Det har visat sig att det finns över åtta miljoner barn som bor på barnhem och att  endast  en  av  fem  barn  är  föräldralös. Engagemang  för  social  arbete  och barns rättigheter utgör utgångspunkter idenna studiesamt att göra skillnad. Syftet med studien är att undersöka bakgrunder och förklaringar till attbarn bor  på  barnhem  i  Sydostasien  men  också  till  att  söka  svar  på  hur  omsorg tillgodoses av personal. Vidare syfte är att analysera hur god hälsa tersig på barnhemmet.  Undersökning  har  en  kvalitativ  ansats  och  baseras  på  två metoder.  Kvalitativa  intervjuer  har  genomförts  under  en  period  av  fem veckor.  Den  andra  delen  av  det  insamlade  materialet  består  av  dagligaickedeltagande observationer, där det iakttogsutan att deltai det som skedde. Tematisk   analys   är   den   analysmetod   som   använts   i   undersökningen. Resultatet visade indikationer på att den vanligaste bakgrunden till att ett barn bor på barnhem är att föräldrarna inte själva tycker de kan ge barnet ett bra liv. Med bra liv menade de tak över huvudet, mat för dagen och möjlighet till utbildning, sjukvård och  tandvård. Någraavslutsatsernapå bakgrunden till att  barn  bor  på  barnhem  överensstämmer också med  tidigare  forskning. Områdena omsorg och god hälsa skilde sig markant från vad som framkom av intervjuerna ochmed resultatet från observationerna. Detta kan förklaras genom att  ha en  förståelse  förattintervjupersonernakan  ha olika  platseri hierarkin samt förstå intervjupersonernas vilja att vara till lags för att påvisa en acceptabel utsida för omvärlden.Slutligen kan de påvisbara skillnadernabidra till en inte så gynnsam framtida hälsa för barnen.

Denna kandidatuppsats handlar om hur socialtjänsten arbetar med utsatta barn mellan 4-12 år och hur de gör barnen delaktiga. Informationen har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialsekreterare, två arbetade med utredning och den tredje arbetade som verkställare för placerade barn. Vi har analyserat materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet av vår kandidatuppsats tyder på att barns behov i centrum (BBIC) och Norrköpingsmodellen är en bra kombination i utredning, men modellens räckvidd i arbetetupplevde verkställaren som begränsad. Det fanns oenigheter om vad barnet tillåts göra under ett barnsamtal. Det brister i barnets delaktighet eftersom barnen inte involveras hela vägen under utredningens gång. Socialsekreteraren har olika förutsättningar som kan skapa bra möjligheter att hjälpa utsatta barn. Några av dem är: tillit, skapa en bra miljö, våga fråga om våld och känslomässiga ämnen.

This bachelor thesis examines the access and pedagogic roles of the school library room at a primary school with students in preschool class up to ninth grade. As of 2017 the school library has new premises with the goal of making the school library more available for all students at the school. The purpose of the study was to gain knowledge about primary school students access to the library room, its role and how the room is used for pupils learning by teachers. The method used was semi-structured interviews with the librarian and two teachers from each of the three primary school stages. In the study I adapted Elisabeth Tallaksen Rafste's theory of school libraries as social systems and structures. I related to the influence of teachers and libraries on how they affect the role of the library room through their view of the library. The study shows that the library room is kept in high regard by the teacher, as well as being more available to the pupils than before. Due to circumstances at the school, only the older student had individual access to the library while the younger had to be accompanied by a teacher. None of the teachers use the room for pedagogic activities, though some see pedagogic roles in the room, such as student learning through social interactions. The room has both a learning and leisure role. An unexpected result was the teachers appreciation for and close bond to the librarian.

