Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gått i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som använts är den kvalitativa forskningsintervjun, där sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter från skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergången, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lärarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av sociokulturell teori, där de sociala sammanhangen betonas och därför är särskilt lämpade för en studie där upplevelsen står i centrum. Vad studien tydligt visar är att samtliga elever på förhand oroat sig för övergången till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt några egentliga problem. Analysen fokuserar på hur eleverna upplever sig som delar i ett sammanhang och hur detta påverkar dem. Slutsatsen blir att de sociala sammanhangen är väsentliga för hur man anpassar sig till den nya skolgången; om de sociala omständigheterna är tillfredsställande så fungerar även skolarbetet i stort. Det framgår också att man inte upplever det man beskriver som stora skillnader i skolmiljö och undervisningsmetoder som avgörande för hur övergången i sig fungerat, utan även här är de relationella omständigheterna centrala.

Detta arbete behandlar den grafritande räknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare använder den grafritande räknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielärare i matematik fördelade på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lärarna använder den grafritande räknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs på ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande räknarens didaktiska möjligheter. Den metod som användes vid undervisning av den grafritande räknaren var demonstrationer där läraren visar och eleverna gör likadant.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp. Vi har i undersökningen sett en tendens till att om eleverna har en negativ attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv så påstår de i större utsträckning att det inte spelar någon roll om de påverkar eller inte. Elever som däremot har en mer positiv attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv har även en mer optimistisk syn på deras möjlighet till att påverka. I såväl de individuella intervjuerna som gruppintervjuerna visar eleverna uttryck för att det krävs förutom en god vilja även kunskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling i framtiden.

Det här examensarbetet undersöker sambandet mellan kodmåtten cyklomatisk komplexitet, antalet metoder i en klass och djup i arvshierarkin och de faktiska anledningarna till att en kodbas blev grundligt refaktorerad. Man har länge försökt använda kodmått som indikationer på hur mycket ansträngning som krävs för att förändra en kodbas när nya krav framkommer. I fallstudien tittar vi på en kodbas som refaktorerats på grund av den dåliga underhållbarheten för att utreda till vilken grad kodmåtten antyder de problem som låg till grund för refaktoreringen. Målet är att ta reda på om man kan använda kodmått som indikator på vad som bör refaktoreras när man som konsult kliver in i ett projekt med kvalitetsproblem. Metoden som används för att identifiera problemen i kodbasen är kvalitativa intervjuer, och mätvärdena hämtas ur verktyget NDepend. För att öka reproducerbarheten och validiteten i analysen kretsar intervjuerna kring definitionen av underhållbarhet ur ISO/IEC 25010. Slutsatsen är att de mått som ger väldigt höga värden på vissa klasser eller metoder ofta indikerar objekt som är involverade i större problem i kodbasen. I den här fallstudien indikerade dock måtten sällan objekt av ”rätt anledning”, alltså av den anledning som anges i litteraturen. Därför bör man inte använda kodmåttens värde som direkt indikation på objekt som ska refaktoreras, utan snarare välja att titta närmare på de objekt som indikerats och göra en professionell bedömning. Resultaten går inte helt i linje med tidigare forskning, där vanliga samband mellan kodmått och underhållbarhetsproblem sammanställts. Detta antas bero på överanvändning av lös koppling i koden som studerats. / In this thesis, the correlation of the code metrics Cyclomatic Complexity, Number of Methods in Class and Depth of Inheritance Tree with the real reasons a codebase got heavily refactored is investigated. Code metrics have long been used in a attempts to indicate the amount of effort needed to change a codebase when new requirements emerge. In the case study we look at a codebase that has been refactored due to the low maintainability, to see to which degree the code metrics imply the problems on which the decision to refactor was based. The goal is to find out whether code metrics can be used as indicators of what should be refactored when you as a consultant join a project with existing quality problems. The method used to identify the major problems in the codebase is qualitative interviews and the code metrics values are measured with the tool NDepend. To improve the reproducability and validity of the analysis, the interviews are built around the definition of maintainability presented in ISO/IEC 25010. The conclusion is that metrics showing very high values for certain classes or methods often indicate objects involved in major problems in the codebase. In this case study though, the measures seldom indicated objects for the ”right reason”, by which we mean the reason given in the literature. Because of this, the code metric values should not be used as a direct indication of what should be refactored but rather as a direction in which to look while doing a professional assessment. The results are not entirely in line with previous research, where common correlations between code metrics values and maintainability problems have been compiled. This is assumed to be due to the high degree of loose coupling in the studied code.

