Med undersökningen vill jag synliggöra samt utöka förståelsen för prestationsångest i bildskapande, hur den yttrar sig och vad dess bakomliggande orsaker kan vara, ur ett elevperspektiv. Detta för att kunna arbeta för att förebygga och hantera den psykiska ohälsa som återkommande prestationsångest och stress kan orsaka samt arbeta mot ett hälsosamt bildskapande.Undersökningen är kvalitativ och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fem elever som går på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Jag har identifierat identitet som bildskapare och bildestet, egna krav, jämförande med andra och negativa tankar som tydliga diskurser i elevernas tal om prestationsångest i bildskapande. Identifiering leder till högre krav på sig själv och svårigheter att uppnå kraven kan leda till negativa tankar och prestationsångest. Jämförelse är en faktor i hur vi avgör vilka krav vi ställer på oss själva. Om en känner att en presterar sämre än andra kan det leda till att en höjer kraven och det kan leda till negativa tankar och prestationsångest. Prestationsångest kan leda till flyktrespons som påverkar ens förmåga att prestera negativt. Betyg och framtid är andra faktorer som påverkar elevernas identitet och relaterar till elevernas egna krav och kan leda till negativa tankar.En del i mitt examensarbete är en gestaltning. I min gestaltning har jag arbetat utifrån mig själv och min egen prestationsångest i måleri för att undersöka hur jag kan bryta min kreativa blockering i bildskapande samt hitta metoder att hantera prestationsångest för ett hälsosamt förhållningssätt till bildskapande. Här använder jag en autoetnografiskt inspirerad metod där jag målar en målning och dokumenterar processen genom att skriva loggbok. Jag sammanställde min process och resultat utifrån loggboksanteckningarna i en kortare film. Filmen samt min sammanställda loggbok visades på Konstfacks digitala vårutställning 2020. Undersökningen kommuniceras genom denna uppsats och gestaltningen visas i Konstfacks digitala vårutställnings online-katalog 2020. En tryckt katalog publiceras även i samband med utställningen.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur mellanstadielärare arbetar för att förebygga konflikter och mobbning. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna ”Hur arbetar mellanstadielärare för att förebygga konflikter och mobbning bland eleverna?” samt ”Vad har mellanstadielärare för uppfattningar om förebyggande arbete mot konflikter och mobbning?”. Frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare som analyserats utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärarna arbetar förebyggande genom relationsarbete mellan elever, mellan lärare och elever samt mellan lärare och vårdnadshavare. Lärarna arbetar även med strategierna gruppindelning och placeringar, vuxennärvaro, skolans samarbete samt olika medier för att förebygga konflikter och mobbning. Resultatet visade även att lärarna anser att konflikthantering är en del i det förebyggande arbetet då de anser att konflikter alltid kommer uppstå, men att destruktiva konflikter kan förebyggas. Slutsatserna av studien var att lärarna arbetar förebyggande genom relationsarbete, att få elever att se saker från andras perspektiv och acceptera olikheter, att ha ett samarbete på skolan samt att det förebyggande arbetet också består av att lära eleverna konflikthantering. Slutsatserna visade även att lärarnas uppfattningar om förebyggande arbete är att det är viktigt men svårt att hinna med samt reflektera kring. Detta beror ofta på en tidsbrist och att man glömmer bort det förebyggande arbetet.

I den här studien vill jag undersöka hur några förskollärare ser på att undervisa med digitala verktyg, med anledning av att digital teknik fick en mer framträdande roll i den nya läroplanen. Studien vill ge svar på hur de idag använder digitala verktyg i sin undervisning, vilken roll de tycker att verktygen har samt hur den professionella diskussionen om digitala verktyg på förskolan ser ut. Eftersom den nya Läroplan för förskolan 18 (Lpfö18) gav digital teknik en helt ny ställning, som ett obligatoriskt inslag i undervisningen, är det angelägna frågor. Redan i förskolan förväntas barnen ta de första stegen mot den digitala kompetens samhället idag kräver av medborgare, vilket ställer krav på förskolans verksamhet & lärarnas kompetens. I en kvalitativ intervjustudie med sociokulturellt perspektiv vill studien undersöka hur några förskollärare redan arbetade med IKT-resurser (information & kommunikationsteknik), hur de såg på att arbeta med IKT-resurser samt om det på förskolan fanns någon diskussion om arbetet. Studien visade att alla intervjudeltagare redan använde digitala verktyg i sin undervisning, på många olika sätt & med många olika sorters resurser. Alla intervjuade var positiva till de möjligheter som verktygen erbjöd barnen & dem själva, även de som enligt dem själva inte var lika kunniga som sina kollegor. Studien visade också att det var stora skillnader hur olika förskoleenheter i samma kommun tänkte kring kollegialt lärande. På vissa förskolor var den väldigt formell, med särskilt avsatt tid både i veckoschemat & på vissa personalmöten, på andra var den mer informell t.ex. att man sökte upp de nyckelpersoner som fanns när man behövde fråga något.

