Can the need for inclusion result in certain social norms remain unchallenged, and over time become hard to identify? To “fit in” and be accepted in different social contexts we have to behave according to the dominating rules and conventions. We accept characteristics and make use of attributes specific for the group we want to be a part of. When we accept these attributes we contribute to keep the concept of them alive. Further on these attributes will be picked up by the next person who wants to become a part of that specific context. This means that in the same moment we are being created, we are also the creators. In the same way, we are the cause of, and a result of, the fact that certain concepts remain unchallenged. Individuals are raised within a fixed structure in society. That structure defines principles of heteronormativity, for example the concept of right or wrong, masculinity and femininity, and good or bad. The fact that we are born and raised within it leaves us with a very narrow space in which we can interpret alternative ways. This does not mean that these alternative interpretations do not exist. To question existing and accepted structures can be a first step away from the safe environment that we are a part of. Awareness of the risks of this could be an explanation of why people refrain from questioning it. In this paper we try to penetrate the problems through the glasses of Pierre Bourdieu, Judith Butler and Berger and Luckmann to mention a few. The reason why this paper focuses on society, and norms in specific, emanate in an interest for invisible and sometimes indistinct structures. By indistinct we mean structures that exist in an extent that makes it hard to identify. The aim of this thesis is divided in two parts. The first part is to critically examine the social construction of heteronormativity. The second part is to examine how plural sexual identities function in relation to the heterosexual norm that we assume exists in society. The distinction in an individual’s hetero- or homosexuality is made difficult because of the spectrum of sexual identities. The grayscale of alternatively interpreted sexual identities that fits between the two poles of sexuality (hetero and homosexuality) are easily forgotten and thus treated as deviant behaviors. The issue of sexual identities is a complex one. To speak of it in a natural way to express sexuality, and not of its moral right or wrong, requires the understanding and acceptance of an individual’s differences as well as similarities. It is through ten interviews, where individuals share their experiences of both heteronormativity and sexuality that we get to know how and in which ways they feel affected by these two.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

Inledning Undersökningen handlar om hur pedagoger kan arbeta för att bemöta barn i behov av särskiltstöd med fokus på diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. Arbetet handlar dessutom omhur pedagoger upptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskiltstöd med fokus på ADHD och Aspergers syndrom samt hur förskollärare ser på arbetet medbarn i behov av särskilt stöd. Ytterligare en intressant aspekt vi vill undersöka är hur förskollärareupptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Öppna intervjufrågorhar använts och vi har intervjuat fyra förskollärare på två olika förskolor. Intervjuerna speladesin och transkriberades sedan. Analysen av transkriberingarna gick till så att respondenternasutsagor fick olika färgkoder för att vi skulle hitta likheter och skillnader i deras utsagor. Resultat Studien visar att de intervjuade förskollärarna var väldigt pålästa och kunniga inom områdetkring barn i behov av särskilt stöd trots att de inte är fortbildade i ämnet. Förskollärarna berättadeatt det ofta är svårt att se om ett barn är i behov av särskilt stöd innan det fyllt tre år. Detfinns olika egenskaper som gör att förskollärarna misstänker att barnet kan ha en diagnos.Dessa är bland annat intryckskänslighet och utåtagerande. Det finns saker som kan underlättai vardagen för barn i behov av särskilt stöd som exempelvis en extra pedagog till arbetslaget.Både förskollärarna i vår studie och relevant forskning kring ämnet belyser att struktur ochtydlighet i vardagen är viktiga komponenter för att anpassa verksamheten för barn i behov avsärskilt stöd. Det förskollärarna belyste som viktigt under intervjuerna stämde väl överensmed tidigare forskning. Ett intressant resultat vi fick fram var att det förskollärarna berättadeöverensstämde med två studier som gjorts i Turkiet samt Singapore, vilka handlar om inkluderingoch pedagogers förhållningssätt.

Vet barnen varför de är på fritidshemmet, vilka mål verksamheten har och aktiviteternas syfte?Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn talar om förmedlingen av målen med verksamheten i fritidshemmet. För att ta reda på detta undersöktes dessa frågor: Vad säger barnen att de gör på fritidshemmet? Vilket lärande syns i barnens berättelser om fritidshemsverksamheten? Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv med en kvalitativ forskningsansats. Tre kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i studien i form av observation, enskilda intervjuer och fokusgruppssamtal. I studien deltog barn från två fritidshem i två olika kommuner. Barnens berättelser skiljde sig åt avseende deras beskrivningar av aktiviteter och lärande. På det första fritidshemmet beskrev barnen en fri och självständig vardag, där de flesta aktiviteter var skapta av dem själva. Lärandet som de ansåg sig få genom att vara på fritidshemmet betonade ett socialt lärande och relationsskapande. På det andra fritidshemmet syntes fritidslärarnas planerade aktiviteter betydligt mer i barnens berättelser om vad de gjorde på fritidshemmet samt vilket lärande de ansåg sig få genom att vara där och även här syntes det sociala lärandet tydligt. Samtliga barnen i studien beskriver, besynnerligt nog, att de inte vet om att fritidshemsverksamheten har några mål. Det är bara ett ställe där de kan vänta innan de får komma hem, och i bästa fall ett ställe att ha roligt på.