AbstractEn av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa, skriva, förstå och använda texter. Det är avgörande för de yngre barnens fortsatta skolgång om de tillägnar sig en god läsförmåga eftersom de delvis skaffar sig kunskaper och färdigheter i andra ämnen genom läsningen. Problemet idag är att många elever går ut grundskolan utan att ha uppnått godkänt i de målen i svenska, matematik och natur- och samhällsorienterade ämnen.Syftet med arbetet är att både undersöka och få svar på vilka läsförståelsestrategier lärare använder sig av i sin undervisning. Arbetet styrks av grundläggande teorier om god läsutveckling samt läsförståelse med fokus på elever på mellanstadiet. Bråten (2008) nämner bl. a en teori som utgår från att förståelse handlar om att skapa mening i sitt eget huvud genom att förena textens innehåll med egna tankar. Bråten beskriver också läsförståelse som ”att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den”.Borgström (2006) beskriver läsningen som en social handling där läsaren tar med sig sina personliga kunskaper och erfarenheter för att sedan ingå i en process som en aktiv deltagare och medskapare. Den kvalitativa metod som jag använt baseras på semistrukturerade intervjufrågor kring bland annat undervisning och praktiska erfarenheter. Lärarnas resonemang och olika erfarenheter kring mina intervjufrågor är bidragande delar till mina resultat. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare uppfattar undervisning i läsförståelse som att man tar till sig den lästa texten och får en djupare uppfattning. Undervisning i läsförståelsestrategier ses som ett system som görs för att eleverna lättare ska förstå den skrivna texten. Alla intervjuade lärare menar att det är viktigt att alla ämneslärare tar till sig och förstår hur viktigt det är med läsförståelse i alla ämnena. Att få arbeta språkutvecklande i alla ämnena är viktigt. Om lärare strävar mot att utveckla elevernas förmåga att ta del av den intressanta skönlitterära världen ger man eleverna potential till en oavbruten personlig utveckling.Nyckelord: läsförmåga, läsförståelsestrategier, läsutveckling, läsförståelse, forskningsteorier, kvalitativ intervju, koppling, personlig utveckling.

SammanfattningFöreliggande studie undersöker hur matematiklärare på gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt.

Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskans arbetsledaransvar i ett omvårdnadsteam sett ur hennes eget perspektiv samt vilka otydligheter/svårigheter som kan vara förknippat med detta. Tidigare forskning som speglar sjuksköterskans egen syn på arbetsledaransvaret är begränsad. Fem semi-strukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Dessa transkriberades sedan ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys (1991). Resultatet mynnade ut i fem huvudkategorier; arbetsledaransvar kring patientomvårdnad, sjuksköterskans kommunikativa ansvar, teamarbete, anpassning/kontroll samt svårigheter/otydligheter. / The purpose of this study was to describe the nurse´s work leading responsebility in a care team through her own perspective including difficulties and challenges connected with the assignment. Earlier research which examines nurses´ own evaluation of work leading responsibility is limited. Five semi-structured interviews with nurses have been carried out in a general ward in a hospital in southern Sweden. Verbatim transcripts were produced. These transcripts were analysed with help of Burnard´s content analysis (1991). The results of this study fall into five main categories: Work leading role in relation to patient care, Communication responsibility, Group leading work, Adjustability and control, Difficulties and challenges.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling.

Syftet med vår studie var att undersöka allmänsjuksköterskans tankar, känslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vår empiriska kvalitativa studie besvaras våra tre frågeställningar: "Hur upplever allmänsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmänsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgång eller som ett hinder?" och "Vad anser allmänsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter från tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vår första kategori presenteras allmänsjuksköterskans tankar och känslor kring avvikelserapportering och i kategori två och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser. I kategori fyra presenteras vilka avvikelser allmänsjuksköterskan tycker bör rapporteras. / The aim of this study was to investigate nurse's thoughts, feelings and experiences about incident reporting. In our empirical qualitative study our three questions were answered: "Does the nurse see incident reporting as a resource or an obstacle?" and "What does the nurse think you should report?". By interviewing six informants from three different hospital wards, we identified four incident reporting categories. The three emerging categories included: nurse's thoughts and feelings about incident reporting, positive and negative experiences of making such reports. In the last category nurses opinions of what should be reported was highlighted.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex rökande sjuksköterskestudenter på en skola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra teman framkom: Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen, preventionsarbetet, sjuksköterskan som rollmodell och rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Resultatet visade att det råder en samstämmighet bland rökande sjuksköterskestudenter vad gäller synen på sjuksköterskans ansvar att arbeta preventivt mot rökning. Det framkom även att det kan skapas problem när sjuksköterskan ska arbeta med detta och samtidigt röker. Det reflekterades dock inte så mycket på hur dessa eventuella problem skulle kunna lösas bland informanterna / The purpose of this study was to explore how smoking nursing students look upon their smoking habits related to their future vocational role. Qualitative interviews were performed with six smoking nursing students at a school in the south of Sweden. The interviews were analysed using content analysis and four themes emerged: Smoking nursing versus the vocational role, preventive meatures, the nurse as a role model and the effects of smoking on the most important qualities of the nurse. The results showed that there is a mutual understanding about the responsibility of nurses to work with prevention of smoking. It also showed that there can be problems when nurses smoke and simultaneously should work with smoking prevention. How to prevent this from happening were not discussed among the informants.