Studien undersökte hur lärare arbetar språkutvecklande för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Enligt skollagen klassificeras förskoleklasselever som är nyanlända inte som nyanlända elever och har därför de inte samma rättigheter och tillgång till stöd som nyanlända elever. Studien omfattade fem intervjuer med lärare inom samma kommun och tre frågeställningar utformade de teman som undersöktes. Frågeställningarna berörde vilka praktiska arbeten som användes för språkutveckling hos förskoleklasselever som är nya i det svenska språket, hur kartläggning användes för de eleverna och hur lärare upplevde det språkutvecklande arbetet. Ramfaktorteorin användes för att undersöka de faktorer som påverkar den språkutvecklande undervisningen och dess innehåll.    Studiens resultat visade på att praktiska arbeten i hög grad fokuserade på att konkretisera information och förstärka budskap, vilket kunde ske med användning av bildstöd, konkret material och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Bornholmsmodellen var ytterligare ett vanligt förkommande arbetssätt hos intervjupersonerna i syfte att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Språkbad förekom även som ett praktiskt arbetssätt för elever som är nya i det svenska språket, som i denna kontext handlade om att utsätta eleverna för språket och utvidga deras svenska ordförråd. Samtliga intervjupersoner kartlade eleverna med Hitta språket och Hitta matematiken, i enlighet med att det är ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklassen. Utöver den obligatoriska kartläggningen, kartlades inte elever som är nya i det svenska språket på sätt som avvek från resterande elever i klassen. Samtliga intervjupersoner upplevde att det fanns olika faktorer som påverkade deras arbete för språkutveckling för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Sådana faktorer var bland annat obligatoriska kartläggningsmaterial, tid, tillgång till personal och resurser, gruppsammansättning och placering av eleverna i klassrummet. Studiens resultat visar på att de praktiska arbetssätt som intervjupersonerna i studien använde för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket inte speglar det ledande forskningen inom språkutveckling. Det kan ifrågasättas om förskoleklasselever som är nya i det svenska språket får det stöd som de är i behov av, vilket kan bero på att de exkluderas från definitionen av nyanlända elever.

Denna studie har undersökt vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning. I och med Lgr22 bytte sexualundervisningen namn till sexualitet, samtycke och relationer och står nu med som en del av skolans värdegrund. Sexualitet, samtycke och relationer ska därför behandlas återkommande genom skolgången. Den tidigare forskningen som har relevans för studien behandlar aspekter av lärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning, sexualundervisning i svenska skolan och praktiska förutsättningar för sexualundervisning. Syftet med studien var att med hjälp av ramfaktorteorin synliggöra vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning utifrån förändringarna i Lgr22. För att besvara syftet genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare på tre olika skolor. Materialet har sedan bearbetats med en tematisk analys. Resultatet visade att det som påverkade lärarnas förutsättningar var tiden, elevgruppen, tillgången till material, relationerna i skolan samt läroplanen. Andra återkommande teman som intervjupersonerna belyste var att samhällsdebatten, lärarnas personliga förutsättningar samt kontinuitet i undervisningen påverkade deras förutsättningar. Ett annat resultat var att läroplansändringarna har påverkat sexualundervisningen genom att flera lärare tycker att det har blivit ett större gemensamt ansvar bland skolpersonalen att arbeta med sexualitet, samtycke och relationer.

