I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande. Resultatet på vår studie visar att aspekten läsförståelse är det som dominerar i både lärarnas svenskundervisning och läromedlen. När det kommer till motiven till läromedelsvalen så innefattar det många faktorer som exempelvis skolans budget, elevernas intresse och tidigare erfarenheter.

Förskolegården är ett aktuellt och intressant område inför vår kommande roll som förskollärare. Gården är en plats där vi kommer tillbringa stor del av vår framtid och därför vill vi få mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat på är pedagogers uppfattningar och åsikter om förskolegården och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som är Deweys teorier. Dessa teorier handlar främst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vår studie på eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det därför är viktigt att få vara med om olika händelser.     Genom att vi kopplar vår studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar på intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.     Syftet med denna studie är att undersöka några förskolepedagogers uppfattningar beträffande utemiljön på gården samt observera vad det finns för material och vad som används av barnen. Frågeställningarna vi använt oss av är: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön på gården i dag? Vad är pedagogernas åsikter kring upplägget av gården? Vad för material finns på gården och vad används?     Metoderna vi använt oss av är intervju och observation på tre olika förskolor i mellansverige där vi intervjuat sex pedagoger och observerat på sex förskolegårdar.     Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gårdarna eftersom att det ansågs finnas det mesta, exempelvis närheten till naturen där utbudet skiftar beroende på årstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser. Resultatet visar även att materialutbudet och gårdens storlek var av betydelse för barnens motoriska utveckling samt att pedagogernas flexibilitet av verksamheten spelar in då aktiviteten likväl kan flyttas ut som att vara inne.

Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod. Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet.

Sammanfattning Det finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmärksammat att det är brist på forskning om föräldrars syn på den fria leken. Och vi kunde inte hitta någon avhandling om barns fria lek ur föräldraperspektiv. Därför valde vi att läsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandling Barns tankar om lek kommit fram att barn själva skapar lekens innehåll. Sandberg (2002) påpekar i sin avhandling Vuxnas lekvärld att vuxnas syn på lek grundar sig i den vuxnes tidigare erfarenheter av lek. Tullgren (2004) i Den välreglerade friheten kommer fram att det är viktigt att barn leker och att pedagogen uppmuntrar och bekräftar leken. Tellgren (2004) i Förskolan som mötesplats pekar på olika strategier som barn använder för att komma in i en lek. Vi valt att lägga fokus på föräldrars syn om fri lek i förskolan vilket också är syftet med studien. Eftersom vi både är blivande förskollärare anser vi att det är oerhört viktig att informera föräldrarna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har också lagt märke till att lek är ett viktigt begrepp i läroplan. Ordet lek återkommit många gånger på olika ställen i läroplanen. Den datasamlingsmetod som har använts är en kvalitativ intervjustudie. Vi har således intervjuat sex frivilliga föräldrar om deras syn på fri lek. I resultatet presenteras föräldrarnas syn på begreppet fri lek. För föräldrarna är den fria leken när deras barn bestämmer själva samt när de tycker att leken är naturlig och rolig. Föräldrarna räknar leken som alla barns aktiviteter och olika rollekar både inom och utomhus. För föräldrar spelar plats och tid inte stor roll för barns fria lek och barn kan leka var och när som helst. Föräldrarna tyckte att det är viktigt för barn att leka. Det märker föräldrarna när de ska avbryta barnens lek. Utifrån föräldrarnas tankar kring relationen mellan lek och lärande har vi kommit fram till att föräldrarna är medvetna om att barns sociala kompetens och individuella förmågor utvecklas genom den fria leken. Resultatet visar att begreppet fri lek ses på olika sätt. Några föräldrar har en bredare kunskap om vad begreppet fri lek innebär medan andra visar en smalare syn. I resultatdiskussionen diskuterar vi vårt resultat med hjälp av tidigare forskning och lekteorier.

Arbetet spelar en viktig roll för människors hälsa. I den politiska debatten beskrivs egenföretagande som en faktor som kan stärka landets ekonomi och skapa jobbtillfällen. Utvecklingen av ett framgångsrikt företag är till viss del beroende av företagarens hälsa. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva egenföretagares upplevelser av hälsa. Urvalskriterierna var att egenföretagarna skulle försörja sig på sitt företag och ha mindre än tio anställda. Efter intervjuerna analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; känsla av frihet, känsla av engagemang och känsla av sårbarhet. Resultatet visade att företagarna värdesatte frihet och sin möjlighet att styra själv. Företagarna beskrev engagemang och en vilja att driva sina företag framåt. Det stora flertalet lade ner mycket tid på sina arbeten men upplevde samtidigt att arbetet medförde glädje och mening. Företagarna kunde även uppleva känslor av sårbarhet och ensamhet. Vissa situationer kunde ge upplevelser av stress och oro för ohälsa. Kunskap om egenföretagares hälsa kan vara värdefull för personal inom företagshälsovård för att öka förståelsen och därigenom lättare kunna vägleda egenföretagare i hälsofrågor.

Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan. Pedagogerna menade också att det finns många utmaningar i mötet med barn med ADHD, då ett barn som har ADHD sällan bara har en renodlad ADHD utan även någon tilläggsdiagnos eller språkstörning. Det man kan säga är att det krävs mer kunskap om ADHD för att vidare hitta lämpliga arbetssätt, att använda sig av rätt verktyg för att vidare kunna nå ut till alla elever och inte enbart de så kallade "normal klassade" barnen.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre. Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.  Barnen som behärskar svenska språket anser att signalord fungerar som stöd oavsett hur ”kognitivt” uppgifterna är. I intervjuer med barnen har jag kommit fram till att barnen har svårigheter med att hänga med och förklara textuppgifter och därför har de svårt att lösa uppgifterna. Studien visar även att man måste tänka på att inte formulera matematiska textuppgifter på samma sätt för elever med språkliga svårigheter och speciellt för nyinflyttade barn, och visar att det inte bara är ord som gör hinder för förståelse av textuppgifter utan uppfattningen av textuppgifters innehåll är också en avgörande faktor för hur barnen löser uppgiften. Alla barn som har deltagit i denna studie anser att matematiska textuppgifter är svåra och tråkiga. Detta stämmer överens med Cummins, Kintsch, Reusser & Weimers yttrande (1988) att matematiska textuppgifter är svårast speciellt för flerspråkiga barn. Enligt barnen ligger svårigheten i behovet av att läsa och förstå texterna för att kunna lösa uppgifterna, vilket inte är fallet med uppgifter med endast siffror i. Anledningen till att barnen tycker att uppgifter med siffror är lättare än uppgifter med text är att uppgifter med siffror inte kräver lika mycket av barnen att hålla information i arbetsminnet som uppgifter med texter eftersom barnen får stöd av siffror och symboler för att kunna lösa uppgiften. Barnen behöver endast veta vad symbolerna betyder men i textuppgifter krävs att barnen ska välja räkneoperationer och hålla textens matematiska innehåll kvar i arbetsminnet. En viktig punkt som kommit fram av intervjuerna är att utvecklingen av barnens lärande står i relation till hur mycket tid både matematiklärare och modersmålslärare kan ägna barnen.  Detta förklaras med att flerspråkiga barn anser att de inte får den hjälp de önskar vilket orsakar att de får sämre resultat i matematik. Resultatet visar även att det är viktigt för flerspråkiga barn att få matematisk undervisning på sitt modersmål för att få förståelse av de matematiska begreppen och inte förhindra matematisk utveckling. Speciellt barn som inte får någon hjälp hemma behöver mer hjälp som Leah Nillas (2002, s.97) visar; att en av de faktorer som påverkar flerspråkiga barns möjlighet att lyckas i matematik är att barnen får hjälp av sina föräldrar.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling?   Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats.   Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld. Resultaten visar att pedagogerna anser att leken gör eleverna engagerade och intresserade och mottagliga för undervisningen.   Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till leken i undervisningen och att de anser att det leder till ett lärande.

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog. I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar. De teorier som vi har använt oss för att analysera vår empiri är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utveckling zonen och aktivitetsteorin. De resultat som studien visade på var att de högpresterande eleverna fick stöd i sin matematiska kunskapsutveckling dock var denna sparsam och sträckte sig enbart till ett tillfälle i veckan. I de lägre årskurserna fick eleverna arbeta enskilt med en specialpedagog medan i de högre årskurserna fick de högpresterande eleverna i grupp ett tillfälle, som lärarna på den skola arbetat fram som de kallade för parallellmatematik. Vad som även tydligt framkom i studien var att lärare som har utbildning inom ämnet matematik upplevde en större säkerhet och kunde på så vis vara flexibla i sin undervisning. Dessa lärare arbetade också i högre utsträckning med att konkretisera matematiken för sina elever, vilket medförde att de kunde individualisera för både hög- och lågpresterande elever i klassrummet.   Nyckelord: matematikpedagogik, grundskola, lärare, intervju, högpresterande elever

Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen. Genom resultatet kunde vi se att inkluderande undervisning är ett komplext fenomen som är svårt att definiera på ett enhetligt sätt av intervjupersonerna. Det framkom att de intervjuade ibland såg en uppdelning av klassen utifrån elevernas förutsättningar som nödvändig, men att en uppdelning inte alltid behöver påverka gruppens gemenskap. Intervjupersonerna såg elevernas olikheter som en tillgång och att de kan lära av varandra som en viktig aspekt i arbetet för inkludering. Intervjupersonerna uppfattade flera olika strategier som inkluderade. Det framkom att intervjupersonerna hade olika uppfattningar om hur specialpedagogiska insatser bör bedrivas samt att lärare och specialpedagoger har olika roller i arbetet för inkludering. Vi anser att se olikheter som en tillgång borde vara en framtidsvison inom skolvärlden för att respekt och förståelse ska infinna sig bland människor i samhället. För att inkluderingsarbetet ska bli tydligare så borde begreppet inkludering och dess innebörd skrivas ut i läroplanerna så att alla verksamma inom skolan förstår inkludering på ett liknande sätt och har ansvaret för att arbeta inkluderande i skolans verksamhet.