Syftet med studien var att undersöka hur oralt hälsofrämjande arbete upplevdes av legitimerade tandhygienister. En kvalitativ studie har genomförts och datainsamlingen gjordes genom intervjuer med en intervjuguide som underlag. Åtta deltagare från två folktandvårdskliniker i Skåne intervjuades och intervjuerna varade i 11-20 minuter. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållanalys. Resultatet redovisas utifrån temat ”Tandhygienister har ett stort ansvar i sitt hälsofrämjande arbete”. Deltagarna upplevde att hälsofrämjande arbete är betydelsefullt, att de har goda förutsättningar och möjligheter att påverka patienterna att uppnå en god oral hälsa. Patienternas motivation och tandhygienistens engagemang är av stor vikt för att uppnå förståelse hos patienter om egenvård och vad god oral hälsa innebär. Deltagarna anser att de har ett ansvar som legitimerade tandhygienister att hjälpa patienterna att uppnå och bibehålla en god oral hälsa. Majoriteten av deltagarna upplevde att en god oral hälsa inte bara är viktig för tändernas hälsa utan även för hälsan i övrigt. Slutsatsen av studien är att är att tandhygienister upplever att de har ett stort ansvar när det gäller hälsofrämjande arbete samt att det finns goda möjligheter att påverka patienter att uppnå en god oral hälsa genom hälsofrämjande arbete. Patienter som inte är intresserade och inte tar ansvar för sin egen munhälsa är en utmaning för deltagarna vid oralt hälsofrämjande arbete.

Denna studie syftade till att få ökad kunskap om grundskollärares uppfattningar gällande begreppet inkludering samt hur dessa lärare ansåg att de arbetar för att inkludera elever med ADHD i den ordinarie undervisningen. Då studien undersökte uppfattningar valdes ett fenomenografiskt perspektiv, ett perspektiv som behandlar människors uppfattningar och erfarenheter. Lärarnas uppfattningar undersöktes genom kvalitativa intervjuer av verksamma grundskollärare spridda över stora delar av Sverige. Utifrån intervjuerna framgick flera olika uppfattningar om begreppet inkludering, de var dock lika lärarna sinsemellan. Det framkom även flera uppfattningar om hur lärare kan arbeta för att inkludera elever med ADHD i den ordinarie undervisningen. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell där likheter och skillnader bland uppfattningarna kunde urskiljas. Likheterna och skillnaderna utgjorde sedan underlag för beskrivningskategorier, vilka kategoriserade lärarnas mest förekommande uppfattningar. Utifrån resultatet framkom att en definition av begreppet inkludering borde fastställas så att lärare får en överensstämmande förståelse för begreppet. Det framkom även att inkluderande arbetssätt för elever med ADHD kan fungera för alla elever i en elevgrupp.

I denna studie har det undersökts hur tre olika lärare genom sitt ledarskap utövar olika makttekniker i klassrummet för att skapa ordning och fånga elevernas uppmärksamhet vid lektionsstart. Det har även undersökts hur användningen av dessa motiveras av lärarna, samt hur eleverna agerar och reagerar på dessa makttekniker. Empiri samlades in genom observationer och intervjuer, varefter observationsscheman samt ljudinspelningar analyserades. Observationer genomfördes ute på två olika grundskolor hos tre olika klasslärare vars klasser bestod av elever i årskurs ett. Efter observationerna genomfördes korta intervjuer med respektive klasslärare där lärarna förklarade och motiverade användandet av de specifika teknikerna, samt varför dessa passade för just deras klass. Studiens resultat och analys har sin teoretiska utgångspunkt i Michel Foucaults teori om maktbegreppet samt i Brousseaus teori om det didaktiska kontraktet. Studiens resultat visade på att de tekniker som användes i uppmuntrande syfte av lärarna oftast hade en långvarig effekt på eleverna. De slutsatser som kan dras av detta är att dessa tekniker skapade ordning i klassrummet samt påkallade elevers uppmärksamhet vid lektionsstart.

Från att lärare i Sverige haft en negativ uppfattning av grupparbete, har det på senare år skett en ökad användning av arbetsformen i exempelvis matematikämnet. Lärares uppfattningar kan ha påverkan på grupparbetes process och resultat, trots det är forskningsfältet kring detta begränsat. Studien görs utifrån ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att öka kunskapen om lärares uppfattningar och erfarenheter av grupparbete i matematikämnet. Frågeställningarna berör lärarnas definition av grupparbete, vad de ser för möjligheter och svårigheter, samt vad de anser är syftet med arbetsformen i matematikämnet. Kvalitativa intervjuer användes vid datainsamling. Resultatet visade att majoriteten av lärarna definierade grupparbete som att två eller fler elever samarbetar med en arbetsuppgift. Lärarnas uttalanden indikerade att de hade en överlag positiv uppfattning av grupparbete, trots att några av lärarna problematiserade arbetsformen. Den positiva uppfattningen grundade sig främst på positiva erfarenheter, såsom att eleverna fick möjlighet att fördjupa matematisk kunskap. Matematiklyftet framkom även som en faktor som påverkat lärarnas uppfattningar. Vidare ansåg flest av lärarna att huvudsyftet med grupparbete var att låta eleverna kommunicera matematik. De lärare som problematiserade arbetsformen utgick från negativa erfarenheter, där svårigheter vid gruppsammansättning och bedömning framstod som några faktorer som påverkat lärarnas uppfattningar av arbetsformen.

I denna studie undersöks grundskollärares erfarenheter av att arbeta med elever med Autismspektrumstörning (ASD) i den stora gruppen. Med den stora gruppen menas den vanliga grundskoleklassen. Studien bygger på en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer intervjuas fem grundskolelärare med erfarenhet att undervisa elever med ASD i den stora gruppen. Frågorna är desamma i alla intervjuer men genom att konstruera öppna frågor och följdfrågor kan uttömmande svar ges. Det insamlade materialet tematiseras sedan genom en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att lärarnas erfarenheter av att undervisa elever med ASD i den stora gruppen liknar varandra i flera avseenden. Lärarna upplever ett behov att prova sig fram till att hitta rätt anpassningar och undervisningsmetoder för eleverna med ASD. De finner tydlighet och rutiner viktigt, vilket manifesteras genom tydliga scheman och instruktioner samt genomtänkt placering av eleven med ASD. En utmaning i arbetet är att bygga relationer med eleverna med ASD. I denna utmaning blir tiden en faktor som hindrar eller möjliggör relationsbyggande då lärarna upplever att eleverna med ASD behöver mycket tid och uppmärksamhet vilket, om lärarna tar hänsyn till detta, begränsar tiden med övriga elever.

The main purpose with this report is to analyse and to immerse the difference or similarities of fans to different artist and bands. The data I use in this report are based on answers from interviews with six different fans. 3 for each artist/band. I compare the answers with required reading and other literature within this field of work. To briefly round up and to summarize my work is that the difference between the fans are not that big as I expected.

Studiens syfte är att skaffa kunskap genom att undersöka verksamma speciallärares uppfattningar om matematematiksvårigheter och bästa möjliga stöd för elever i matematikssvårigheter. I denna studie har kvalitativ forskningsansats valt som utgångspunkt. Datainsamlingsmetoden i denna studie är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjun genomfördes med sex stycken speciallärare som undervisade i årskurserna 1-9. För att tematisera materialet analyserades intervjun utifrån en tematisk analys. För att svara på studiens frågeställningar delades analysen i tre huvudämnen: speciallärarnas uppfattningar om orsaker som ligger till grund för matematiksvårigheter, hur speciallärarna beskriver arbetet med elever i behov av stöd i matematik och hur frågan kring elevers behov av stöd i matematik hanteras på skolan. Varje huvudtema har flera underteman. Teman om orsaker som ligger till grund för matematiksvårigheter har underteman: elevens förutsättningar och begränsande undervisningsmiljö. Teman om hur speciallärarna beskriver arbetet med elever i behov av stöd har underteman: klasslärarensbedömning i grunden, diskussion på arbetslags och hälsotemasmöte, användning av diagnosmaterial. Det tredje teman om hur speciallärarna arbetar med elever som behöver stöd i matematik resulterade i följande underteman: specialundervisning i mindre grupper, relationsskapande och motivationshöjande arbete, undervisningsmetoder och utmaningar i genomförandet av undervisningen. Studiens slutsatser är att speciallärarna uppfattar att matematiksvårigheterna oftast förekommer tillsammans med brister i klassrumsundervisning och undervisande lärares matematikkunskaper. Samtidigt ser speciallärarna matematiksvårigheter som ett komplex fenomen som påverkas av olika faktorer. I sitt arbete med elever i matematiksvårigheter använder speciallärare undervisningsmetoder såsom intensivundervisning, explicit undervisning och konkret-abstrakt undervisning.