I denna kvalitativa intervjustudie behandlas ämnet blyghet hos barn i förskolan. Studien syftar till att undersöka förskollärares förhållningssätt, metoder och verktyg som används för att inkludera blyga barn i förskolans verksamhet, utifrån fokus på arbetet med yngre och äldre barn. Studien är uppdelad i två delstudier med fokus på arbetet med äldre respektive yngre barn. I undersökningen har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats från fyra olika förskolor där tre är kommunala och en privat. I analysen användes ett barndomssociologiskt perspektiv där begreppen agens, aktörskap, åldersmaktordning, barnperspektiv och barns perspektiv, beings och becomings användes. Det relationella och kategoriska perspektivet har även använts för att tolka och förstå resultatet. Resultatet visade bland annat att blyghet ofta förknippas med något negativt och att det krävs en försiktighet då vi benämner barn som blyga. Förskollärarna har i likhet med den tidigare forskningen flera förslag på verktyg som kan användas i bemötandet av de blyga barnen på förskolan. Förskollärarna nämnde bland annat vikten av att stärka de blyga barnens självkänsla och ge de förtroende och tillit till sin egen förmåga. Resultatet visade även att förskollärarna ansåg att det var av stor vikt att all förskolepersonal arbetade för att skapa ett tryggt och tillåtande klimat på förskolan där människors olikheter uppskattas och respekteras.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka betydelsen av resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden, detta utifrån gymnasierektorers perspektiv i X kommun. Materialet i studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra rektorer från två kommunala respektive två fristående gymnasieskolor inom X kommun. Studieobjektet i denna studie kan definieras utifrån gymnasieskolan inom X kommun och dess rektorer. Frågeställningar som studien syftar till att behandla kretsar kring hur rektorerna i X kommun ser på resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden och hur respektive rektor utifrån detta positionerar sin skola på skolmarknaden. Med utgångspunkt i detta behandlas följaktligen hur rektorer upplever skolmarknaden och hur rekryteringen av nya elever sker med syfte att erhålla skolpengen. Rektorers strategiska arbete för att profilera och nischa skolan behandlas i studien samt hur framväxandet av skolmarknaden sker med skolpengen som bidragande faktor till ett ökat marknadstänk, samt att utbud och efterfrågan följs av konkurrens mellan olika skolor. Insamlat material har analyserats med hjälp av teorier och modeller utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Perspektivet förklaras utifrån att utbud och efterfrågan på skolmarknaden leder till en konkurrens mellan skolor och dess huvudmän. Studien berör finansieringen av skolan utifrån skolpengen, och har sin utgångspunkt i hur elevers valfrihet mellan olika skolor, utbildningar och huvudmän, leder till en konkurrens utifrån utbud och efterfrågan. Av studiens resultat framgår att rektorer inom X kommun ser sin gymnasieskola som del av en skolmarknad inom vilken utbud och efterfrågan leder till en konkurrens. Konkurrensen kan härledas till den tilldelade skolpeng som varje elev genererar verksamheten. Skolpengens betydelse för verksamheten styr mycket av rektorers ekonomistrategiska arbete i skolan. Skolpengen kan ses som ett avgörande resursfördelningsinstrument i finansieringen av verksamheten. Vidare slutsatser som kan göras är att betydelsen av erhållen skolpeng ställer krav på omorganisering och effektivisering inom verksamheten vid minskade ekonomiska anslag.

Syftet med denna studie var att utifrån ett specifikt fall undersöka hur arbetet med att ta fram en handlingsplan för ökad skolnärvaro samverkar med skolpersonalens uppfattningar av problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts utifrån fem frågeställningar. De tre första frågeställningarna behandlar hur påverkansfaktorer på problematisk skolfrånvaro beskrivs, hur problematisk skolfrånvaro definieras och hur olika aktörer uppges samverka, i handlingsplanen och av skolpersonal. De sista två frågeställningarna behandlar arbetet med att ta fram handlingsplanen och vad den grundas i samt hur implementeringen av handlingsplanen påverkas av olika möjligheter och hinder.  Denna studie har genomförts som en del av projektet Självständiga Arbeten i Skolan (SJAS), vilket innebär att studien gjorts i tät samverkan med en av skribenternas VFU-skolor (verksamhetsförlagd utbildning), vilken är en medelstor F-9 skola. Studiens empiri utgår från nämnda skolas nya handlingsplan och dess bilagor, sju intervjuer med skolpersonal från skolan samt ett föredrag. Intervjuerna genomfördes med tre nyckelpersoner som varit delaktiga med att ta fram handlingsplanen, samt fyra klasslärare. Empirin behandlades sedan genom en tematisk innehållsanalys. Slutligen analyserades resultaten utifrån Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori samt ramfaktorteorin. Slutsatsen som kan dras ur studien visar att handlingsplanen stämmer överens med skolpersonalens tidigare uppfattningar av problematisk skolfrånvaro, samt tidigare forskning. Arbetet med att ta fram handlingsplanen har genomförts av enbart fem personer, vilka alla tillhör elevhälsan på skolorna. Detta leder till att skolpersonalen inte har några förkunskaper om de rutiner som ska implementeras, samt att den nödvändigtvis inte är anpassad efter de behov som skolpersonalen uppfattar att den specifika skolan har. Detta är något som tidigare forskning (se Nylén m.fl., 2021) menar kan ha en negativ inverkan på skolpersonalens motivation i implementeringsarbetet. Denna studie visar att skolpersonalens uppfattningar av påverkansfaktorer vilka handlar om: relationer, individuella förutsättningar, skolmiljön och ströfrånvaro samt sjukfrånvaro som resulterar i längre frånvaro, stärker tidigare forskningsresultat (se Forsell, 2020; Karlberg m.fl 2020; Van Brenda, 2014; Strand, 2013; Ekberg, 2011). Dessutom bidrar studien med nya resultat genom att den undersökt hur problematisk skolfrånvaro definieras i en praktisk verksamhet. Vidare beskrivs specialpedagoger av skolpersonalen som en viktig aktör i det närvarofrämjande arbetet vilket inte framkommit i tidigare forskning.

"Läraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." är ett examensarbete på 10 poäng på lärarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet är i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga beträffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan få vara med och bestämma om. Arbetets syfte är att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins gränser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar på följande frågeställning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgår från enskilda intervjuer med sex elever. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna upplever att de i hög grad kan påverka undervisningen i skolan men att läraren alltid har sista ordet. Resultatet visar också på en oroande tendens hos eleverna att se skolan mer som en arbetsplats präglad av effektivitet än som en demokratisk mötesplats. / "The final word is always the teacher’s. About pubils’ experiences of how pupils’ influence in school can be expressed."

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur åtta andraklassare väljer att bygga då de ställs inför två olika miljöer. Jag undersöker saken genom två observationer, och kompletterar med två gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn där barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och häftmassa. När jag observerar barnen och deras val av bygge märker jag om de väljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de väljer att titta på andras byggen, det som jag i den här undersökningen benämner att tillämpa konformitet. Min strävan är att se vilka faktorer som påverkar barnen att välja det konstruktionssätt som de använder. Jag använder mig av tre teorier för att tydliggöra deras val: Vygotskijs sociokulturella teori där samtalets vikt för skapandet läggs fram, Piagets kognitiva utvecklingsteori där fokus ligger på de fysiska tingens påverkan, samt Banduras modellinlärningsteori som menar på att individer lär sig bäst genom att observera andra. Jag förser även undersökningen med en del forskning kring attityder, kreativitet, och konformitet. Analysen visar att samtliga teoriperspektiv påverkar på något sätt. Samtalet påverkar i dubbel bemärkelse då det antingen uppmuntrar eller hämmar barnet då barnets idé nämns. Den fysiska omgivningen påverkar i det avseendet att barnen konformerar i hög grad, och i ännu högre grad då barnen har fler modeller att inspireras ifrån. Jag märker att de barn som väljer att tillämpa konformitet gör det enligt vissa mönster. Jag ser också att attityderna påverkar genom barnens motivation att bygga, och deras uppfattning om vad materialet är till för. Kreativitetsavsnittet visar att nästan alla skapar något kreativt; sex av åtta barn skapar något unikt. Vad gäller konformiteten så visar det sig att nästan lika många barn väljer att bygga utefter en annan modell vid något tillfälle, fem av åtta. Sammanfattningsvis står det klart att barnen i undersökningen är något mer kreativa än konformativa, och även att det finns flera faktorer som påverkar barnens val av bygge.

Syftet med studien var, att utifrån tanken att människan är en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollärare och grundskollärare talar om sin yrkesidentitet. Detta är relevant på grund av att deras respektive verksamheter är viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnå detta syfte har jag utgått ifrån två frågeställningar:•Hur resonerar förskollärare respektive grundskollärare kring sin yrkesidentitet?•Finns det något som skiljer dessa båda grupper åt identitetsmässigt och i så fall vad?För att få svar på dessa frågor har åtta lärare kontaktats och intervjuats med hjälp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen är indelad i tre huvuddelar. I den första behandlas tidigare forskning och annan relevant litteratur på området. Här finns även en tillbakablick på förskolans och grundskolans historia. I den andra delen beskrivs metod, genomförande och forskningsetiska principer. I den tredje delen presenteras, analyseras och diskuteras slutligen den empiri som ligger till grund för undersökningen. Empirin har indelats i fem olika teman som utkristalliserats genom informanternas tal om sina yrkesidentiteter.Studien ger en bild av två yrkesgrupper som rymmer både likheter och olikheter. Förskollärarna i studien kan liknas vid ett kollektiv som tycks utveckla och definiera sin yrkesidentitet i samarbetet med andra pedagoger. Grundskollärarna framstår mer som individualister vars yrkesidentitet verkar kopplas till kontakten med eleverna. Detta torde ge de båda grupperna olika förutsättningar när det gäller att skapa en yrkesgemensam identitet.

Jag ville i mitt examensarbete undersöka vilka metoder man kan använda sig av som lärare när man stöter på inslag i läroböcker som kan uppfattas som tendentiösa. Som metod valde jag att intervjua fem lärare i samhällskunskap på gymnasiet, intervjuerna har analyserats kvalitativt. Jag valde ut två exempel på där läroboken kan anses icke-objektiv eller tendentiös varpå lärarna fick besvara vilken metod de valt för att bemöta problematiken. Studien berör läroböcker och källkritik så därför ställdes även frågor om hur lärarna arbetar med läroböcker och källkritik.Resultatet visar på att samtliga lärare använder läroböcker till viss grad och att majoriteten av lärarna anser att deras elevers källkritiska förmåga är låg. Jag presenterar ett antal teorier för varför elevernas källkritiska förmåga är låg och redovisar de metoder som lärarna föreslår som lösning på hur man som lärare hanterar tendentiösa läroböcker. Lärarna förslår att man ska nyansera den ensidiga bild som läroböckerna ger på olika sätt.