Skolelevers sociokulturella och språkliga bakgrund har en stor påverkan på skolresultatet. En lösning på det problemet kan vara att använda sig av språkutvecklande arbetssätt i klassrummen, något som enligt forskning tycks gynna alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever upplever språkutvecklande arbetssätt. För att besvara detta används kvalitativa intervjuer med två lärare, deltagande observationer i lärarnas klassrum och gruppintervjuer med ett antal elever. Resultatet visar att eleverna upplever att de språkutvecklande metoderna ger en tydlighet vilket underlättar läsning och skrivning vilket i sin tur möjliggör en språkutveckling för alla elever. Eleverna är med andra ord medvetna om att deras lärares arbetssätt är språkutvecklande. Eleverna är positiva till att saker får ta tid även om ett allt för långt arbete med samma text upplevs som frustrerande.

Syftet med studien är att beskriva hur problemlösningsuppgifter i två läromedlen presenteras utifrån sammanhangsberoende ord och hur de inverkar på elevernas lösningsfrekvens. För att undersöka det granskas två matematikböcker; Prima matematik och Favorit matematik. Det genomförs även en lektion där elevuppgifter och intervjuer fullföljs i årskurs 3. Vårt teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är variationsteorin tillsammans med analysverktyget diskursanalys. Resultatet analyseras utifrån studiens två forskningsfrågor. Först presenteras uppgifter ur matematikböckerna inom området problemlösning. Därefter presenteras elevuppgifter med tillhörande lösningar och intervjuer. Resultatet tyder på att de sammanhangsberoende orden är betydelsefulla för en förståelse av uppgiften. En slutsats i studien är att sammanhangsberoende ord kan försvåra för eleverna, samtidigt som enstaka elever kan tänka bort orden eftersom de är vana vid problemlösningsuppgifter.

Studien Lässvårigheter på mellanstadiet ur ett lärarperspektiv ”På mellanstadiet finns det allt från de som faktiskt knappt kan läsa till de som läser som vuxna – och allt däremellan” är en uppsats som ska bringa klarhet i elevers lässvårigheter på mellanstadiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad lässvårigheter hos elever på mellanstadiet kan innebära enligt fem lärare. Som en del av detta har jag också tagit reda på vilka lässvårigheter som enligt de fem lärarna är de vanligaste på mellanstadiet. Syftet bestod också i att ta reda på vad som enligt de fem lärarna kan ha orsakat lässvårigheterna. I denna undersökning har jag valt att använda mig av semistrukturerad intervju för att ta reda på lärarnas kunskaper i ämnet. Arbetet har sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet som syftar till att ta reda på lärarnas egna erfarenheter. Mina slutsatser i denna undersökning är att det enligt de fem lärarna inte finns någon exakt förklaring på vad en lässvårighet kan innebära och inte heller någon gräns mellan lässvårigheter och dyslexi. I intervjuerna framkom det att den enligt de fem lärarna mest vanligt förekommande lässvårigheten på mellanstadiet är kopplad till förståelse av texten. Detta kan enligt de fem lärarna grunda sig i exempelvis bristande hemförhållanden och/eller motivation till läsning.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet. Om am-bulanssjuksköterskan inte kan förmedla eller inge trygghet kan situationen förvärras ytterligare för barnet och föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuk-sköterskors upplevelse av att skapa trygghet till barn i förskoleåldern. En kvalitativ in-tervjustudie genomfördes med åtta ambulanssjuksköterskor. Därefter utfördes en kvalita-tiv manifest innehållsanalys av texterna. I analysen framkom fem huvudkategorier som var: Handlingsberedskap, kontaktskapande, inge tillit, positiv förstärkning och förälders betydelse. Resultatet ger en insyn i sjuksköterskans upplevelse hur de skapar trygghet till barn. En medvetenhet om vilken betydelse handlingssättet har vid omhändertagandet av barn för att skapa trygghet till barnet kan förhoppningsvis leda till en säkrare vård och att en tryggande relation skapas mellan ambulanssjuksköterskan, barnet och föräldern. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Today, the definition of literature has changed. Walter J. Ong talks about the secondary spoken language that has surfaced as a result of new technical innovations to our writing tools. This also transforms our attitude towards literature and we can see a return to literature based on verbal characteristics. According to Hans Hertel the verbal renaissance reflects a modern man need to come closer to each other and create togetherness. This master thesis adheres to these views and states that Poetry Slam is a manifestation of these theories. It also argues that Poetry Slam can not only be viewed upon as a literary movement. Besides providing literary teaching practices for large quantities of individuals, performing Poetry Slam also facilitates personal development. The master thesis is an interview based study, which aims to ascertain the importance of Poetry Slam as literature and its effect on the identity defining processes of those participating in Poetry Slam contests. The foundation for the essay’s line of questioning is based on the literary theories of Pierre Bourdieu. It also incorporates the theories of identity creation in a modern day society by Thomas Ziehe. The subjects interviewed have a thorough understanding on how to assess verbal art forms. It is also a common understanding that poetry is a wider art form than literature. Despite this, there is a positive interpretation and evaluation of the literature in question. Several of the subjects supplying the underpinning information firmly believes that participation in Poetry Slam sessions will further their carriers as poets. This consequently leads to a conflict between their goals and the aim and purpose of Poetry Slam. / Uppsatsnivå: D

