer för behandling vid utmattningssyndrom. Socialstyrelsens rekommendationer är multimodal rehabilitering där individen stöttas av flera professioner. Behandlingen bör sträva efter att stödja ett upprätthållande av rutiner i vardagen, där bland annat regelbunden fysisk aktivitet spelar en avgörande roll för symtomförbättring och arbetsåtergång. Samtidigt återfinns hos dessa personer ofta en förhöjd psykisk och fysisk uttröttbarhet vilket torde kunna vara en utmaning vid implementerande av fysisk aktivitet. Därför behövs kunskap om hur dessa personer upplever den fysiska aktiviteten samt hinder och främjande faktorer till att utföra denna.Syfte Att undersöka upplevelser av fysisk aktivitet samt hinder och främjande faktorer till denna hos personer med utmattningssyndrom.Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Deltagarna rekryterades via två facebookgrupper inriktade på utmattningssyndrom. Tio kvinnor med utmattningssyndrom i åldersintervallet 24-59 år ingick i studien. Databearbetning genomfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier. De tre huvudkategorierna bestod av: Främjar fysisk aktivitet, Hinder för fysisk aktivitet, Omgivning har betydelse.Konklusion Studien visade att kravlös aktivitet, vårdens stöd samt upplevt ökat välmående av fysisk aktivitet fungerade som främjande faktorer till denna hos personer med utmattningssyndrom. Svårigheter att hitta balans och dåligt anpassad vård verkade som hindrande faktorer till att utföra fysisk aktivitet. Omgivningen var av betydelse för hur den fysiska aktiviteten upplevdes; utomhus i naturen upplevdes positivt medan sociala miljöer var desto mer belastande för deltagarna. / Background There are no guidelines for treatment of exhaustion disorder. Recommendations are multimodal rehabilitation where the individual is supported by several professions. Treatment should strive to support the maintenance of routines in everyday life, where, among other things, regular physical activity plays a crucial role in improving symptoms and returning to work. At the same time, these people have an increased mental and physical fatigue, which could be a challenge when implementing physical activity. Therefore, knowledge is needed about how these people experience physical activity as well as obstacles and promoting factors to perform it.Purpose The aim of the study was to investigate experiences of physical activity as well as obstacles and promoting factors for physical activity among people with exhaustion disorder.Method A qualitative method with semi-structured interviews was applied. Participants were recruited from two Facebook groups that were focused on exhaustion disorder. Tenwomen with exhaustion disorder in the age range 24-59 years were included in the study. Data processing was carried out through a qualitative content analysis.Results The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The three main categories consisted of: Promotes physical activity, Obstacles to physical activity, Environment matters.Conclusion This study showed that adaptive activity, healthcare support and experienced increased well-being of physical activity functioned as promoting factors for this in people with exhaustion syndrome. Difficulty finding balance and receiving maladaptive treatment acted as barriers to physical activity. The environment was important for how the physical activity was experienced; outdoors in nature was experienced positively while social environments were more stressful for the participants.

Region Östergötland engages in many international collaborations as a way to exchange knowledge and insights with other organizations. The organization has had a collaboration focused on patient safety with Moi Teaching and Referral Hospital in Eldoret, Kenya, since 2015. Kenya is considered a low and middle-income country, while Sweden is considered a high-income country. The aim of this study was to describe patient safety development using activity theory, with a special focus on how Region Östergötland supports patient safety development in a low and middle-income country’s healthcare system. Data was collected by conducting interviews with six participants involved in the patient safety collaboration, by visiting Eldoret to conduct a participant observation and by analyzing relevant policy documents. The results showed that many factors are involved in patient safety development, both within an organization and in supporting the development in a low and middle-income country’s healthcare system. Healthcare organizations should strive for commitment to patient safety development from all levels of the organization, and for a safety culture where staff members are comfortable reporting errors. The management must pursue patient safety questions and put aside resources for patient safety development. As Sweden and low and middle-income countries are different in many aspects, it’s important for the supporting part, in this case Region Östergötland, to be attentive to and understanding of prevailing differences caused by available resources, cultural norms, rules and organizational structures. Many of the requirements for an organization’s patient safety development, and for a successful collaboration between Region Östergötland and Moi Teaching and Referral Hospital, were shown to be achieved or at least functioning. Even though all requirements are not fulfilled, they are all matters that can be improved by the continuation of the collaboration. Region Östergötland can learn from the collaboration by seeing how results can be achieved in an organization with few resources, how efficiently changes can be made within an organization, as well as by gaining knowledge about another culture and country. These factors create opportunities for project participants to be inspired and question current methods and norms in their own organization, which can result in improvements of Region Östergötland as on organization in the future.

