Syftet med studien var att undersöka hur lärare för årskurs 4–6 resonerar om hur innehåll i kemiämnet ska framställas, och på vilket sätt de motiverar de val de gör i relation till elevers förståelse och intresse. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där sex kemilärare för årskurs 4–6 intervjuades. Didaktik och den didaktiska modellen, den kemiska tripletten och dess representationsnivåer, makro-, submikro- och symbolnivå, har utgjort studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av alla representationsnivåer i framställningen av innehåll i undervisningen, samt att störst vikt läggs vid makronivån. Det är också denna nivå som lärarna uttrycker att elever har lättast att skapa förståelse för medan innehåll på submikronivå vållar svårigheter för både elevers förståelse och intresse. Praktiska aktiviteter, som till exempel laborationer, är vanligt förekommande inslag i undervisningen och något som lärarna uttrycker att de önskar utveckla och lägga mer tid på. Det är också praktiska aktiviteter som elevernas intresse framförallt upplevs vara kopplat till. Elevernas intresse är viktigt i lärarnas undervisning och är något som de ser kan leda till förståelse men de är kritiska till den läroplansförändring i kemiämnets syfte som betonar intresse och nyfikenhet på kunskapers bekostnad.

Lärare möts av en digital framgångsvåg som går genom samhället. Nya digitala verktyg kommer lärare till godo i en ökande takt. Regeringen tog beslutet 2017 att införa digitaliseringsstrategin och Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering. Regeringen betonar ändamålsenliga kompetenser för lärare.Syftet med studien är att öka kunskap om digitala verktyg. Studien inriktar sig på filminstruktioner innan en kemilaboration för elever i kemi 1 på gymnasiet. I studien ingår elevernas möte med filmen i undervisningen och fokusgruppsintervjuer med eleverna efter att skriftliga instruktioner hade bytts ut mot filminstruktioner före laborationen. Med filmen får eleverna förberedelser digitalt från hemmet och mer tid för praktiskt lärande på lektionstid.Resultatet är elevernas upplevelser av filmen som didaktiskt verktyg. Slutsatsen för studien ger ökade kunskaper om filmens didaktiska fördelar som rekonstruktion av en kemilaboration. Digitalisering med film har didaktiska fördelar enligt studien, eleverna aktiveras i sitt lärande och intresset för kemilaborationen ökar.

Skolverket har i många år förespråkat ett arbetssätt som integrerar modersmålsundervisningen iden ordinarie förskoleverksamheten. Trots detta har begreppet integreradmodersmålsundervisning förblivit relativt okänt, och många förskollärare saknar den kompetenssom krävs för ett sådant arbetssätt. Denna studie utfördes i syfte att bidra till ökad kunskap omintegrerad modersmålsundervisning och dess metodik. För att uppfylla denna målsättning skulleförskollärares förutsättningar, erfarenheter och åsikter framhävas. Studiens metod var kvalitativintervju med förskollärare. Förskollärarnas intervjusvar analyserades med utgångspunkt i ettsociokulturellt, ett interaktionistiskt samt ett institutionellt perspektiv. Resultaten medförde många exempel på metodik, olika perspektiv på modersmålslärare,erfarenheter av modersmålsundervisning under olika förutsättningar, framträdande åsikter kringintegrerad modersmålsundervisning samt tydliga återkommande problemformuleringar hosförskollärarna. Det framgick att de huvudsakliga anledningarna bakom den integrerademodersmålsundervisningens begränsade utbredning var brist på utbildning och fortbildning inomflerspråkighet, ojämlika resurser för modersmålsundervisning till följd av olika ekonomiskaförutsättningar mellan kommuner, samt brist på tydlig vägledning för förskollärarna. I konklusionen fastslogs att Skolverket behöver lyfta stödmaterial för integreradmodersmålsundervisning ytterligare, samt arbeta för att befästa begreppet i förskolan, för attförskollärare ska få möjlighet till vägledning för att kunna nyttja denna resurssnåla pedagogik.Fortsatt forskning efterfrågades angående förskollärares och övrig förskolepersonals metodik,samt för att undersöka modersmålsundervisningens påverkan ur ett familjeperspektiv.

