Denna studie söker att identifiera styrande ramfaktorer inom undervisning av kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasienivå, samt att undersöka verksamma lärares förhållningsätt till dessa. Studien använder sig av ramfaktorteori och semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare inom musikproduktion. Resultatet visar både friheter och begränsningar inom denna typ av undervisning, vilka bland annat grundar sig i kursernas styrdokument samt i de tidsliga och rumsliga möjligheter som en undervisning i detta ämne innebär. Resultatet visar på att detta ämne behöver mer resurser och tid än vad deltagarna uppger ha, samt att undervisningsformen för detta ämne behöver nyanseras.

Det svenska samhället har förändrats och blivit alltmer mångkulturellt, vilket har haft en inverkan på förskolans verksamhet där det ställs nya och högre krav eftersom de barn som vistas där kan ha ett annat modersmål än svenska. Idag har vart fjärde barn som vistas på förskolan ett annat modersmål än svenska. Syftet med denna studie var att få djupare förståelse för och kunskap om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med att stimulera barns modersmål bland yngre och äldre barn. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi först observerade materialet som fanns tillgängligt på åtta olika avdelningar, som kunde kopplas till förskollärares arbete med olika modersmål. Observationsmaterialet användes som ett komplement till intervjuerna, som medförde att vi kunde ställa följdfrågor. Sedan utfördes enskilda semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på fyra förskolor. Datainsamlingen från intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. I analysen och tolkningen av resultatet utgick vi från det sociokulturella perspektivet och använde dess teoretiska begrepp. I resultatet framkom det att förskollärare tycker att det är en utmaning att arbeta med olika modersmål eftersom de själva inte behärskar språken och saknar kompetensutveckling om hur de kan arbeta med flerspråkighet. Vidare visar resultatet att förskollärare bland yngre och äldre barn använder sig av olika metoder och redskap för att stimulera och stötta barns olika modersmål. I sitt arbete använder de sig främst av bild- och teckenstöd samt digitala verktyg. Även flerspråkig personal samt vårdnadshavare används som en tillgång i arbetet. Slutligen visar resultaten att alla barns modersmål inte lyfts fram likvärdigt i arbetet eftersom det inte finns förutsättningar för att stimulera alla barns modersmål. Dock visar datainsamlingen från observationerna att det finns gott om material som kan stödja förskollärarnas arbete med olika modersmål.

I denna uppsats undersöker jag studiomonitorer och hur de upplevs i studiomiljöer. Två olika monitorer testades för att ta reda på vilken av dessa som föredrogs. Monitorerna som testades var Genelec 8351b och ATC PRO-SCM 25 MKII. Dessa tester gjordes genom subjektiva mätningar, såsom lyssningstester och intervjuer, samt objektiva mätningar av högtalarnas frekvensrespons. Resultaten visar att majoriteten av testpersonerna föredrog ATC-monitorerna, då dess mellanregister upplevdes som bättre, och dess stereobredd upplevdes som större. Dessa resultat visar hur tillvägagångssättet att välja mellan två olika monitorer går till. Med detta resultat kan också fortsatt forskning på en mer avancerad nivå genomföras samt en allmän förståelse för vad musikstudenter föredrar i sin ljudstudio.

Sprung from my will of making documentary film I have gained a huge interest in understanding how to plan interviews to get the material I want. This study aims to plunge into the understanding of how filming research interviews affect the participants’ behaviour. Test persons where filmed whilst speaking reflectively about in what way they feel influenced by the presence of a camera, and cameras in general. After the interview they watch the material and reflect upon seeing themselves and on how they felt during the interview.Through analysing the interviews the study then focus on locating and defining how the camera affected the participants and why, finally to discuss in what ways filming an interview can be beneficial or detrimental for research purposes.The results showcased a surprisingly unified struggle amongst the participants with handling the cameras presence in a comfortable way, making them very self- conscious about their body language and general behaviour.