Bakgrund: Tre till fem procent av barnen i Sverige har fetma. Fetma påverkar hela barnets liv och hälsa på ett negativt sätt samt ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar. Sjuksköterskor ska arbeta förbyggande och bemötandet är en stor del av omvårdnaden. Det finns svårigheter med att bemöta barn med fetma och deras föräldrar, då fetma är ett känsligt ämne och en stigmatiserad sjukdom. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande av barn med fetma och deras föräldrar. Metod: En empirisk studie där fyra sjuksköterskor som arbetar på Barn och ungdomsmedicinska mottagningar i Stockholms län intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys gjordes av det inspelade intervjumaterialet. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem teman med 14 underliggande kategorier. Teman var: värna om relationen, "vara den som lyfter dom", att se individen, hela familjen med på tåget och utmaning för sjuksköterskan. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan bygger en relation till barnet och föräldrarna med öppenhet, tillit, förståelse och ärlighet för att barnets fetma ska kunna behandlas. Bemötandet ska formas individuellt och omvårdnaden bör vara familjefokuserad. / Background: Three to five percent of the children in Sweden are obese. Obesity affects the health of a child in a negative way and increases the risk for other diseases. Caring should be preventive and the approach is an essential part of the caring. There are difficulties, for the nurse, to have a good approach when caring for children and their parents, because obesity is a stigmatized disease and the subject is emotional. Aim: To illuminate how nurses approach children with obesity and their parents. Method: We made an empiric study in which four nurses working at the child and adolescent medical clinic primary care in Stockholm area were interviewed. A qualitative content analysis was made in order to process the interview material. Results: The content analysis resulted in five themes and 14 categories. The themes are care for the relation, "be the one who will encourage them", see the individual, involve the family and a challenge for the nurse. Conclusion: It is important that the nurse builds a relation with the child and the parents, containing trust, understanding, honesty and openness. The approach of caring should be individualized and family focused.

Several studies have shown that patients with anorexia nervosa (AN) have elevated levels of shame. To the researcher's knowledge there was a lack of research concerning how healthcare professionals experienced shame in their patients with AN when the study was conducted. Against this background, the purpose of the present study was to contribute to a deeper insight into how healthcare professionals experienced shame in patients with AN, which was investigated through the research question: How do healthcare professionals experience shame in patients with anorexia nervosa? Based on a qualitative method and a phenomenological approach, the research question was investigated through semi-structured interviews with seven participants. The material was analyzed using thematic analysis. The analysis generated the overarching theme of self-contempt and the themes: shame against the anorexic voice, shame against their self and the impossible choice between the shame-loyalties, and seven sub-themes. Healthcare professional´s experience is in line with previous studies on patients, which have shown that shame plays a central role in AN. Further research is encouraged to investigate whether psychoeducation about shame as well as targeted treatment interventions for shame could be helpful in treating patients with AN. / Flera studier har påvisat att patienter med anorexia nervosa (AN) har förhöjda nivåer av skam. Till författarens vetskap, saknades vid studiens genomförande, forskning om hur vårdpersonal upplevde skam hos sina patienter med AN. Föreliggande studies syfte var mot bakgrund av detta att bidra till en djupare insyn i hur vårdpersonal upplevde skam hos patienter med AN, vilket undersöktes genom frågeställningen: Hur upplever vårdpersonal skam hos patienter med anorexia nervosa? Utifrån en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats undersöktes frågeställningen genom semistrukturerade intervjuer med sju deltagare. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. I analysen skapades det överordnade temat självförakt och temana: skam mot den anorektiska rösten, skam mot sitt ”jag” och det omöjliga valet mellan skamlojaliteterna, samt sju underteman. Vårdpersonals upplevelse ligger i linje med tidigare studier på patienter, vilka har påvisat att skam spelar en central roll vid AN. Framtida forskning uppmuntras undersöka huruvida psykoedukation om skam samt riktade behandlingsinsatser för skam kan vara hjälpsamt vid behandling av patienter med AN.