Bakgrund: Trots att  förflyttning  av nyfödda barn är både riskfyllda och komplicerade  så är det en förutsättning för god neonatalvård i hela  Sverige. Denna  förflyttning  kan vara  både ångestfylld  och oroande för föräldrarna  och ställer stora krav på barnsjuksköterskorna som tar emot familjen vid ankomst till den nya avdelningen.    Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att ta emot familjer som vårdats på  en annan neonatalavdelning.  Design och tillvägagångsätt: Kvalitativ design med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med nio  barnsjuksköterskor  på två olika neonatalavdelningar  i Sverige.  Intervjuerna analyserades med kvalitativ  innehållsanalys.   Resultat: Barnsjuksköterskorna uppgav att det fanns en osäkerhet i vilka rutiner som fanns för att ta emot familjerna  och att de rutiner som fanns hade brister. De belyste även  behovet av att skapa en relation med familjen genom att samtala, avsätta tid för familjen och att lyssna in föräldrarna.   Slutsats: Barnsjuksköterskorna använder sig av olika verktyg för att skapa en relation med familjen och på så vis inge trygghet och förtroende. Det finns även önskemål från barnsjuksköterskorna om specifika rutiner  på den egna arbetsplatsen  gällande mottagandet  samt  bättre samarbete  mellan neonatalavdelningarna.

Studien syftade till att undersöka hur grundskollärare uppfattar historieämnet och hur de motiverar historieämnet inför eleverna. Studien undersökte hur lärares beskrivningar av ämnesinnehållet samspelar med det som Caroline Liberg benämner som innehållsdimensioner. Innehållsdimensionerna skapas genom det innehåll som betonas respektive bortprioriteras i undervisningen. Detta har undersökts genom sju kvalitativa intervjuer med historielärare som är verksamma på mellanstadiet. Intervjuerna har därefter analyserats tematiskt för att kunna identifiera likheter och skillnader mellan respondenterna. Analysen visade på att de respondenter som medverkat uppfattar historieämnets syfte på liknande sätt, det vill säga som ett sätt att visa på sambandet mellan det som varit och det som är. Gällande innehållet visade analysen att det finns stora skillnader i det som lärarna prioriterar i sin undervisning och även skillnader i det som knappt får något undervisningsutrymme alls.  Majoriteten av lärarna framförde en stark betoning på det innehåll som berör fakta och begrepp, vilket representerar den disciplinära innehållsdimensionen. Flera valde även att betona den analytiska förmågan som en viktig del av historieundervisningen, ett perspektiv som främst tillhör den generaliserande innehållsdimensionen. Det fanns dock motsättningar mot den analytiska undervisningen då man ansåg att den typen av undervisning är för abstrakt för mellanstadieelever. Därmed fanns det vissa mönster som uppenbarade sig i lärarnas utsagor, då de vid flera tillfällen uttryckte liknande resonemang samtidigt som det fanns vissa skillnader i deras berättelser.

I den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) introduceras utveckling av digital kompetens hos barn som ett viktigt mål. För att uppnå detta mål behövs inte bara digitala verktyg (både hård- och mjukvaror) men också engagerade pedagoger med tillräckligt digital kompetens. Följaktligen spelar utbildning och kompetens i digitalisering en avgörande roll. Således är syftet med denna studie att få kunskap om förskollärares uppfattningar om sina behov av utveckling av kunskaper i IKT i det pedagogiska arbetet. Det syftet är kopplade till den följande forskningsfrågan: Hur uppfattar förskollärare sina behov av utveckling av kunskaper i IKT?  Denna forskningsfråga undersökts genom en småskalig studie med kvalitativ ansats i form av strukturerade intervjuer med förskollärare. Sex förskollärare från sex olika förskolor fick svara på samma frågor som explicit eller implicit är kopplade till forskningsfrågan. I studiens resultat framkom fyra olika kategorier. Den första kategorin handlar om förskollärarens uppfattning av de nya målen om digitalisering i den nya läroplanen. Svaren visar att dessa mål uppfattas som oklara. Den andra kategorin riktar sig till förskollärarens resonemang om de fördelar som digitalisering i förskolan har och förskollärarens möjlighet att utnyttja dem på ett professionellt och kompetent sätt. Svaren synliggör att respondenterna ser och vill utnyttja dessa fördelar men anser att de behöver mer kunskap för detta. Den tredje kategorin handlar om respondenternas oro över felaktig användning av digitala verktyg och de negativa konsekvenserna som denna användning leder till.  För att undvika felaktig användning av digitala verktyg vill förskollärarna utveckla sina digitala kompetenser. Den fjärde kategorin synliggör att respondenterna uppfattar att de har brist på utbildning i digitalisering. Samtidigt påstår de flesta förskollärarna att de har tillräckligt med digital utrusning. Denna studie visar att förskollärarna ser en stor potential med digitalisering i förskolan. Samtidigt uppfattar respondenterna sina behov av bättre utbildning inom IKT för att realisera denna potential. Förskollärarna anser att de behöver mer tid och stöd för att utveckla dessa digitala kompetenser och kunskaper.