Patientundervisning är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. Tidigare studier visar på att traditionell patientundervisning inte är särskilt effektiv vid livsstilsförändringar och det borde användas flera olika metoder än vad som görs idag. De senaste åren har det gjorts några försök att använda en ny metod i den somatiska vården kallad motiverande intervju (MI). Studiens syfte var att beskriva effekten av motiverande intervju för de patientgrupper där forskning gjorts. Metoden har varit litteraturstudie. Litteratursökningar har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Science Direct. Resultatet baseras på 13 kvalitetsbedömda artiklar. De patientgrupper som behandlas är diabetespatienter, hiv-patienter, rökande gravida och rökande cancerpatienter, astmapatienter och hjärtsjuka. Två artiklar behandlar förebyggande hälsoarbete. Litteraturstudien har funnit stöd för att MI kan ha en effekt vid patientundervisning av diabetespatienter, HIV-patienter och för vissa förändringar i livsstil. Det finns också stöd för att MI kan vara till hjälp i patientundervisningen, däribland i undervisningen av astmapatienter, samt att vård-personal ställde sig positiv till användningen av metoden. Däremot hittades inget stöd för att MI kan hjälpa gravida eller cancerpatienter att sluta röka.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomämnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jämfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstämmiga eller ej.Studien baseras på respondentintervjuer där tio elever blev intervjuadebeträffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på interaktion,dialog och meningsskapande där examination och kunskapsmediering har utgjort tvåcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever är mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig åt mellan ämnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna själva erkänner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturläsning för att på såsätt kunna tillägna sig ny kunskap. Trots detta visar det sig att faktiska samtal i mindregrupper är ovanligt och att de diskussioner och samtal som eleverna erfar i de flestafall är väldigt lärarstyrda.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades. Resultatet i vår studie visar att de båda förskolorna arbetar med en insikt om barnets individuella utveckling och stimulans för att ge barnet social trygghet i kommunikation via samspel. Det som dock framkom var att förskolelärare många gånger kände sig otillräcklig när det gällde bekräftande av det enskilda barnets önskningar och behov.

Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin. I resultatet beskrivs den icke-västerländska historian som inte lika viktig som den västerländska. Det råder dock oenighet mellan lärarna om den faktiska plats som denna nyss nämnda historia är tillräcklig eller inte. I frågan om vilka händelser som prioriteras finns det en enighet om att den icke-västerländska historia behandlas oftast då Västerlandet är i kontakt med den. Den icke-västerländska historian undervisas också genom andra upplägg såsom tematiseringar, Pm, diskussioner eller korta redovisningar av läraren. I frågan som berör faktorer som påverkar undervisningsinnehållet blir ämnesplanen, elevsammansättning och den faktiska kunskapen och intresset hos läraren de faktorerna som lärarna anser påverkat dem. Två lärare tolkar ämnesplanen som en motståndsfaktor till icke-västerländsk historia, samtidigt som alla menar att ämnesplanen inte uppmuntrar till mer icke-västerländsk historia. Elevsammansättning var en stor faktor då fler elever med utomeuropeiska rötter desto mer icke-västerländsk historia i undervisningen. Kunskapen hos i sin tur hade en negativ effekt på mängden icke-västerländsk historia om lärare själv ansågs att hen hade liten kunskap om just den historian. Konklusionen var att den ickevästerländska historians plats anses vara för liten. Avgörande faktorer som påverkar synen är kunskap och intresse men även av ämnet. Den västerländska historian ansågs ha en större plats för att den ligger oss närmare kulturellt och geografiskt.

Aim: The overall aim of this survey was to show whether, and possibly how, Stockholm’s three biggest football clubs (in supporter counts) works strategically with their communication regarding to supporter violence. A further goal of this paper is to contribute with knowledge that could be used by football clubs in their efforts against supporter violence. From this purpose two questions were constructed: 1) Do football clubs work strategically with their communications with regard to supporter violence? In that case, how? 2) Can work with strategic communication in terms of supporter violence improve? In such cases, how? Material and Method: The method used in this studie is of a qualitative character. The qualitative method was preferred as it allows the researcher to determine in-depth knowledge, which was necessary for the purpose of the survey. The qualitative data were collected through e-mail interviews with employees of the three football clubs. Results of interviews were then analyzed on the basis of selected theories in the field of strategic communication. Main results: The main results of this study shows that the examined football clubs don’t work strategic with their communications regard to supporter vilolence, not consistently as required. However, there are parts of the strategic process that met strategic standards, such as boundary spanning, target group analysis and organization profiling.