Förskolan är en plats där alla barn ska känna sig trygga och sedda. De har rättigheter som ska bli tillgodosedda av förskollärarna och ge möjlighet till utveckling. Denna studies syfte var att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med barn med en autismdiagnos och vilket stöd förskollärare får av specialpedagoger. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sex förskollärare, tre specialpedagoger och ett par vårdnadshavare till ett barn med en autismdiagnos. Vi intervjuade vårdnadshavarna då vi anser att deras erfarenheter och åsikter är viktiga då förskolan och vårdnadshavare samverkar, men ännu mer när ett barn har en diagnos eftersom ett resursteam oftast är inblandat också. Vi utförde en ljudupptagning under intervjuerna och sedan bearbetade vi det materialet genom att vi lyssnade på intervjuerna och sedan skrev våra resultat utifrån vår empiri. De teorier vi utgått från i denna studie är det sociokulturella perspektivet och behaviorismen då vi tyckte att dessa två teorier går hand i hand i arbetet med barn med en autismdiagnos. Resultatet vi har fått fram är att det finns en kompetens hos förskollärarna i hur de ska arbeta med barn med autism, däremot ser förutsättningar olika ut beroende på vilken förskola de arbetar i. Specialpedagogerna har ett liknande arbetssätt som förskollärarna med bland annat fysiska verktyg och förstärkning.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns fria lek. Vi vill undersöka förskollärares uppfattningar av på vilket sätt dem deltar i barns fria lek, hur dem kopplar in lärandet i den fria leken. Vi vill även undersöka på vilket sätt förskolläraren uppfattar sitt arbete med normer i den fria leken, samt uppfattningar om hur förskolans rutiner påverkar den fria leken. Studiens material samlades in genom  sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från förskolor inom enskild och kommunal regi i mellan Sverige. För att ta reda på förskollärarens uppfattningar har vi använt oss av den fenomenografiska teorin som forskningsmetod då fenomenografin studerar människans uppfattningar av ett visst fenomen.  I studiens resultat framgår det att förskolläraren deltar i barns fria lek genom att variera sitt deltagande. Dessa variationer bestod av att förskolläraren antingen var aktivt delaktig eller endast mentalt delaktig i den fria leken. Resultatet påvisar att förskolläraren främst bedriver en spontan undervisning i samband med den fria leken. Vidare framgår det i resultatet att förskolläraren arbetar medvetet kring förskolans värdegrund för att utmana normer i den fria leken genom miljöns utformning. I resultatet nämns det att förskolläraren är närvarande i den fria leken för att stötta barnen i att utmana könsstereotypiska lekmönster. Slutligen visar resultatet att förskolans rutiner ofta avbryter barns fria lek och visar att förskolläraren har en variation av anpassningar för att skapa bättre övergångar och möjligheter för barnen att återuppta leken. Utifrån vår studies resultat och analys tolkar vi det som att det finns en medvetenhet bland förskollärarna att leken ska ses som viktig, där förskollärarens närvaro bör uppfattas som central.

Due to the constantly evolving globalization of our societies, it is highly relevant to investigate how the Swedish civics teaching works to educate students into becoming well-functioning democratic citizens, who are well adapted to their multicultural environment. Thereby this study aims to explore five upper secondary school civic teachers’ attitudes towards incorporating multicultural teaching in their mission to provide students with a fulfilling democratic education. This study will therefore be constructed with the use of semi-structured interviews in order to answer this complex, yet important field of civic didactics. Moreover, the previously mentioned civics teachers’ narratives are mainly examined and analysed in relation to J.A Bank’s theory for multicultural education, as well as S. Långström and A. Virtas’ theory: in- and about democracy teaching. As will be presented, the results of this study indicate that the relationship between multicultural teaching and democracy education is as most obvious in the curricular incorporation of democratic values in the civics-teaching classroom. Based on the results of this study, the students are given opportunities to develop several types of democratic abilities that are connected to achieving an active, well-functioning, democratic citizenship. In addition, the results imply that the teachers find the inclusion of multicultural issues to their teaching to be slightly challenging, yet prosperous for their students’ further democratic advancement.

Distriktssköterskan ansvarar för att leda och organisera omvårdnaden på särskilt boende. Sköra, multisjuka äldre patienter med mer komplexa behov blir allt fler i Sverige. För att möta dessa patienters behov behöver omvårdnaden en personcentrerad inriktning. Syftet med denna studie är därför att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att leda omsorgspersonal på särskilt boende för främjandet av en personcentrerad vård. Metoden som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem olika distriktssköterskor har utförts. Resultatet har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framgår fyra kategorier som belyser distriktsköterskans upplevelse av att leda omsorgspersonal för främjandet av personcentrerad vård. Dessa är att få stöd, trygghetsskapande interaktioner, professionella egenskaper och organisatoriska förutsättningar. I diskussionen diskuteras hur stödet till distriktsköterskan kan se ut. Ett stöd kan vara att som distriktsköterska få undervisning i hälsofrämjande ledarskap ett annat är att få stöd i reflekterande team. Diskussionen belyser även att patienten i större utsträckning behöver göras delaktig för att skapa en personcentrerad vård.

