<p>IT-marknaden förändras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gäller för en verksamhet, den är dynamisk och förändras hela tiden. En IT-strategi kan hjälpa till att hantera dessa förändringar samt underlätta och förbättra arbetet med IT.</p><p>Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gå till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjälpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara på studiens problemställning genomfördes därmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet består av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gå till. Det visade sig att litteraturen och praktiken har ungefär samma syn på hur det bör ske, dock kompletterar de varandra en del. Den största skillnaden var att inte alla i praktiken håller med om att det är vitalt att ha en IT-strategi.</p>

The aim of this thesis is to obtain a better understanding and a better knowledge of how librarians in a University College of Applied Sciences cooperate regarding information sharing. Seven librarians were studied by using semi-structured interviews. The analysis has a sociocultural perspective, which means that the informants have been studied as they are part of a social practice; a work practice, in an academic context. The results show that Kemmis’ theory of practice, with three dimensions of the practice, identified as a) cultural-discursive, b) social and c) material-economic, has been a useful tool for presenting a diverse picture of a social practice in this academic context. The interview guide had questions which were formulated in terms of information sharing and cooperation, with these divisions: Formalia, Work, Forms of cooperation, Use of information and Cooperation regarding information sharing in work practice. / <p>Titel på omslaget: Bibliotekarers informasjonsdeling i yrkespraksis : Et kvalitativt studium ved biblioteket på Høgskolen i Oslo og Akershus</p><p>Uppsatsen har norsk text.</p>

No description available.

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka hur pedagoger, barn och vårdnadshavare ställer sig till användandet av IKT på tre förskolor, samt hur förskolans styrdokument ställer sig till IKT. Denna studie är en intervjustudie. Vi samlade in studiens data genom 22 semistrukturerade kvalitativa intervjuer, åtta intervjuer med pedagoger, åtta intervjuer med barn och sex intervjuer med vårdnadshavare. Den insamlade datan har sedan tematiskt analyserats och presenterats utefter studiens forskningsfrågor samt analyserats och diskuterats utefter ett sociokulturellt forskningsperspektiv. Resultaten som framkom i studien var att i överlag så är pedagoger positivt inställda, med vissa invändningar om att det ska finnas tidsbegränsningar samt att det ska balanseras med andra aktiviteter i förskolan. Barnen tyckte att användandet av IKT var roligt, främst när det gäller spel, men de hade även en förståelse kring att det gick att lära sig saker med hjälp av IKT. Vårdnadshavarna uttryckte att IKT används hemma på olika sätt och de var positiva till IKT så länge det fanns ett syfte med användandet. Gällande digital kompetens så ansåg vårdnadshavarna att det är viktigt men att det inte fick bli för mycket fokus på att barnen skulle utveckla detta.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur speciallärare definierar begreppet samundervisningoch hur de förhåller sig till begreppet i sin egen praktik. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju speciallärare, verksamma från förskoleklass till årskurs 9. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering och innehållsanalys. Ytterligare en analys gjordes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (Burr, 2003). Resultaten visade att samundervisning var ett relativt okänt begrepp hos de sju intervjupersonerna. Några speciallärare hade erfarenhet avarbetssättet, men då utan att ha kallat detta för samundervisning. Resultaten visade vidare att intervjupersonerna såg att samundervisning som arbetsform borde bidra till högre måluppfyllelsehos eleverna, samt skapa tryggare elever som blir mer synliga för fler vuxna i skolan. Vidare uttryckte intervjupersonerna att arbetssättet skulle kunna bidra till att utveckla professionerna, både för den ordinarie läraren och för specialläraren. Intervjupersonerna menade att definition avbegreppet, en gemensam vision och ett tydligt syfte med arbetssättet, var en förutsättning för att samundervisningen skall fungera väl. Även gemensam planeringstid mellan de två samundervisande pedagogerna var en förutsättning för goda resultat. Vidare menade intervjupersonerna att samundervisning riskerar att bli konfliktfylld om inte tillitsfulla relationer har byggts upp mellan de två samundervisande pedagogerna, eller om erfarenhet och kunskap om arbetssättet saknas. Tidigare forskning som presenteras i denna studie, bekräftar detta resultat.

Sömnbesvär förekommer hos 38 procent av Sveriges befolkning mellan 16–84 år och är vanligt både vid psykiska och somatiska sjukdomar. Sömnbesvär behandlas ofta farmakologiskt och under längre tid än vad som rekommenderas, särskilt hos äldre personer. Sömnbesvär kan leda till negativ effekt på både psykisk och fysisk hälsa, samt till försämrad livskvalité. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges sammanhängande över tid i patientens bostad och som kommunerna oftast ansvarar för. I hemsjukvården innehar sjuksköterskan den högsta medicinska kompetensen. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med sömnbesvär hos vuxna patienter i kommunens hemsjukvård. Metoden var en intervjustudie med induktiv ansats och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delas in i sju kategorier: orsak till sömnbesvär, läkemedel, åtgärder vid sömnbesvär, kommunikation, samverkan, kvalitetssäkring och organisation. Vanliga orsaker till sömnbesvär är relaterade till åldrande, kroniska sjukdomar, palliativt tillstånd, psykisk ohälsa, förändrad dygnsrytm, kognitiv svikt och upplevd sömnbrist. Målsättningen är att patienten inte skall använda sömnläkemedel utan att den bakomliggande orsaken skall behandlas. Sjuksköterskor använder sig av sömnhygieniska principer och i kommunikationen upplevs det viktigt, men svårt, att arbeta med patientens motivation. Sjuksköterskor i hemsjukvården är inte ensamma i arbetet med sömnbesvär utan samverkar med hemtjänstpersonal, anhöriga och andra professioner. Sjuksköterskor efterlyser ett validerat mätinstrument att använda vid sömnbesvär. Det upplevs organisatoriskt svårare att kartlägga sömnbesvär hos vuxna patienter i ordinärt boende eftersom personal inte finns på plats hela tiden. Sjuksköterskor strävar efter att använda omvårdnadsåtgärder i arbetet med sömnbesvär, men detta hindras av begränsade organisatoriska resurser.