The goal of achieving carbon neutrality for year 2045 puts Sweden on a road towards further implementation of renewable energy into their energy system. The goal of this degree project is to investigate how the implementation of renewable energy in Sweden is worked towards on a regional level but also to explore how this expansion might look for the Norra Småland Region. By conducting several semi-structured interviews with the energy agencies of Sweden as well as creating a model for the potential solar and wind power expansion in the Norra Småland Region, the authors aim to answer the questions of how the current work with expanding the renewable energy share in the Swedish energy system is conducted; what bottlenecks, problems and challenges exist and what tools, data, information and incentives might help further facilitate this work. Through the interviews conducted, this degree project encapsulates the different projects related to the subject of renewable energy which the various regions of Sweden work with. The degree project also provides a compilation of various challenges related to the projects as well as an insight into what tools and incentives are asked for by the regions with the goal of helping facilitate the work conducted. The degree project also provides a projection for how the future expansion of wind power and solar power might look in the Norra Småland Region based on the previous expansion trends, resulting in three individual projections with individual growth rates.

Bakgrund: Forskning visar att skärmanvändningen hos barn- och ungdomar går allt längre ner i åldrarna. Det går också att se ett samband mellan ökad skärmtid och ohälsa hos barn- och ungdomar. Skärmvanor är ett relativt nytt ämne som tas upp på BHV och forskningen är begränsad. Detta ställer höga krav på att BHV-sjuksköterskor har effektiva strategier och tillräckligt med evidensbaserad kunskap om skärmanvändandets effekter på barnet för att ge råd och stöd till familjer på BHV. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskors hälsofrämjande strategier med föräldrar och barn om skärmvanor. Metod: En induktiv kvalitativ design användes. Barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor från olika barnhälsocentraler i södra och mellersta Sverige deltog i studien. Nio semistrukturerade intervjuer hölls. Deltagarna valdes ut genom strategiskt urval samt snöbollsurval. Data samlades in och analyserades enligt Granheim och Lundmans manifesta innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom i resultatet: Samtalets betydelse, som belyser vikten av samtalen på BHV för att skapa goda relationer med familjerna. Vikten av information, som är betydelsefullt för att kunna nå ut med evidensbaserad information till föräldrar och barn. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna upplevde otillräckligt med kunskap om hur samtal kring skärmvanor på BHV kunde hållas. De saknade även uppdaterad forskning och tydliga riktlinjer relaterat till skärmvanor. / Background: The research shows that the use of screens by children and young people goes lower down in ages . It is also possible to see a connection between increased screen time and reduced health in children and young people. Screen habits are a relatively new topic addressed at BHV and the research is limited. This sets high demands that BHV nurses have effective strategies and all the knowledge about the effects of screen use on children in order to be able to give the right evidence-based advice and support to the families at BHV. Aim: The aim of the study was to investigate BHV nurses' health promotion strategies with parents and children about screen habits. Method: An inductive qualitative design was used. Children's nurses and district nurses from various child health centers in southern and central Sweden participated in the study. Nine semi-structured individual interviews were held. The participants were selected through both a strategically selection and snowball selection. Data was collected and then analyzed according to Graneheim and Lundman's manifest content analysis. Results: Two main categories emerged in the results: The importance of the conversation, which highlights the importance of the conversations at BHV to create good relationships with the families. The importance of information, which is significant to be able to reach out with evidence-based information to families. Conclusion: The BHV nurses experienced inadequat knowledge about how conversations about screen habits at the BHV could be held. They also lacked up-to-date research and clear guidelines related to screen habits.