Sjuksköterskor utsätts i sitt yrke för känslomässigt svåra händelser som lidande, våld och död. Särskilt exponerade för detta är sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården, där det frekvent rapporteras höga nivåer av stressyndrom. Samtidigt har det visat sig att det i samma grupp finns individer som tycks klara av att arbeta under tuffa förhållanden bättre än andra. Något dessa har gemensamt är tillfredsställande metoder för hantering, så kallade copingstrategier. Syftet var att få insikt i vilka situationer som sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever som emotionellt svåra samt hur de hanterar dem. Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där sju sjuksköterskor anställda inom ambulanssjukvården deltog. Materialet bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där åtta kategorier skapades. Resultatet sorterades under två domäner: situationer och hantering. Situationerna involverade barn som far illa, anhöriga som försvårar arbetet, trauman och betungande ansvar. Hanteringen bestod av att prata med kollegor, ändra förhållningssätt, gå in i en roll samt använda sin erfarenhet. / Nurses are in their profession confronted with emotionally challenging situations involving suffering, violence and death. Particularly exposed to this are nurses working in critical and acute care settings, where high levels of stress are frequently reported. However, there are in the same setting individuals who seemingly handle working in stressful conditions better than others. Something they all have in common is satisfactory methods of coping. The aim was to gain insight into what nurses working in acute care settings perceived as critical incidents, and how they coped with them. The method was a qualitative semi-structured interview study in which seven nurses employed in Swedish ambulance services participated. The content was processed based on a qualitative analysis, where eight categories were outlined. The results were sorted in two domains: incidents and coping. The incidents involved child abuse, relatives who obstructed work, trauma and onerous responsibilities. Coping consisted of communicating with colleagues, reframing, stepping into a role and relying on experience.

Detta examensarbete har till syfte att belysa de olika för- och nackdelar som finns med den sociala interaktionen inom datorspel i den virtuella världen. Tidigare forskning menar att människan får en känsla av sammanhang och gemenskap, då den möter likasinnade med samma intressen. Denna kvalitativa studie har genomförts med intervjuer för att få en uppfattning om de olika för- och nackdelar som finns med datorspel, samt hur vi påverkas av andra genom att spela datorspel. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns både för- och nackdelar med datorspel. Fördelarna som återkom var möjligheten att skapa nya kontakter, samt gemenskapen. Nackdelarna inkluderade bland andra brist på fysisk aktivitet och förslitningsskador till följd av fysisk inaktivitet. Slutsatsen är att människor påverkas av varandra, och att det finns tydliga positiva och negativa aspekter med datorspel samt att den sociala interaktionen är en nyckelfaktorinom datorspel. / This study aims to shed light on the various pros and cons of social interaction in computer games in the virtual world. Research argues that humans get a sense of coherence and solidaritywhen they meet like-minded people with the same interests. This qualitative study was carried out with interviews to get a view of the various pros and cons of computer games, and how we are influenced by other people when playing computer games. The results of the interviews showed that there are both advantages and disadvantages with computer games. Recurrentadvantages were the opportunity to make new friends and the solidarity that comes with that. Disadvantages included lack of physical activity and repetitive strain injuries due to inactivation of the body. The conclusion is that humans affect each other. There are clear positive and negative aspects of computer games and social interaction is a key point in computer games.