Befolkningen i Sverige blir äldre vilket bidrar till att risken ökar att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdom klassas idag som en folksjukdom och många personer insjuknar varje år. Att leva med demenssjukdom påverkar vardagen och kan medföra lidande både för person och för anhöriga. Sjukdomen går inte att bota men genom rätt bemötande kan symtomen lindras. Bemötandet blir därför viktigt i behandlingen vid demenssjukdom. När en person med demenssjukdom uppsöker akutsjukvården finns det risk att behov förbises och att bemötandet är dåligt på grund av tidsbrist och bristande kunskaper hos personalen. Det finns begränsad forskning om hur personer med demenssjukdom upplever bemötande i akutsjukvården. Syftet är att beskriva hur äldre personer med demenssjukdom upplever bemötande i akutsjukvården. Studien har en kvalitativ och livsvärldsteoretisk ansats. Sex personer intervjuades i studien. En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra huvudkategorier: känslan av att vara omhändertagen, känslan av utsatthet, att få ett gott bemötande och vårdens otillräcklighet, samt nio underkategorier. Resultatet visade att äldre personer med demenssjukdom kan uppleva både bra och mindre bra bemötande i akutsjukvården. De äldre upplevde otrygghet och utsatthet på grund av att de inte fick sina behov tillgodosedda. De äldre upplevde att arbetsmiljön för vårdpersonalen var stressig och därför räckte inte tiden till för samtal med patienter och anhöriga. Den positiva upplevelsen hos äldre var när vårdpersonalen kunde ta sig tid för dem så att de kände sig omhändertagna. Det är av vikt att vårdpersonalen visar intresse både för den som har en demenssjukdom och anhöriga genom att sätta sig in i dennes livsvärld och på det viset kunna ge ett gott bemötande.

Over the past few years, more than 40,000 refugee children have come to Sweden. In Sweden, they are placed in different municipalities to familiarize themselves with the new environment. Here, sport could be of great help in terms of young people's acclimatization to the new environment.   The purpose of this study was to find out how sports associations in Sweden work with integration and inclusion issues. How leaders from these sports associations work on the issues in practice and how the young people who have recently come to Sweden experience the work of sports associations.   The method used in the study was qualitative and the material was collected through interviews. A total of four interviews and two group interviews were conducted. The participants were two members of the board, two leaders and six young people who recently came to Sweden. The conclusion was that sport can play a major role in the acclimatization of refugee children and adolescents to society.

According to United Nations Refugee Agency (UNHCR 2016) was 65,6 million people fleeing around the world due to various conflicts and wars during 2016, in which more than half was below 18 years old. The pre-school as an institution could be the first contact newly arrived immigrants have with the Swedish society. Areas that are under socioeconomic pressure and vulnerability tend to lead to fewer children attending pre-school compared to stronger socioeconomic areas. This study has involved people and their experience of an introductory pre-school from diffrent perspectives that is located in a socioeconomic pressured suburb of Stockholm. The intention with introductory pre-schools is to decrease the gap in the society by supporting the integration of newly arrived immigrants. The purpose of this study is to examine different experiences about the impact introductory pre-schools have for integrating newly arrived immigrants to society. This is a qualitative semi-structured interview study in which pedagogues, parents and the head of the introductory pre-school have been interviewed. The result of the study indicates the importance of the role introductory pre-schools hold for newly arrived immigrants by breaking isolation and ease integration, where learning the Swedish language is identified as an important stepping stone.

Interventionsstudiens syfte är att undersöka hur elever i en årskurs 4 utvecklar sin problemlösningsförmåga vid användningen av strategikonceptet fingerfemman. Insamlingen av studiens empiriska material har gjorts genom observationer med kompletterade elevintervjuer och elevhäfte. Elevlösningarna granskades med hjälp av fingerfemman som har sin utgångspunkt i Pólya och Lesters problemlösningsmodeller. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten konstruktivismen med syfte att identifiera elevernas tankeprocesser vid problemlösning. Resultatet visade att eleverna tydligare och mer systematiskt orienterar sig och planerar sitt tillvägagångssätt vid användning av fingerfemman vid problemlösning. Studiens relevans stärks ytterligare av faktumet att det enbart finns ett fåtal studier som undersöker hur elever använder sig av strategikonceptet fingerfemman vid problemlösning.