Syftet med studien är att undersöka sex engelsklärares attityder till användning av digitala verktyg i undervisning i grundskolan, samt vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen. Dessutom undersöks hur arbetet med digitalisering går till i grundskolan inom ämnet engelska. Metod: En granskning har gjorts av den litteratur som diskuterar digitalisering inom ämnet engelska. Dessutom granskas vilka krav och kompetenser som ställs på grundskolan från styrdokument och beslutsfattare angående digitalisering inom engelskundervisnings området. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning av sex engelsklärare på grundskolan genom semistrukturerade intervjuer med dem. De intervjuade lärarna är verksamma på olika kommunala skolor i tre olika städer. Intervjuerna bestod av ostrukturerade öppna frågor. Resultatet visade att lärarna som har fått sitt examensbevis under de senaste två decennierna, år 2000 och efter, i större utsträckning använder digitala verktyg i undervisningen än de som har fått sitt examensbevis samt arbetat som lärare flera år före 2000. Den nyanställda läraren har även en starkare självbild gällande sina egna kunskaper om digitala verktyg och tenderar därför att använda dessa mer i engelskundervisningen, både när det gäller att lära olika färdigheter samt i variationen av användandet utav olika verktyg (projektor, dator, mobiltelefoner, Ipads), medan de andra lärarna i mindre utsträckning använder av dessa, och oftast då bara dator. Det pågår således diskussioner om digitalisering i engelskundervisningen på olika skolnivå och samhälleliga nivåer. Fördelarna och de höga förväntningarna ställs mot utmaningar. Vidare forskning kan bidra till att få bättre koll på hur läget ser ut i dagens undervisning.

Konflikter mellan barn är en naturlig del av vardagen i förskolans utbildning. Meningsskiljaktigheter kan visas genom skilda tankar och viljor. Föreliggande studie handlar om konflikter i förskolan. Syftet med studien var att undersöka utifrån fenomenologisk ansatshur förskollärare upplever konflikter mellan barn i förskolans utbildning. Följande frågeställningar är tänkta att precisera syftet för studien: Hur erfar och upplever förskollärare konflikter mellan barn i den egeninitierade leken? Hur erfar och uppleverförskollärare att konflikter mellan barn uppstår i den egeninitierade leken? Hur erfar och upplever förskollärare kommunikationen vid konflikthantering mellan barn i förskolan?Studien belyser fyra förskollärares upplevelser av konflikter i förskolan, vanligaste orsaken, vad som är svårast och kommunikationens betydelse. Studien bygger på relevant forskning och litteratur inom ämnet konflikt. Metodvalet för studien är intervjuer med fyra förskollärare som vi analyserat utifrån en kvalitativ tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs inte hur respondenterna säger det. Studiens resultat visar att konflikter är komplexa och att kommunikation är viktigt. Resultatet visade även att förskollärarna upplever att en vardag med planering och struktur minimerar konflikter mellan barn.

Denna studie har haft syftet att undersöka och synliggöra olika uppfattningar om vila i förskolan påformuleringsarenan och transformeringsarenan, det vill säga hur vila skrivs fram i olikastyrdokument och vilka uppfattningar om vilan som uttrycks av yrkesverksamma förskollärare.Studien har genomförts som en kvalitativ studie där empirin i Delstudie 1 inhämtats genom entematisk textanalys av både dagsaktuella och tidigare aktuella styrdokument och i Delstudie 2 genomsemistrukturerade intervjuer. Den tematiska textanalysen har genomförts utifrån sex olikastyrdokument för förskolan. Intervjustudien har genomförts med fem förskollärare på två olikaförskolor i två olika kommuner. I båda delstudierna har tematisk analys använts som analysmetod.Studien har utgått ifrån didaktik då vi använt de didaktiska frågorna vad, hur och varför somanalysbegrepp. I studiens resultat har det framkommit att det finns motsättningar mellanuppfattningar om vilan i förskolan på formuleringsarenan och transformeringsarenan, det vill sägaatt det finns skilda uppfattningar om vila i förskolans styrdokument och hos förskollärare.