Granskningar från Skolinspektionen (2016, 2017) visar att det uppstår klyftor i utbildningen samt bristande kunskaper om specialpedagogik, barn i behov av särskilt stöd och tamburen som lärmiljö i flera svenska förskolor. Syftet med studien är att vidga kunskapen om äldre barns behov av särskilt stöd i tamburen ur ett förskolesammanhang. I studien får läsaren ta del av tamburen som lärmiljö och barn i behov av särskilt stöd. Detta innefattar också vilka hinder och möjligheter som förekommer för barns lärande och utveckling i tamburen utifrån sociala, kommunikativa, språkliga och motoriska aspekter. Studien bestod av två delstudier med olika metodologiska tillvägagångsätt där den ena delstudien granskade hur det såg ut i praktiken, och den andra delstudien om hur förskollärare tolkade sitt uppdrag kring barn i behov av särskilt stöd. Studien utgick från två teoretiska perspektiv inom specialpedagogik, det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet, och en kandidat till ytterligare ett perspektiv, dilemmaperspektivet. De kvalitativa insamlingsmetoderna som användes i studien för att samla in empirin var intervjuer och videoobservationer. Urvalet valdes och motiverades i förhållande till syftet och forskningsfrågorna. De analysmetoder som användes för att analysera studiens empiri var tematisk analysmetod och multimodal interaktionsanalys. Forskningsresultaten visade att barn i behov av särskilt stöd är barn som har olika behov av hjälp och stöttning i olika sammanhang, och i praktiken inträffade inga incidenter som visade att vissa barn var i behov av särskilt stöd. Resultaten visade också att barnen tränade mycket på självständighet och många äldre barn, på förskolan som observerades, kunde genomföra på- och avklädningsmomenten självständigt. Däremot var en del barn i behov av mer stöttning med påklädningsmomenten vilket bidrog till att det inträffade mycket språkträning i tamburen. Barnen fick också möjlighet att utveckla sociala relationer samt kommunikativa och motoriska färdigheter. För att tamburen ska kunna användas som en lärmiljö var det viktigt att miljön organiserades och att medvetna pedagoger tog vara på de spontana undervisningstillfällena för att utveckla barnens lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande i samlingen med flerspråkiga barn i förskolan. En kvalitativ studie där empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Studien omfattar två delstudier där delstudie ett består av intervjuer av tre förskollärare och två barnskötare och delstudie tvåbestår av observationer av samlingen. Studien genomfördes på en mångkulturell förskola i en förort i ett storstadsområde. Båda delstudierna utgick från en tematisk analys för att sedansammanställa under resultat och analys. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som grundoch för att analysera empirin används begreppen scaffolding, mediering, proximalautvecklingszon och appropiering. För att få en djupare förståelse för hur pedagogerna arbetaranvändes även begreppen interkulturellt förhållningssätt och translanguaging (transspråkande på svenska).Det huvudsakliga resultatet var att pedagogerna i studien har ett medvetet arbetssätt i samlingen för språkutvecklingen med flerspråkiga barn. Samlingen är en rutinbunden konstellation där det huvudsakliga syftet ligger i att skapa en atmosfär där barnen får möjlighet till att ta sig an språket med olika materiella ting. Pedagogerna använde olika språkmaterial för att förstärka och lustfyllt skapa lärande hos barnen. Pedagogernas långa erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn har lett till att språk genomsyrar hela samlingen. Vidare visade resultatet att pedagogerna ser varandra och barnen som en resurs för flerspråkighet, där de tar hjälp av varandra för att få en bredare förståelse samt att flerspråkighet på denna förskola ses som en norm. Resultatet visade även att det är av vikt att ha ett interkulturellt förhållningssätt för att bidra till en ökad samhörighet i gruppen för att detta ska bidra till en trygghet och gemenskap i verksamheten.

The aim of this thesis is to examine how library users who chose to not borrow any material from the collection look at their use of the library as well as their reasons for not borrowing any material. This thesis also discusses who the non-borrowing users are in a societal context. The theoretical framework is based on sociological theories regarding the public sphere and Bourdieus concept of capital. Concepts which have been expanded and applied in other research regarding library and information studies which this thesis explores. It also explores the library as a place both in architectural and social sense. Another concept which is introduced is the concept of the library as a high and low intensive meeting place.  In this study I chose a qualitative approach. The methods consist of semi structured interviews that I conducted and analyzed. The findings show that non-borrowing library users have a lot of things in common regarding the reason for visiting the library. But at the same time their usage of the library space varies a lot. This thesis shows the importance of the library as a public space for users. Both as a place to relax and escape from the ongoings of modern life as well as a place to learn and socialize. Answering the question regarding which patrons are non-borrowing users can not easily be answered. In this study the findings show that the non-borrowing users are within a certain age range and social group.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa och analysera lärares uppfattningar om kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer för årskurs F-3. För att besvara de formulerade frågeställningarna intervjuades fyra grundskollärare som under läsåret 22/23 arbetade som klasslärare i årskurs 3. Intervjuformen som användes var semistrukturerade intervjuer. Analysen av den insamlade empirin gjordes med stöd i ramfaktorteorin samt tidigare forskning inom ämnet. Resultaten visade att lärarna saknar kunskap och erfarenheter av att undervisa om kunskapsområdet, samt att personliga och strukturella faktorer påverkar hur lärarna uppfattar och tar sig an undervisningen av detsamma. Oavsett vilken inställning lärarna hade till kunskapsområdet tog de alla upp att det fanns svårigheter med att implementera det i undervisningen på grund av bristande kompetens och fortbildning. Efter att ha genomfört denna studie upplever vi att det finns kunskapsluckor hos berörda lärare när det kommer till att undervisa i frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer, vilket kan resultera i att deras elever inte får en likvärdig utbildning inom kunskapsområdet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar av barnens möjlighet till att multimodalt språka i förskolan. Studiens frågeställningar som besvarats är: Hur beskriver de intervjuade förskollärarna att de möjliggör multimodalt språkande för barn i förskolan? och Hur beskriver de intervjuade förskollärarna att barnen erbjuds material att multimodalt språka med i förskolan?. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med tre dyadiska intervjuer med verksamma förskollärare. Kress teori om barns meningsskapande med fokus på mötet mellan individer, används som teoretisk inramning för denna studie. Data har bearbetats genom tematisk analys.  Resultatet visar att förskollärare beskriver att de erbjuder barn möjlighet att använda ett brett utbud av material som finns tillgängligt. Förskollärarna beskriver vikten av att introducera material i förskolan och att de behöver lyssna in barnen för att möjliggöra multimodalt språkande.