No description available.

Att använda sig av digitala verktyg är idag en självklar del av livet för de allra flesta människor. Digitala verktyg är en viktig del inom matematikundervisningen och har möjlighet att göra lärprocessen mer motiverande och lustfylld. Att använda sig av digitala verktyg öppnar också upp för nya sätt för lärare att differentiera sin undervisning. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare differentierar matematikundervisningen med hjälp av digitala verktyg samt att se hur tillgängligheten av digitala verktyg ser ut för ett antal lärare inom kommunala skolor årskurserna 1-3. Den empiri som undersökningen bygger på har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare från både Uppsala och Stockholm. Den teori som empirin har analyserats utifrån utgörs av ett sociokulturellt perspektiv samt forskning som gjorts kring artefakter, mediering, digitala verktyg och differentiering. Resultaten av undersökningen har visat att det råder en dominerande bild av att lärarna upplever att de jobbar med en differentierad undervisning och att de flesta har de digitala verktyg som behövs. Det har dock visat sig att lärarnas bild av begreppet differentiering och vad forskning menar att differentiering är, inte är samma sak i de flesta fallen. Genom att knyta resultaten av analysen med den tidigare forskningen inom området belyser vi skillnaden mellan att kalla sin undervisning differentierad och att faktiskt bedriva en differentierad undervisning.

Denna studie syftar till att undersöka unga kvinnors kunskap och attityd gentemot algoritmer på den sociala medieplattformen Instagram. Tidigare forskning inom algoritmstudier visar på att det finns en bristfällig kunskap om algoritmer. Algoritmer är en integrerad del i våra liv och samhällen, på det sätt att de har ett stort inflytande på majoriteten av de offentliga sektionerna, som juridik, sjukvård, politik och medieorganisationer (Booth, Bucher & Gran 2020, s. 1780). Frågeställningarna vi undersökte var “I vilken utsträckning reflekterar unga kvinnor kring personifierade flöden?” och “I vilken utsträckning är respondenterna läskunniga i enlighet med Livingstones definition av mediekunskap?”. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor mellan 18 och 25 år. Därefter analyserade vi respondenternas svar med hjälp av Livingstones begreppsdefinition av mediekunskap för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte visste vad en algoritm var. Det fanns dock en övergripande analytisk förmåga på det sätt att samtliga respondenter reflekterade över att deras flöden var personifierade vilket de upplevde som obehagligt. Slutsatsen är därför att unga kvinnor reflekterar över sina personifierade flöden. De är medvetna om att det är något som styr vilket innehåll de får ta del av, men har ingen kunskap om att det är algoritmer som är den bakomliggande orsaken. Respondenterna visade på en varierad läskunnighet på det sätt att de visade skilda förmågor inom de olika begreppen. Vår studie visade att endast en respondent hade kunskap om vad en algoritm är och var därför den enda som visade kunskap inom alla de fyra områden tillgång, innehållsskapande, analys och utvärdering.

The purpose of this study is to investigate the experiences civic teachers have of working with motivational teaching with students in lower secondary school. Students' motivation for school and the subject of civic is important for the future. Students who pass compulsory school are given the opportunity of further education and with that the enhanced opportunity of getting a job, which will benefit both society and the individual. Civics is the subject that prepares students for adulthood and becoming democratic citizens. Previous studies point to several general factors that affect students' motivation in school. So, how are teachers working to create motivation in the subject of civic? Through interviews with active teachers with different experiences in teaching civics, I took part in their thoughts and ideas. The socio-cultural analysis of the results from the interviews confirm previous studies: motivation is a multidimensional phenomenon, thus there are no ready-made recipes for how motivating civics education is created. This study shows that teachers are in need of a toolbox of different approaches and working methods to be able to motivate as many students as possible in their teaching. Furthermore, teachers must take their starting point in the students and, based on them, plan and implement their teaching in civic studies.

