Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera vilka färdigheter och förmågor barn får möjlighet att utveckla vid av- och påklädning i förskolans hall samt att undersöka förskollärares uppfattningar kring lärande i hallen. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i ämnet och titta närmare på hur hallen används som ett pedagogiskt utrymme. Utifrån våra frågeställningar undersöktes detta med hjälp av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen får möjlighet att utveckla en rad olika färdigheter vid av- och påklädning, med hjälp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhållningssätt i dessa situationer blir mycket viktiga. Även de medierande redskapen vars karaktär kan vara språkliga, materiella eller intellektuella blir viktiga för att möjliggöra ett lärande. Förskollärarna var medvetna om hallens möjligheter och de gav en bild av en förändrad syn där man börjat ta tillvara på dessa möjligheter. Språk och kommunikation beskrivs som två av grundstenarna till att ett lärande ska kunna ske och även att pedagogerna ger barnen möjlighet att få utvecklas. Tidsbrist och stress beskrivs dock som hinder i arbetet med att främja barns lärande och utveckling.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet som har framkommit är att implementeringen av Lgr11 har varit krävande och lärarna uppfattar inte att de fått den tid och fortbildning som de hade önskat. Alla lärare ser friluftsliv som en större del i dagens kursplan men de har svårt att veta hur de ska nå upp till de krav som ställs på området. Vidare ser lärarna en förskjutning mot ett mer teoretiskt innehåll. Ledarskap är en del som är borttagen, vilket lärarna ser som något negativt. Två av lärarna anser att de inte ändrat sin undervisning nämnvärt, medan tre av respondenterna ser förändringar i sin undervisning jämfört med hur undervisningen bedrevs utifrån Lpo94. Ett exempel på det är att lärarnas lektioner blivit mer teoretiska och att de involverar eleverna mer nu än vad de tidigare gjort.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har angående barns tillägnande av faktakunskaper samt vilka demokratiska förmågor som konstitueras i arbetet med lärplattan. Följande frågor ligger till grund för vår studies utformning.Vilka faktakunskaper ser pedagogerna att barn tillägnar sig i arbetet med lärplattan?Vilka demokratiska förmågor ser pedagogerna utvecklas hos barn i arbetet med lärplattan?Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer där 7 pedagoger deltagit som arbetat med lärplattan över en längre tid i sin verksamhet. Intervjuerna gjordes på pedagogernas arbetsplatser och vi valde även att vända oss till sociala medier där 3 pedagoger deltog i denna studie för att undersöka våra centrala frågor. Totalt har 10 pedagoger deltagit i studien. Resultatet från delstudie 1 visar att barns möjlighet att tillägna sig faktakunskaper har ökat genom att det finns appar och internet som ökar barns motivation att lära mer. Pedagogerna ser även lärplattan som en resurs i dokumentationsarbetet. Resultatet i delstudie 2 visar att barnen utvecklar demokratiska förmågor genom att de tränar på turtagning och får möjlighet att lyssna och respektera varandras åsikter. Alla barn arbetar tillsammans och tränar på de demokratiska förmågor som individer behöver i samhället. Vi har dragit slutsatsen att ingen av våra centrala frågeställningar i studien kan stå på egna ben för att få en lyckad lärandesituation då studien visar att både faktakunskaper och demokratiska förmågor främjas i arbetet med lärplattan.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori. Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen. Jämfört med tidigare forskning om samma ämne som indikerar att hastighetsindividualisering är den som genomsyrar undervisning, visar sig att lärarna i denna studie också använder nivå- och innehållsindividualisering. Trots att vissa lärare visar en tendens att vara läroboksbundna, visar resultatet en medvetenhet om negativa effekter av att vara beroende av läroboken. Resultatet visar också olika försök från lärarnas sida att inte låta läroboken styra deras undervisning. Slutsatsen av denna studie är att lärarnas uppfattningar och sätt av undervisning står i relation med varandra samt med de faktorerna runtomkring dem. Om omständigheterna förändras kan uppfattningarna också förändras vilket ger upphov till förändring i undervisningssättet.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte. Barns grad av delaktighet såg även den olika ut och definitionen av delaktighet varierade beroende på om det talades om barn som var svensktalande eller barn som ej verbalt kunde kommunicera med pedagogerna.