Vi i Sverige anser oss ge relativt jämställd vård. Tidigare forskning visar ändå på att det existerar ojämställd vård. Exempel på detta är vid hjärt- och kärlsjukdomar där symtomen kan vara olika. Oftast är det då till kvinnans nackdel men även ibland till mannens. Detta kan leda till underbehandling och att vissa åkommor inte upptäcks. Det är viktigt att som distriktssköterska känna till dessa olikheter för att kunna säkerställa jämställd vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors uppfattningar om jämställd/ojämställd vård. Studien är en kvalitativ intervjustudie och datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att jämställd vård ges i en omedveten och naturlig handling och den utgår från individens behov. Lika vård behöver inte betyda jämställd vård enligt informanterna. Vidare visar resultatet att jämställd vård är någon annans ansvar. Det framkommer även orsaker som kan ge ojämställd vård och vidare finns det brister i kunskaper och utbildning kring genusperspektivet. Upplevelsen är att ämnet är känsligt och även oreflekterat. Det diskuteras sällan på arbetsplatser bland personalen. Vi upplever att begreppet jämställd vård förväxlas med jämlik vård som har en bredare innebörd. I resultatdiskussionen nämns att intervjupersonernas reflektioner och uttryck till stor del är likvärdigt med vad som kommit fram i tidigare forskning. Vi anser att ämnet behöver belysas för att öka medvetenheten hos all personal inom vård och omsorg. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

För att kunna tillhandahålla god vård krävs att både vårdpersonal och patienter känner sig trygga i sin relation och kan kommunicera på ett meningsfullt sätt. De flesta anmälningar som Socialstyrelsen får ta emot varje år handlar om patienter som inte är nöjda med vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Tidigare forskning visar att det är viktigt med en kunnig och kompetent tolk för att kunna kommunicera tillfredsställande med patienter som inte talar eller förstår svenska flytande. På vilket sätt påverkas vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient av att en tolk finns med i mötet? Är det nödvändigt för att bygga upp en fungerande vårdrelation eller är det tvärtom så att möjligheten att få en god vårdrelation störs?Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas vid användande av tolk. För att inhämta denna kunskap gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex distriktssköterskor intervjuades. Deras berättelser transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Informanterna poängterar samfälligt tolkens betydelse för att kunna kommunicera med varandra och skapa en god vårdrelation. Även om de tycker det är nödvändigt att använda tolk uttrycker distriktssköterskorna att det finns problem i samband med tolkanvändning. En del av förtroligheten går förlorad och det finns ibland en osäkerhet när det gäller tolkens översättning. Primärvården anlitar i huvudsak auktoriserade tolkar som är professionella och medverkar till stabilitet och trygghet. För att nå framgång är det viktigt att distriktssköterskorna använder tolken på bästa sätt genom att de lär sig god samtalsteknik och försäkrar sig om att budskapet har gått fram.Det är ofrånkomligt att distriktssköterskor såväl som tolkar blir berörda känslomässigt av de svåra och gripande berättelser som de får ta del av. Författarna anser därför att det vore värdefullt att upprätta ett forum för distriktssköterskor och tolkar, där de kan få handledning och möjlighet att ventilera dessa gemensamma upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning