Syftet med den här studien är att se hur de deltagande lärarna använder varierad undervisning inom engelskämnet i årskurs 4–6 och hur eleverna uppfattar undervisningen. Metoderna som användes i studien var observationer, intervjuer och enkäter. Studiens resultat visar att lärarna använde sig av varierad undervisning olika mycket. Resultatet visar även att eleverna uppfattar varierad undervisning positivt och att de vill arbeta på olika sätt.

Syftet med studien var att analysera hur förskolepedagoger ser på begreppen utomhuspedagogik och utomhusvistelse men även om utomhuspedagogiken behövs i förskolan. Studien är genomförd med kvalitativ metod där vi intervjuat 5 förskolepedagoger, 2 som arbetar inom utomhuspedagogisk förskola och 3 som arbetar inom traditionell förskola. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen av empirin är det pragmatiska perspektivet, med begrepp som learning by doing, inquiry, stå fast & gap samt transaktion. De centrala begrepp som tillsammans med de teoretiska begreppen används för att analysera är utomhuspedagogik och utevistelse/outdoor/outsideplay. Studiens resultat visar att pedagogerna ser utomhusvistelsen som en central del av dagen med många fördelar, både för det individuella barnet och hela barngruppen. De lyfter även fram svårigheterna det kan innebära när kunskapen kring att bedriva undervisning utomhus fattas. Covid-19 pandemins förändrade arbetssätt där utevistelsen krävdes ha en större roll, har även inneburit att pedagogerna har fått ett synsätt där allt som kan göras inne kan göras ute.

Syftet med följande arbete är att belysa och förklara orsakerna till en enskild gymnasieskolas så kallat ”dåliga” resultat vad gäller elevinflytande i Malmö stads gymnasieenkät 2005. Utgångspunkten är begreppet ”elevinflytande” och hur detta tolkas av skolans olika intressenter.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring elevinflytande, samt presenterar resultatet från 2005 års gymnasieenkät i Malmö. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever vid en gymnasieskola i Malmö ville vi se om det finns någon skillnad mellan de båda gruppernas tolkning av ”elevinflytande”, och om denna skillnad i så fall kan förklara enkätresultatet.Sammanfattningsvis kan konstateras att elevinflytande inte är något enhetligt begrepp utan skiljer sig mellan och inom de intervjuade grupperna. Detta tyder på att resultatet i gymnasieenkäten 2005 inte är helt tillförlitligt, då elevernas enkätsvar inte nödvändigtvis handlar om samma sak som frågorna. / The purpose of the following study is to illuminate and explain the causes for the so called "poor" results of one high school regarding students' influence, as measured by the Malmö City High School Survey of 2005. The study's foundation lies in the term "students' influence" and how it is interpreted by the school's various interest groups. The report provides an overview of previously conducted research in the field of students' influence, as well as the results of the Malmö City High School Survey of 2005. By means of qualitative interviews with teachers and students of a Malmö High School, we wanted to investigate if there are any differences between the various groups' interpretations of the term "students' influence", and if such a difference could explain the survey results. As a summary, it can be safely stated that students' influence is not a unanimous term, but is very differently interpreted between and within the groups interviewed. This is indicative of the survey results of 2005 not being completely reliable, since the students' survey answers do not necessarily correspond to the intentions of the questionnaire.

År 1993 startade en verksamhet på Lärarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs från en fast plats där de studerande fick möjlighet att omsätta sina förvärvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde människor av alla slag få ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att få oberoende och kostnadsfri vägledning samt information om utbildningar och yrken. Sju år senare i september år 2000 lämnade jouren av olika omständigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum där den tidigare bland allmänheten, så populära verksamheten började tappa sin form genom att det var två olika organisationer med olika mål som möttes.När vi påbörjade vår utbildning hängde Syo-jourens verksamhet lite "i luften" genom att den inte längre hade någon fast lokal utan istället var utspridd på olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svårt att förstå vad som egentligen var syftet med verksamheten och vår tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick. Vi bestämde oss också för att undersöka vilka attityder som fanns hos de studenter som varit en del av Syo-jouren i sin pågående utbildning till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola. (2002-2005)Metoden för detta blev en kvalitativ undersökning där vi utöver intervjuer med ovanstående studenter även intervjuade personer ur utbildningsledningen, styrelseordföranden i Syo-jouren samt även den person som startade Syo-jouren. Vi studerade jourens verksamhet ur bland annat ett organisatoriskt perspektiv för att få en uppfattning om hur en organisation kan bedrivas. Eftersom vi var väl medvetna om att de problem vi upplevt i verksamheten kan ha olika ytterligare förklaringar valde vi också att studera förändringar, motivation samt ledarskap.Bland de studerande var attityderna om Syo-jouren blandade, de uppskattade möjligheten att få praktisk erfarenhet men kvaliten på praktikplatserna varierade kraftigt och en stor del menade att Syo-jouren i dess nuvarande form borde avvecklas.

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue. / En kvalitativ, empirisk intervjustudie om hur sjuksköterskan uppfattar sin pedagogiska roll.