The purpose of this study is to investigate if middle school teachers tend to use reading strategies whilst teaching and their perceptions of the subject and how they interpret the concept of reading strategies. This is done as several studies have shown that pupils get progressively worse results when it comes to reading comprehension and a factor that has been shown to have a positive impact on this is reading strategies. To find out how teachers approach reading strategies, the method of personal interviews is used to get nuanced answers, meaning that this is a qualitative study. The results of the study have thereafter been analyzed in accordance with previous research and the applied theory; the sociocultural perspective. The results reveals that the teachers who have been interviewed share the same opinion regarding reading strategies and its importance for reading comprehension. It also shows that this should be taught as due to its important purpose and how it acts as a tool when learning how to interpret different texts. The teachers' perception of the concept ‘reading strategies’ is that it is a tool that helps students figure out the content of texts. However, there is an underlying uncertainty among the teachers regarding the meaning of the word. The conclusion is that reading strategies are something that should be used in teaching as it is a tool that helps students take on different types of texts.

The main aim of this study was to research what students’ perceptions of the ideal citizen are. Thus the aim was also to explore which skills or knowledge studets feel they require, with special regards to practical learning exercises, in order to become their ideal citizen. In order to fulfill the main aim, the study also aspired to explore upper-secondary students’ experiences of practical learning exercises within their previous civics education, their opinions on practical learning exercises and what types of practical learning exercises they wish their civics education would include. Semi-structured interviews were used as the data collection method for this study. The data analysis method used was qualitative content analysis. The study found that the experiences of practical learning methods were highly varied amongst the participants. School elections and work or economics related exercises were most common. Furthermore, the study found that 80% of participants were positive to practical learning activities within the subject of civics, the other 20% were neutral. All participants could name a practical learning exercise they wished their civics education would include. The most common desires were exercises related to human interaction in some form. The study found the most commonly identified citizen idealtype to be the personally responsible, the democratically informed and the justice-oriented citizen. Finally, the type of knowledge that was most forthcoming was social reconstructionism and social efficiency. The findings of this study were in accordance with the previous research in the field. The findings of this study are relevant as they provide a guideline for future teaching within the civics subject in Sweden where students’ wishes are accounted for in alignment with the Swedish democracy mission.

Syftet med studien är att bidra till att fördjupa kunskapen om musikterapeuters uppfattningar av improvisation i musikterapi genom kvalitativa intervjuer med fem musikterapeuter. I bakgrunden presenteras litteratur och forskning inom musikterapi och musikpsykologi. I resultatet presenteras de teman som utkristalliserats i intervjuerna: Det improvisatoriska rummet, Samspel med undertemat Interpersonellt samspel och Intrapersonellt samspel, Det autentiska självet med två underteman Att uppleva och Att uttrycka. Slutligen presenteras temat Kreativitet med undertemat Lek och Estetisk uttryck. I diskussionen lyfts teman Integrerad praktik, Intra- och interpersonella processer samt Multimodal uppmärksamhet. I resultatet framkommer att musikterapeuternas arbete med improvisation kan ses som integrerad praktik med en multimodal uppmärksamhet på klientens varande i improvisationen. Improvisationerna synes behandla intra- och interpersonella relationer. / The purpose of the study is to contribute to deepening the knowledge of music therapists' perceptions of improvisation in music therapy through qualitative interviews with five music therapists. In the background, literature and research in music therapy and music psychology are presented. The results present the themes crystallized in the interviews: The improvisational space, Interaction with the sub-theme Interpersonal interaction and Intrapersonal interaction, The authentic self with two sub-themes, To experience and To express. Finally, the theme Creativity is presented with the sub-theme Play and Aesthetic expression. The discussion highlights the themes of Integral practice,Intrapersonal and interpersonal processes and Multimodal attention. The results show that the music therapists' work with improvisation can be seen as integral practice with a multimodal attention to the client's being in the improvisation. The improvisations seem to deal with intra- and interpersonal relationships.