Uppsatsen faller inom ämnet bildproduktion och undersöker hur människor lever sig in i film och hur den inlevelse kan gå förlorad. I studien utforskas hur avancerade kamerarörelser kan utgöra ett hinder för att följa filmens narrativ och om personer med förkunskap inom filmproduktion påverkas mer än andra. Film- och socionomstudenter, med sex deltagare från varje grupp, har intervjuats efter att ha visats fyra olika sekvenser med avancerade kamerarörelser. Studien utgår från forskning inom reception och intervjusvaren har erhållits genom ett kvalitativt tillvägagångsätt. Resultaten visar att kamerarörelser inte verkar utgöra ett hinder för att följa filmers handling eller påverka förmågan hos människor att leva sig in i den filmiska världen. Vissa kamerarörelser uppmärksammas mer än andra, beroende på om de är motiverade eller inte, utan att publiken slungas ut ur den filmiska världen. Film- och socionomstudenter uppmärksammar olika aspekter under filmtittande där filmstudenter uppmärksammar mer den tekniska aspekten medan socionomstudenter fokuserar mer på filmens miljö och karaktärer.

In this study, a number of teachers' attitudes towards first teachers are examined, a special role that is appointed by the head of school in which the purpose is to develop school operations. Five teachers were interviewed in this study with the goal of sharing their experiences and what challenges and merits they believe the first teacher position provides, ten years after this reform was implemented in Swedish schools. The theoretical prerequisites are based on the teachers' own experiences. The study uses the theoretical starting points of school development and collegial learning, both of which contribute to competence development and help teachers develop teaching by collaborating in a structured way. The results indicate that there is a strong connection between the interviewed teachers experiences and the challenges they face. In the study, justice, equality and clarity emerged as different themes. One of the main points was unequal pay, where the teachers in the study highlighted an aspect of justice that was particularly important. Furthermore, it also emerged that the teachers wanted more clarity and a greater insight into the work that first teachers carry out. This could lead to greater commitment and sense of meaning among the teachers towards the first teachers' work. The interviewed teachers describe that clarity is important for the first teacher's work to produce results. Based on their stories, the work of the first teachers clearly shows successful results. The teachers also discuss the status of the profession, which they believe has improved marginally. They believe that general increases in pay as a contributing factor to the status of the teaching profession have produced this effect. The study shows that the first teachers work has generally contributed to improved results. At the same time, ten years after the introduction of the first teacher service, there is still widespread dissatisfaction with this career choice.

Under coronapandemin hade majoriteten av högstadieskolor i Sverige en kombination av distans och närundervisning. Syftet med arbetet var att ta reda på hur bildlärare på högstadiet upplevde och hanterade de förändrade omständigheter som det medförde att med kort varsel ställa om från närundervisning till distansundervisning under coronapandemin. Detta undersöktes genom semistrukturella intervjuer. Majoriteten av lärarna i undersökningen försökte i största möjliga mån hålla sig till sin ordinarie planering men gav vissa arbetsområden mer eller mindre utrymme än tidigare. De tekniker som bildlärarna främst använde sig av under pandemin var digitala bildskaparmetoder, blyerts och teoretisk bildundervisning. Tekniker och material som bildlärarna valde bort var att arbeta med penslar färg och rekvisita. De största fördelarna som bildlärarna såg med distansundervisning var att de förändrande omständigheterna födde ett nytänkande och ett förnyande. De största nackdelarna bildlärarna såg med distansundervisningen var att de fick en minskad överblick och kontroll över elevgruppen samt att det var svårare att hjälpa elever på distans då man inte kunde ”visa” hur de skulle göra på samma sätt som man kunde göra i närundervisningen. Det gick inte att se några samband mellan vilken grad av stöd som lärarna upplevde att de fått från skolledningen och vilken grad av arbetsbelastning som lärarna upplevde. Sex av sju bildlärare upplevde att deras arbetsbelastning ökade under coronapandemin.