Bakgrund: Idag lever cirka 20 000 samer i Sverige varav cirka 2500 har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Livet som renskötare beskrivs som fritt men samtidigt präglat av konstant oro och stress inför framtiden. Diskriminering och bristande stöd hör till vardagen och senare forskning visar att ohälsan ökar bland renskötare. De flesta hälsoproblemen bland renskötande samer grundar sig i marginalisering och kunskapsbrist hos allmänheten gällande renskötsel och samisk kultur. Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa bland renskötande samer i en sameby i Sverige. Metod: Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide och följdfrågor kring upplevelsen av hälsa användes. Totalt 27 personer tillfrågades om deltagande och elva personer medgav samtycke. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes under januari och februari månad 2016. Resultat: Tre kategorier och elva underkategorier identifierades utifrån informanternas upplevelser. Kategorierna som identifierades var; förutsättningar för en god hälsa, hinder för en god hälsa samt hälsa i framtiden. Resultatet visar på att renskötarna saknar stöd och förståelse från myndigheter samt ortsbefolkning och att det råder informationsbrist gällande den samiska kulturen. Dagens ökade exploatering och klimatförändringar skapar svårigheter i arbetet med renskötsel och det är en bidragande orsak till renskötarnas upplevelse av ohälsa. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns fortsatt behov av forskning inom området då renskötarna befinner sig i en utsatt situation vilket påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. Resultatet ses som användbart till det fortsatta arbetet inom svensk hälso- och sjukvård samt aktörer såsom myndigheter och övriga befolkningen.

The purpose of this bachelor thesis is to investigate what approach or approaches the Church of Sweden have to meditation and how meditation is used by the parishes that this investigation is built upon. I have made two question formulations to meet this purposes:  Why does the parishes I have studied organize meditation?  How is meditation used and performed by the parishes in the Church of Sweden that I have studied? I have in order to answer this questions used a ritual theoretic model, composed of Peter Habbe´s theory as it is described in Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna and Caroline Humphrey and James Laidlaw´s ritual theory that is presented in their work The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. The theoretical model that I have put together consists of what is characterizing a ritual, and through this model I have examined my empirical material, the phenomenon of meditation and how it crystallizes in the context of the Church of Sweden. The empirical material consists of five interviews with five leaders of meditation in the Church of Sweden and three participative observations at three meditation occasions held by parishes in the Church of Sweden. The interviews are qualitative deep interviews that have a semi–structured nature. Based on this material, I have then typologized the phenomenon through my theoretical model and from there answered the research questions that my purpose demanded. The meditation in the parishes that I have visited in this study are very similar, and there is conformity among the parishes in order how the meditation is to be executed. The most differentiating inquiry among the parishes is why they are organizing meditation, if it is because the participants are to embrace the Christian faith, or if everyone is free to participate with the faith or non–faith he or she has got. In this question there is a split up in two groups among my informants, those who deem that the meditation has to have a pronounced Christian orientation, and those who deem that it isn´t possible to divide the meditation activity in confession or non–confession, and that it is up to everyone to decide the orientation of the meditation. / Denna c-uppsats har som syfte att undersöka vilket eller vilka förhållningsätt Svenska kyrkan har till aktiviteten meditation och hur den används inom de församlingar som ligger till grund för denna undersökning. För att möta denna föresats har jag formulerat två frågeställningar:  Varför anordnar de församlingar jag studerat meditation?  Hur används och utförs meditation av de församlingar i Svenska kyrkan jag studerat? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av en ritualteoretisk modell, sammansatt av Peter Habbes teori som beskrivs i Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna samt Caroline Humphrey och James Laidlaws ritualteori som läggs fram i deras verk The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. Den teoretiska modell jag satt samman utifrån dessa teorier består av vad som karaktäriserar ett ritual och jag har genom denna undersökt mitt empiriska material och fenomenet meditation och hur det utkristalliserar sig i Svenska kyrkans kontext. Mitt empiriska material består av fem intervjuer med fem meditationsledare inom Svenska kyrkan samt tre deltagande observationer på tre meditationstillfällen anordnade av församlingar inom Svenska kyrkan. Intervjuerna är kvalitativa djupintervjuer som är semi–strukturerade till sin natur. Utifrån detta material har jag sedan typologiserat fenomenet utifrån min teoretiska modell och därifrån besvarat de forskningsfrågor som mitt syfte krävt. Meditationen inom de olika församlingarna jag har besökt i denna studie är mycket likartad och det råder konformitet mellan församlingarna när det gäller hur de utför och lär ut meditation. Det som skiljer mest mellan församlingarna är frågan om varför man anordnar meditation, om det är för att deltagarna ska anamma den kristna tron eller om var och en är fri att delta med den tro eller icke–tro hen har. I denna fråga kan mina informanter delas upp i två grupper, de som anser att meditationen måste ha en uttalat kristen inriktning för att användas inom Svenska kyrkan, och de som anser att meditation inte kan delas in i konfessionell eller icke–konfessionell och att det är upp till var och en att bestämma inriktning på meditationen.

