Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vad förskollärare har för uppfattningar kring tematiskt arbete i förskolan med utgångspunkter i barns inflytande och syn på lärande. Det har genomförts tio kvalitativa samtalsintervjuer, fem med förskollärare på traditionella förskolor och fem med förskollärare på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Data från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten visar att samtliga förskollärare har en positiv inställning gentemot det tematiska arbetssättet och anser det vara en väsentlig del i att främja barns lärande. Samtliga pedagoger anser att det tematiska arbetet ska utgå från barnens intressen samt att barnen bör ha stort inflytande över och under ett pågående tema. Då resultatet endast påvisar ett fåtal skillnader mellan förskollärarna på Reggio Emilia-förskolorna samt förskollärarna på de traditionella förskolorna dras slutsatsen att kvaliteten på förskolans verksamhet inte avgörs huruvida man har en specifik pedagogisk inriktning eller ej utan hur välfungerande verksamheten är i sig.

Syftet med min studie var att undersöka hur leken används som verktyg i matematikundervisningen och hur fem lärare ser på lekens roll i den tidiga matematikinlärningen. Jag har även tittat på hur leken har förändrats genom tiderna och tagit del av aktuell forskning som behandlar lek och matematikundervisning.   Jag har kommit fram till att styrd lek används i den tidiga matematik-undervisningen med goda resultat. Däremot finns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till där val av läromedel, elevgrupp, lärarens arbetssituation samt tillgång till resurser påverkar hur fördelningen sker mellan bokstyrda matematiklektioner och lektioner utanför matematikboken. Styrd lek som verktyg i matematikundervisningen är överlag mer förekommande i de tidiga åren i skolan men ersätts av laborationer och elektroniska hjälpmedel som till exempel IPad för färdighetsträning allt eftersom eleverna blir äldre.

This bachelor thesis studies adults’ reading of fiction e-books. The study emphasizes on the users’ reflections on their reading and their experience with e-books. The aim is to find out how the users read an e-book, how they experience the e-book and the e-book reading and what might be the reasons behind the users’ choice of an e-book instead of a printed book.The empirical data for the study comprises of qualitative interviews with six adult readers of fiction e-books. To analyze the result a content analysis was used. The theory is based upon materiality and modality, two concepts which are part of what is referred to as the four M’s of reading.The results of the study indicate that the users choose to read e-books for various reasons and in various ways. Most users prefer the e-book when traveling. They like the e-book for its accessibility and portability. Only a few users prefer the printed book over the e-book, but most users express a preference for the e-book for reasons concerning its convenient size and functionality.

<p>Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.</p><p>- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.</p><p>Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier?</p><p>Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.</p>

Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförståelse som grundskollärare har, samt att erhålla ytterligare kunskap om hur grundskolelärarna själva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien är uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition på teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter presenteras. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en triangulär prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförståelse. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt. Vi har använt oss av metoden intervjuer och genomfört sådana med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet presenteras genom narrativa analyser, som sedan tolkas och diskuteras utifrån tidigare forskning. Studien avslutas med våra slutsatser. Majoriteten av lärarna i denna studie har en teknikförståelse som berör praktiskt arbete, exempelvis konstruktion, samt den historiska processen där de fokuserar på att ge eleverna en bild av hur tekniken och tekniska artefakter har förändrats över tid. De flesta lärarna bedriver teknikundervisning kontinuerligt, men en av lärarna i studien upplever att det blir stressigt att hinna med teknikundervisningen och istället har en vecka i slutet av terminen för att hinna med de mål som står i läroplanen. Många lärare anser att teknikundervisningen ska bedrivas mestadels praktiskt men även tematiskt där en koppling till andra ämnen sker.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar en formativ bedömning. Vi vill utifrån två av de didaktiska frågorna när och hur undersöka hur lärare i idrott och hälsa använder sig av formativ bedömning, i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet vilken innefattar 100 poäng. Följande frågeställningar ska hjälpa till att besvara syftet: När tillämpas formativ bedömning av lärare i idrott och hälsa? Hur tillämpar lärare i idrott och hälsa formativ bedömning?   Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjustudie med verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, där vi genomfört både enskilda intervjuer och en gruppintervju. Vi skickade mail till 30-talet gymnasieskolor och fick svar av sex lärare inom idrott och hälsa som ställde upp på en intervju.    Resultat Samtliga lärare som deltagit i studien har en gemensam syn på formativ bedömning, där de menar att det är den kontinuerliga processen som är viktig. Lärarna i studien tillämpar den formativa bedömningen i den vardagliga undervisningen genom olika metoder såsom feedback, reflektion, självbedömning och kamratbedömning. I den formativa bedömningen är det  tillämpningen av feedback och den individuella utvecklingen som är i centrum.   Slutsats Flera lärare antyder att användandet av den formativa bedömningen inom idrott och hälsa är den bedömningsmetod som fungerar bäst i den dagliga undervisningen. Lärarna menar att det är utvecklingen och hur eleverna tillämpar kunskapen som bedöms. Något vi även kan konstatera som är gemensamt för de intervjuade lärarna är att det är viktigt att syftet med undervisningen är klarlagt för eleverna, detta bidrar till att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande. / Aim The purpose of the study is to examine how teachers in physical education apply a formative assessment. We want from using two of the didactic questions "when" and "how" examine how physical education teacher use formative assessment, in the course "Idrott och hälsa 1" in upper secondary school, which includes 100 points. The following questions should help to answer the question: When do teachers apply formative assessment in physical education? How do teacher apply formative assessment in physical education? Method The object of study was investigated through interviewing teachers in physical education in upper secondary school, we conducted both individual interviews and group interviews. We sent mail to the 30th century, upper secondary school and received the reply of six teachers of physical education who we interviewed. Results What we can observe through the this study is that all the teachers who participated have a common understanding of formative assessment, formative assessment is a continuous process. The teachers in the study apply the formative assessment in everyday teaching through various methods such as feedback, reflection, self-assessment and peer assessment. In the formative assessment it is the application of feedback and individual development which is most important. Conclusions Several teachers suggest that the use of the formative assessment is the assessment method that works best in physical education. The teachers believe that it is the development and how students apply the knowledge is most important in the assessment. Something that is common to the interviewed teachers is that it is important that the purpose of lessons is clear to the students, this helps students take responsibility for their own learning.

Detta är en kvalitativ studie om islamofobi och hur skolan arbetar förebyggande för att motverka diskriminering och att islamofobiska yttringar och attityder förekommer inom skolmiljön. Detta utifrån Skolverkets riktlinjer och styrdokument. Tre verksamma utbildare varav två är aktiva religionslärare på gymnasiet samt en samordnare och utbildare i likabehandling har intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. Detta har gjorts för att klargöra vad respondenterna uppfattar som bidragande faktorer för elevernas uppfattning av islam och muslimska kulturer. Intervjuerna har tolkats utifrån diskursteorins grundläggande principer där studien avsett att klargöra hur de tillfrågande lärarna arbetar för att nyansera bilden av islam och muslimer. Studiens resultat visar att de avgörande faktorerna för hur elever uppfattar religionen islam och dess utövare utgörs av medias porträttering av islam och muslimer, elevens sociala sammanhang i vilket hen befinner sig i samt bristerna i elevernas förhållningssätt till källkritik. Studiens resultat visar även att respondenterna arbetar aktivt för att nyansera bilden av islam och muslimer samt att dessa förhåller sig mycket väl till de riktlinjer och styrdokument som Skolverket ger.

Träning kan ses som en trend då det har blivit allt mer populärt att utföra någon form av fysisk aktivitet. Inom socialpsykologisk teori har trender förståtts som ett sätt för individer att tillfredsställa sina behov av att anpassa sig efter den sociala omgivning de lever i. Socialpsykologin har också visat att det är fruktbart att synliggöra normer genom att intervjua individer som definierar sig som normbrytare. Denna studie syftar därför till att undersöka träningstrenden ur icke-användares perspektiv genom tio kvalitativa intervjuer med individer som inte anser sig vara fysiskt aktiva. Resultatet visar att träningstrenden har en inverkan på individer som inte aktivt deltar i den då de upplever ett utanförskap. Dessutom finns det andra faktorer som tydliggör utanförskapet och individers upplevelse av det. Media och materiella ting är två sådana faktorer som båda har en stor del inom trenden. Icke-användares inställning till träningstrenden är delad på så sätt att träningens popularitet skapar förutsättningar för ett hälsosamt samhälle, samtidigt som dessa förutsättningar motarbetas då träningens popularitet medför en stress och press att prestera utefter ett ideal som är svårt att uppnå. Det innebär också en svårighet att gå emot träningstrenden då den speglar normen i samhället att vara hälsosam, vilket gör att ett icke-deltagande kan anses som avvikande från ett kollektivt handlande.