Syftet med studien är att belysa lärares och elevers syn på frågan om att delta i undervisningen iidrott och hälsa utan att vara ombytt. Då varken läroplan eller lärarutbildning ger något konkretstöd om hur man ska hantera de elever som inte är ombytta till lektionen så vill vi belysa dennafråga för följande studie. Rapporter från Skolverket och riksdagen visar en hög frånvaro inomämnet idrott och hälsa och en sjunkande delaktighet i idrottsföreningar hos eleverna. Skolan kansåledes bli elevernas enda eller den viktigaste källan till fysisk aktivitet. Genom att intervjua lärareoch ge ut enkäter hos deras elever tog vi del av båda parters resonemang kring att låta elever deltautan ombyte på lektionen i idrott och hälsa. Resultatet visar att lärare på gymnasiet i högreuträckning låter eleverna delta utan ombyte medan lärare på grundskolan av hygienska skäl intetillåter detta. Samtliga lärare anser att det är eleven som deltar utan ombyte som både gynnas ochmissgynnas. Vi fick också fram resultatet att elever med högre frånvaro, mindre intresse och lägrebetyg i ämnet idrott och hälsa samt har en mindre del av fysisk aktivitet i sin vardag i störreutsträckning tycker att det är positivt att läraren låter elever delta utan att vara ombytta.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsättningar gällande informations- och kommunikationsteknik (hädanefter benämnt IKT) i grundskolans tidigare år.      Nedan frågeställningar har används för att ge läsaren en bra grund till ämnet och senare i texten komma fram till en slutsats   Vad finns det för förutsättningar på de tillfrågade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjälp av IKT? Vad för relevant utbildning har de tillfrågade pedagogerna som undervisar med hjälp av IKT? Hur arbetar de tillfrågade pedagogerna med IKT? Vad har de tillfrågade pedagogerna i grundskolans tidigare år för attityd till IKT?        I den här studien användes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare år intervjuades, med tidigare år menas från förskoleklass till årskurs 6. Utvalda delar från intervjuerna är transkriberade. I analysen presenteras teman utifrån den kartläggning som gjorts av intervjuerna, med hänsyn till frågeställningarna i denna empiri. Resultatet visar bland annat att pedagogerna i fråga tycker att IKT kan vara tidskrävande då tekniken ofta orsakar utmaningar samt att förflyttningen av datorer är ett problem på de skolor där det inte finns integrerat i klassrummen. Men trots dessa utmaningar ansåg pedagogerna i denna studie att IKT är bra och roligt och att man möter eleverna på deras egen intressenivå och ser till deras lust att lära.   Nyckelord: Pedagogik, Grundskolan, Intervju, Pedagogiskt verktyg, IKT

Sammanfattning Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare år i den svenska skolan. Frågeställningarna som kommer besvaras i studien är, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever får specialundervisning? Vilka följder får inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever får specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till?   Studien utgår från en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stängt frågeformulär. Den tar sin utgångspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgångspunkt i fenomenografin där målet är att kartlägga skilda uppfattningar om samma fenomen. Det innebär att informanternas verklighetsuppfattning står till grund för utfallet i studien. Då studien utgår ifrån vuxnas uppfattningar är studien byggd utifrån ett barnperspektiv. Detta innebär att man som vuxen ser till barns behov och hur vuxnas handlingar påverkar barnen, i detta fall, eleverna. Resultatet redovisar att inne- och uteslutning förkommer inom specialundervisningen och att dessa handlingar leder till fler effekter som majoriteten av informanterna är medvetna om. Analysen visar att inne- och uteslutande handlingar är ofrånkomliga i samband med specialundervisningens organisering. En faktor som visat sig viktig är att elevernas känslor tolkas olika av informanterna beroende på vilket kön eleverna har.

Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap. Intervjuerna analyserades tematiskt och resultaten visade att det finns potentiellt kontroversiella ämnesområden inom naturkunskap. De områden som lärarna i någon mån ansåg kontroversiella var evolution, genteknik, klimat- och miljöfrågor, livsstil och hälsa, sex- och samlevnad samt vargfrågan. Diskussion var det vanligast förekommande metodvalet och målet var i stor utsträckning att få ställningstagande och kritiskt tänkande elever. Fyra av fem lärare gick in med inställningen att vara neutrala i samband med sin undervisning, detta visade sig dock inte vara enkelt i alla situationer. Alla lärare ansåg det viktigt att undervisa om kontroversiella ämnesområden och ingen sade sig ha undvikit denna typ av undervisning. Lärarna resonerar både om motiv till att undervisa om kontroversiella ämnesområden, till exempel till följd av det mediala fokus som finns idag, men de resonerar också om tillfällen att inta en mer försiktig inställning för att inte riskera att kränka elever. Utifrån lärarnas resonemang kom jag fram till att det finns tre typer av kontroversiella ämnesområden, områden som baseras på olika bevekelsegrunder (religion eller vetenskap), olika värderingar samt privata eller känsliga ämnesområden (sex- och samlevnad).

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningar: Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat? Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp? Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur? Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt? Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat? Metod för datainsamling är intervju. Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang. Ämnesintegrerat var ännu ett krav på tema, men verksamhet/aktiviteter kunde vara ämnesintegrerade utan att det pågick något tema. Temaarbete kan användas för att fördjupa barnens kunskaper, hjälpa dem att se kopplingar mellan olika ämnen eller uppfylla deras behov av att bearbeta eller avdramatisera något. Jag ser en stark koppling mellan temaarbete och sociokulturellt perspektiv eftersom kontext, praktisk utövning och helhet ges stort utrymme.