Denna studie handlar om elevers och lärares upplevelse av att arbeta med datorer i undervisningen inom ramen för ett nyligen infört en-till-en-projekt i en genomsnittlig svensk gymnasieskola år 2012. Syftet med undersökningen är att analysera och diskutera vilka för- och nackdelar lärare och elever upplevde i relation till det införda en-till-en-projektet år 2012. Studien avser vidare att diskutera vilka bakomliggande faktorer som bidrog till de problem som upplevdes, och hur detta kan relateras till den tidigare forskning på området som fanns att tillgå vid tidpunkten för studiens genomförande samt till dagens forskning. Det empiriska materialet för undersökningen består av en enkätundersökning bland fyra klasser och två lärare, samt uppföljande intervjuer med nämnda lärare samt med datoransvarig på skolan. Resultaten visar att eleverna är relativt nöjda med en-till-en-projektet. Lärarna håller i stort sett med eleverna om vilka positiva aspekter som finns av en-till-en, men är sammantaget relativt missnöjda då de har vidare ambitioner som omöjliggörs av bland annat brister i tekniken, brister i organisationen inom skolan vad gäller datorerna, samt brister i deras egen kompetens. Elevernas relativt nöjdhet kan då förklaras med att de saknar lärarnas insikt, vilket visar att elevers självutvärdering av deras egen situation inte nödvändigtvis speglar kvaliteten på det som utvärderas. Resultaten från undersökningen är i stort i linje med den forskning som fanns att tillgå 2012, men denna forskning behöver kompletteras av oberoende aktörer då den utfördes på uppdrag av initiativtagarna till två stycken en-till-en-projekt med relativt hög mediaprofil.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med projektet Bokstart och hur pedagogers förhållningssätt till litteratur i allmänhet och till Bokstartprojektet i synnerhet påverkar utlåning av böcker i förskolornas kapprumsbibliotek. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på förskolorna upplever projektet samt vilken information de fått om Bokstart. Materialet i studien samlades in genom intervjuer med pedagoger samt enkäter till vårdnadshavare. Materialet har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i centrala teoretiska begrepp, dessa begrepp är literacy, family literacy, pedagogers förhållningssätt samt att vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskij och det sociokulturella perspektivet där det sociala är centralt. Studiens resultat visade att det finns ett samband mellan pedagogernas attityder till projektet och hur framgångsrikt projektet förefaller på förskolorna och hos vårdnadshavare. I studien framkommer det att pedagogerna arbetar på varierande sätt för att informera vårdnadshavare om projektet Bokstart och att de uppmuntrar barn och vårdnadshavare i varierande grad och på olika sätt att använda kapprumsbiblioteken. Resultaten tyder på att pedagogernas attityder till projektet Bokstart, litteratur i allmänhet och dess funktion och betydelse har avspeglingar i hur pedagogerna arbetar med detta i förskolorna. Studiens resultat visar hur mycket en pedagogs eget intresse och attityd till projektet Bokstart och kapprumsbiblioteken kan påverka vad barnen har för möjligheter och förutsättningar att nyttja projektet. Vidare kan detta ha betydelse för barnets fortsatta utveckling inom läs- och språkutveckling som är det specifika området för denna studie och en central del av denna utveckling är betydelsen av samarbeten mellan hem och förskola. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning som visar att pedagogers förhållningssätt till läs- och språkutveckling har en betydande roll för hur framgångsrik undervisningen blir (Celebi Oncu & Unluer, 2014, Gustafsson & Mellgren, 2002). För att kunna ge barnen förutsättningar för goda literacy-erfarenheter krävs ett gott samarbete mellan hem och förskola (Asworth Wolery, 1999).

Studien syftade till att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar och resonerar om matematikundervisning för de yngsta barnen, 1–3 åringarna. Studien genomfördes genom observationer av planerade och spontana matematiska aktiviteter som genomfördes med barn i åldrarna ett till tre år och genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som arbetar med yngre barn i förskolan. Den teori som använts för analys och tolkning av resultatet är variationsteorin, med begreppen urskiljning, variation, lärandeobjekt, lärandets akt och erfar. Studiens resultat visade vikten av en aktivt deltagande pedagog med matematisk medvetenhet som är med och deltar i aktiviteterna. Pedagogerna ska även låta barnen få erfara genom att prova på att göra flera gånger samt låta barnen få använda kroppen när de erfar matematik. Resultatet visar också att det är av stor betydelse att diskutera och belysa matematiska begrepp för och tillsammans med barnen.