No description available.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Resultatet har utvecklats ytterligare i analysdelen där även tidigare forskning som berör området har vävts in. I resultatet framgår att både elever och lärare har liknande uppfattningar gällande positiv feedback och dess påverkan på elevernas motivation. Både lärare och elever upplever att positiv feedback leder till att elever blir glada, nöjda, stolta och motiverade, vilket påverkar prestationerna. En av de intervjuade lärarna anser att det finns en risk med att ge elever för stor mängd positiv feedback då den tappar innehåll och mening. Elever upplever i motsats till detta att de inte får samma mängd positiv feedback i de ämnen som de själva upplever sig sämre i. Majoriteten av eleverna är nöjda med den mängd positiv feedback de får i dagsläget, men somliga menar att de inte får den mängd positiv feedback som de förtjänar. Studiens resultat pekar på att lärarna ibland är omedvetna gällande kunskapen om elevernas behov samt om elevernas uppfattningar gällande positiv feedback.   Av resultatet att döma anser vi att positiv feedback är en viktig grund för elevernas utveckling, vilket både intervjuer och tidigare forskning pekat på.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på kommunikation med barn på förskolan utifrån det demokratiuppdrag som är framskrivet i läropla­nen för förskolan. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspek­tiv på kommunikation och lärande som grundar sig i Vygotskijs teorier. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med elva förskollärare och resultatet visar att förskollärare anser att kommunikation med barn på förskolan är viktig då barns röst ska bli lyssnad till. Resultatet visar även att förskollärarna är med­vetna om när deras sätt att kommunicera inte sker i den demokratiska anda som läroplanen syftar till. En slutsats är att förskollärarnas kommunikation med barnen styrs av hur de bygger upp miljön och vilka ramfaktorer de har att förhålla sig till.

Syfte: Att undersöka hemsjukvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta i den kommunala hemsjukvården. Bakgrund: Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. I samband med denna utveckling ökar även behovet av hemsjukvård då allt fler människor önskar vårdas i sina hem. Hemsjukvård innebär hälso- och sjukvård som ges till patienten i dennes hem eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är samman-hängande över tiden. Tidigare forskning tyder på att sjuksköterskor och distrikssköterskor upplever både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet i patientens hem. Design: Kvalitativ ansats med beskrivande design enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Metod: Semistrukturerade intervjuer med tillägg av narrativa frågor genomfördes år 2015. Totalt åtta deltagare inkluderades i studien, var av fyra var legitimerade sjuksköterskor samt fyra var legitimerade distriktssköterskor i den kommunala hemsjukvåren i Mellansverige. Resultat: Ur analysprocessen framkom tre kategorier: Stärkande aspekter i det dagliga arbetet, Goda patientrelationer i hemmet samt Utmaningar i arbetet. Ur kategorierna skapades tolv underkategorier. I resultatet presenteras representativa citat från analysenheten som skildrar upplevelsen av att arbeta i hemsjukvården. Slutsats: Hemsjukvårdssjuksköterskor upplever en stark relation till sina patienter. Det finns en vilja att underlätta samordningen av patientens vård, varför det finns behov av att förbättra organisationen. Detta genom att tydliggöra "tröskelprincipens" kriterier samt förbättra samarbetet mellan kommunen och landstinget. Hemsjukvårdssjuksköterskor upplever således begränsande och möjliggörande aspekter i det dagliga arbetet i patientens hem. Trots att det föreligger svårigheter och utmaningar i arbetet finns en strävan efter att alltid göra det bästa för patienten i alla situationer. Förslag till framtida forskning är hur den kommunala hemsjukvården som organisation kan förbättras till syftet att öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet för hemsjukvårdssjuksköterskor.

Hemsjukvården utvecklas i takt med ett ökat vårdbehov i samhället och blir en alltmer komplex verksamhet. I hemsjukvården har distriktssköterskan ett ansvar i att leda, undervisa och stödja hemtjänstpersonal så att en kvalitativ vård bedrivs i hemmet. Detta är en stor utmaning då personalen i hemtjänsten ofta har olika mycket utbildning och arbetslivserfarenhet. Dessutom är ofta omsättningen av personal stor vilket kan försvåra distriktssköterskans ledarskap. Tidigare forskning visar att distriktssköterskans ledarskap är viktigt i omvårdnadsarbetet och det ställer krav på att rätt kompetens finns för att kunna ta svåra beslut och bedömningar varje dag. Distriktssköterskan delegerar omvårdnadsinsatser till hemtjänstpersonalen, därför krävs det att distriktssköterskan kan bedöma deras förmågor och färdigheter samt är trygg i sin yrkes- och ledarroll. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelse av vad som främjar deras ledarskap av hemtjänstpersonal. Metoden är kvalitativ med induktiv ansats. Åtta intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom hemsjukvård och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ledarskapet främjas av att distriktssköterskan tar det ansvar som åligger professionen. En god relation med hemtjänstpersonalen var främjande i distriktssköterskans ledarroll och ska präglas av ömsesidig tillit, gott samarbete och delaktighet. Personliga egenskaper, både hos distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen som att vara trygg i sig själv och vara ansvarstagande var främjande för ledarskapet. I diskussionen lyfts distriktssköterskans syn på sin ledarroll och vad som främjar den och varför. Studiens resultat indikerar att en god relation mellan distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen var främjande för ledarskapet. Övergripande kan ses att distriktssköterskans dagliga arbete underlättas av att ha goda kunskaper om vad som främjar ledarskapet av hemtjänstpersonal.