Syftet med vår undersökning är att studera lärares syn på det nyligen införda nationella provet i matematik för årskurs tre.  För att göra detta har vi utgått från skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar på tre områden vilka är hur lärarna upplever införandet av provet, om provet fått någon effekt på undervisningen samt om provet leder till en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lärares synvinkel. På grund av studiens begränsade storlek i tid har vi avgränsat oss till ett mindre område inom matematiken som blev geometriområdet. Med tanke på våra frågeställningar är det ofrånkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fått på de intervjuade lärarnas arbete. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer med sex utvalda lärare som genomfört provet i årskurs tre.       Undersökningen visade att det nationella provet i stor utsträckning har påverkat lärares arbete i skolan på flera olika sätt. Provet tar väldigt mycket tid att förbereda, genomföra och bedöma. Därför tas det tid från den ordinarie undervisningen för att kunna göra detta. Det framkommer även att provet har en styrande effekt på innehållet av undervisningen. Lärarna lyfter fram både positiva och negativa sidor med det nationella provet. Det negativa handlar till största delen om att provet tar upp mycket tid, skapar stress och att den likvärdiga bedömningen brister i och med lärarnas olika tolkningsutrymmen. De positiva anses vara att provet fyller en kartläggande funktion av elevernas kunskaper och utgör därmed ett bra underlag att utvecklas utifrån. Lärarna anser även att det förberedande arbetet inför proven gör att de blivit mer medvetna om målen och arbetar aktivt efter dem. Majoriteten av de intervjuade lärarna upplevs, trots de brister som framkommit, ha en positiv syn på provet.

Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 pojkar i årskurs 5 väljer att läsa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa pojkar gällande läsning. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med pojkar från 2 olika klasser på samma skola. Fokus har legat på pojkarnas egna tankar och åsikter utifrån deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar pojkars läspreferenser. Övergripande kan sägas att pojkar har ett bristande läsintresse och de läser litteratur som främst utspelar sig utanför sin egen verklighet. Litteraturen behandlar också motivation och könsskapande. Det visar sig i litteraturen att pojkar tenderar att vända sig bort från läsning då läsning ses som en kvinnlig aktivitet. Resultat i min studie visar att pojkar väljer att läsa spännande böcker i genrer som fantasy och deckare. Även roliga böcker och böcker om sport läses. Gällande pojkarnas läsintresse påverkas pojkarna främst av föräldrar, lärare samt genom sitt kamratskap. Samma faktor kan påverka en pojkes läsintresse negativt och en annans positivt. Pojkarna i studien menar att de inte talar om sin läsning med varandra för att detta inte är kutym i kamratskapet. Även pojkar som har ett uttalat läsintresse väljer att inte tala om läsning med sina kamrater för att normen hos pojkar på skolan är att favorisera sport och agera motvilligt till läsning.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och lärare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen på gymnasieskolor i Uppsala. Två separata studier har genomförts, en med tydligare fokus på lärares undervisning med GIS samt en elevstudie där deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in från semistrukturerade intervjuer där elever och lärare på fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel på hur lärare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat. Studiens resultat påvisar att de geografiska informationssystemen inte har någon dominerande roll i undervisningen och kunskaper kring detta område är inte alltid tillräckliga för att nå målen som finns i kursplanen för geografi. De slutsatser man kan dra av det empiriska materialet är att GIS ofta marginaliseras då lärare ifrågasätter de geografiska informationssystemens funktion i geografiundervisningens centrala innehåll.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass. Resultatet visade att det var skillnad på att arbetamed en stor respektive en liten grupp, och att vad pedagogen gör med gruppen kan varaavgörande för hur gruppen uppfattades. Det antal elever i en grupp som pedagogerna ansågsom liten stämde inte överens med litteraturen. Pedagogerna ansåg att en liten grupp var engrupp på cirka 10-15 elever men enligt litteraturen är en liten grupp cirka 6 personer. Från ettelevperspektiv ansåg pedagogerna att eleverna trivdes bäst med att få tillhöra en liten grupp.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid är lite utvärderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvården och öppenvården används till arbete som ligger utanför den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vårdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien är genomförd som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med självskattningsformulär och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid. Ingen signifikant skillnad i fördelning av arbetstid i förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid kunde påvisas för distriktssköterskor som arbetade vid olika stora vårdcentraler. Gemensamt för distriktssköterskornas erfarenhet i arbetet var förmågan att hantera en komplex yrkesroll. Förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid var komplex och de olika arbetsmomenten som distriktssköterskorna utförde integrerades i varandra. Slutsats: Studien har visat distriktssköterskornas reella och upplevda fördelning av arbetstiden samt hur arbetssituationen upplevdes. Av distriktssköterskornas arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete. Distriktssköterskeyrket upplevdes som komplext där förmågan till samordning av olika vårdgivares insatser var viktig. Resultatet skulle kunna användas som underlag vid förändrings- och förbättringsarbeten inom vård och omsorg, speciellt med tanke på distriktssköterskors arbetssituation.

<p>I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna visa eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar också vilka av dessa som går att lösa. Som komplement framställdes en enkel prototyp som hanterar dynamiska vyer.</p>

No description available.