Det är vida belagt att boksamtal under högläsning gynnar barns språkutveckling och bidrar till utökat ordförråd. Syftet med denna undersökning är att se om boksamtal praktiseras under läsvilan inom förskolan samt hur förskollärarna upplever att de arbetar med boksamtal. Vi har även undersökt om valet av litteratur görs medvetet eller lämnas åt slumpen.  Den teori som legat till grund för undersökningen är den sociokulturella teorin som bygger på att barn utvecklas och lär i samspel och dialog med en vuxen eller en kunnigare kompis. Det som framkom efter analyser av intervjuer och observationer av förskollärare var att boksamtal genomfördes i tre av fyra förskolor och att litteraturen valdes medvetet av samtliga förskollärare.

Huruvida något är signifikant i dagens utbildning är något av en diskussionsfråga inom historiedidaktiken och undervisningen. Mycket av tidigare forskning kring ämnet har varit centrerat kring vad lärare anser är signifikant och varför deras urval ser ut som det gör. Det verkar finnas en lucka i forskningen kring icke-signifikant historia och lärares bortval. Syftet är att undersöka resonemanget kring den nedprioriterade innehållshistorien och förmågor som anses mindre viktiga på gymnasienivå. Kursplanen ger lärarna ett urval som sträcker sig från förhistorisk tid till och med modern tid. Fem lärare blev intervjuade i en semistrukturerad intervju för ta reda på deras resonemang. Studien fann att informanterna ofta resonerade att förhistoria och äldre historia ansågs som mindre signifikant och utsatta för bortval. Resonemanget bakom var oftast baserat på att relevansen till idag minskade ju längre bakåt man kom i tiden. När det gäller förmågorna resonerades det att historiebruk och ren faktakunskap var de minst signifikanta förmågorna. Mycket av resonemanget kring detta centrerades kring en tidsbrist för historieundervisningen och den massiva kronologin tillgänglig för urvalet. / Whether something is significant in today’s education is a matter often debated by educators whom specialise in history teaching. Most of the earlier research has been focused on what teachers thought is significant and why they chose this. There seems to be a lack of research regarding non-significant history and the reasoning behind the deselected material is somewhat lacking in previous research. The purpose is to enquire the reasoning behind the deselected material and abilities in history education in upper secondary school. Since the syllabi for history’s chronology ranges from pre-history to 20th century history, the material available is substantial. Five teachers were interviewed in a semi-structured interview in order to procure their reasoning. The study found that the interviewees often argued that prehistory and older history was deemed less important and more subject to deselection. The reasoning behind was mostly revolving around whether or not it was deemed relevant for the society of today. When it came to abilities the teachers often found that use of history and pure fact based knowledge was deemed less important. According to the interviewees this was mostly due to the limited time allotted to history education and the massive chronology available to the teachers. A lasting argument on whether something was to be deemed significant was if it was relatable to today’s society.

Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur innehållet i två läromedel för årskurs 3 förbereder eleverna inför de nationella proven i matematik. För att undersöka detta analyseras de två läromedlen Favorit matematik och Rik matematiks läroböcker för årskurs 3. Analysen utgår från de förmågor som de nationella proven år 2019 prövar. För att få svar på studiens forskningsfrågor genomförs två semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare samt en läromedelsanalys. Resultatet visar på att läroböckerna prioriterar de fem matematiska förmågorna olika. Resultatet visar även på att lärare upplever läroböcker som mastiga och att lärarhandledningen har en stor betydelse för undervisningen. Studiens slutsats är att för att för att upprätthålla en högkvalitativ undervisning är det inte hållbart att endast utgå ifrån ett läromedel. Läraren behöver besitta ämnes- och ämnespedagogisk kompetens så att alla matematiks förmågor kan utvecklas. När en skola väljer att arbeta med ett nytt läromedel är det av stor vikt att hela konceptet med läromedlet anammas och inte endast läroboken.