Forskning kring omvårdnad av patienter med stickrädsla är i det närmaste obefintlig. Syftet med denna studie var därför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad vid stickrädsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som användes inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att stickrädslan tog sig uttryck genom kroppsliga reaktioner, olika beteenden samt specifika önskemål kring behandling. De omvårdnadsåtgärder som kunde underlätta var sjuksköterskans bemötande samt agerande. Stödjande faktorer visade sig vara personliga kvaliteter hos sjuksköterskan, arbetsplatsen, stickhjälp, tidsfaktorn och socialt stöd. De hindrande faktorerna som framkom var sjuksköterskan som profession, stress, avdelningen och patienten. För en bättre omvårdnad av patienter med stickrädsla krävs kunskap kring stickrädslans uttryck och åtgärder, vilket bör tydliggöras i sjuksköterskans grundutbildning. / Research about caring of patients with needle phobia is almost non-existent. The aim of this study was therefor to investigate nurses caringexperiances of needle phobia. An empirical study with qualitative approach was conducted. Collection of data was done by interviews with nine registered nurses. The method for analyzing was inspired by content analysis. The result showed that needle phobia takes expression as psyical reactions, different behaviours and specifik wishes regarding treatment. Measures that could relieve were nurses approach and acting. Supporting factors were nurses personal qualities, place of work, help with cannulation, timefactor and social support. The restraining factors that emerged were nurses profession, stress, department and the patient. Improved caring for patients with needle phobia demands knowledge for expressions and measures of needle phobia, which should be included in nurses education.

Syftet med föreliggande studie var att få ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att få det ställdes följande frågor: Hur känner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder? Hur ser sjuksköterskan på handledarrollen? Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en vårdavdelning. / The purpose of this study was to gain further knowledge in what way the nurse interprets her part in supervising student nurses. To get the knowledge following questions were asked: How does the nurse feel about supervising student nurses? How does the nurse act when she is supervising? In what way does the nurse interpret her part in supervising? The study is empirical and was carried out through qualitative interviews with six professional nurses on a ward.

No description available.

Majoriteten av de elever som har hörselnedsättning går i dag inkluderade i ordinarie undervisning i vanliga klasser. Enligt skollagen har dessa elever rätt till likvärdig utbildning och anpassningar ska göras inom ramen för den ordinarie utbildningen. I Läroplanen för grundskolan (2022) står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.   I denna studie har jag utifrån fenomegafisk forskningsansats intervjuat lärare som undervisar eller har undervisat elever med hörselnedsättning i syfte att undersöka dessa lärares erfarenheter av och uppfattningar om inkluderad undervisning av elever med hörselnedsättning i skolan. I studien har åtta lärare på åtta olika skolor i Sverige intervjuats. Analysen av dessa lärares svar resulterade i fyra olika fenomen med likheter och variationer i lärarnas erfarenheter och uppfattningar.   Studien innefattar varje enskild lärares utbildning och erfarenheter av att undervisa elever med hörselnedsättning, de enskilda lärarnas uppfattningar om inkluderad undervisning av elever med hörselnedsättning, de enskilda lärarnas beskrivningar av lärandemiljöer och anpassningar för dessa elever, de enskilda lärarnas kunskaper om dessa elevers inlärning och språkutveckling samt vilka specialpedagogiska metoder dessa lärare använder i undervisningen för elever med hörselnedsättning.   Resultatet visade på att lärare som arbetar eller har arbetat med elever med hörselnedsättning i vanlig klass är positivt inställda till inkluderad undervisning men att lärarna som arbetar i specialskola för elever med hörselnedsättning, i hörselklass och hörselspår är mer kritiska till inkluderad undervisning. Resultatet visade även att man gör många likvärdiga anpassningar för dessa elever i alla skolformer som nämnts, men att elever som går i specialskola, hörselspår och hörselklass får mer stöd i form av anpassningar och dessutom undervisas i handalfabetet och har teckenspråk som extra anpassning. Resultatet visar också att lärarna som arbetar med elever inkluderat i vanlig klass önskar mer utbildning, handledning och kunskaper om dessa elevers svårigheter samt vilka specialpedagogiska undervisningsmetoder som gynnar deras inlärning och kunskapsutveckling. Lärarna som undervisar elever i specialskola, hörselspår och hörselklass känner sig mer säkra på sina kunskaper inom dessa områden.

Abstract Title: The tendency of personality traits to set a high first price in a negotiation. Level: Bachelor’s degree thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration. Authors: Filip Bertilsson and Elias Johansson. Supervisor: Lars-Johan Åge. Date: 2023 - June. Aim: The purpose of the study is to investigate the tendency of different personality traits to set a high first price in a negotiation, based on the five-factor model and the anchoring effect. Method: The study has been carried out using scenario-based interviews and a personality test. Each individual respondent was then interviewed individually using a semi-structured interview based on one question, as well as follow-up questions based on what the respondents answered. Result and conclusion: The study shows the tendency of different personality types to start high in a negotiation. The study resulted in people with extra low neuroticism being the personality trait that has the greatest tendency to start high in a negotiation. The extra low neurotic respondents had SEK 11,000 as the average value of their first price in the negotiation, which is a significant difference from the study's total average value of SEK 10,137.5. Contribution of the thesis: The study contributes to greater understanding of the correlation between the anchoring effect in negotiations and the personality types in the five-factor theory. The study contributes to an opportunity for a fairer negotiation situation for both parties. This applies if knowledge about the other party's personality traits can be suspected. Suggestions for future research: The main further research needed in the subject is a study with more respondents, as there were few respondents in this study and all levels within the personality traits were not represented. A suggestion for further research is that the studies focus on the influence of age. For example, a study on age range to see the difference, even minors could be included in that study. Future studies could also include more information regarding low anchors in negotiation. Key words: The anchoring effect, the big five theory, negotiation, interview, scenario