This paper is about multilingualism in school and how teachers work with pupils who haveanother native language then Swedish. The aim of the study is to find out how teachers workwith Swedish as second language and what they found functional in their classroom. Theresearch questions are about how teachers defines Swedish as second language, how teacherswork and which work procedures that they think give a positive effect on the pupil’sknowledge. From the interviews with teachers from two different schools I have found out that it isimportant to proceed from the pupil’s experience and knowledge. The education in Swedishas second language is structured differently but the common thing is that the pupils will workwith the same thing as their classmates. Swedish as second language is a subject for thosepupils who have another native language than Swedish. It is also important to involve thelanguage in every subject in school, for example mathematics and natural science, to createunderstanding and this can be made by building a bridge between the pupil’s native languageand the Swedish. / Den här studien handlar om flerspråkighet i skolan och hur lärare arbetar med flerspråkiga elever. Syftet är att ta reda på hur lärare arbetar med svenska som andraspråk och vad de tycker fungerar i undervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur svenska som andraspråk definieras, hur lärare arbetar och vilka arbetssätt lärare tycker är kunskapsutvecklande för eleverna. Genom att intervjua tre lärare från två olika skolor har jag genom studien kommit fram till att det är viktigt att utgå från elevernas erfarenheter och kunskaper. Undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna men gemensamt för dem är att de utgår från att eleverna ska arbeta med samma saker som övriga klasskamrater. Svenska som andraspråk är ett ämne för de elever som har ett annat modersmål än svenska. Det är också viktigt att arbeta med språket i alla undervisning för att skap förståelse hos eleverna och detta kan göras genom att skapa en brygga mellan elevernas modersmål och svenskan.

<p>Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen.</p>

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: BVC-sjuksköterskans attityd och bemötande har betydelse för kostinformationen, Adekvat och relevant kostinformation, Mer konkret och anpassad information efter barnets utveckling önskas samt Omständigheterna kring kostinformationen skulle kunna förändras. Det hade därför varit av värde att genomföra en större svensk studie för att få en djupare förståelse av föräldrars behov, hälsoproblem relaterade till kost kan förebyggas samt att alla föräldrar får möjlighet till samma information från BVC.

Film is a medium which is mainly used for entertainment. It is a medium that is constantly expanding, and beside from it being a relaxing activity it can also be used for educational purposes. This is an aspect of film that should be valued, since it has the possibility to engage, educate and move its viewers. This is a study which aim is to analyze how employees within the care of disabled in Umeå have perceived educational movies. The movies that the staff has watched are a part of a basic training program, which all employees are required to fulfill. It is a total of three movies that have been watched by the workers. To examine their opinions six qualitative interviews were held with members of the staff. This study has therefor analyzed the employees’ views of the movies, rather than the movies themselves. The interviews were later analyzed in relation to the study’s theories, which include reception analyses, encoding/decoding and learning within an organization.The study has shown that the educational movies had both positive and negative aspects. When it comes to the movies' content, the informants had mostly positive things to say. They liked the information, the way the movies were made and have in some aspects incorporated what they learnt from the movies in their everyday life. When it comes to the experience of watching the movies, the informants have a more negative view. This mostly comes from the fact that they were disturbed while watching the movies, but also tired since they watched the movies late in the afternoon. These factors made it hard for the employees to concentrate while watching the movies.The study have shown that both the movies' content and the experience of watching the movies play two key roles in how the employees have perceived them. It is important that both parts satisfy the staff, in order for the organization to get their message across.