Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i forskning som kartlades under vårt föregående examensarbete. Under det arbetet såg vi över vilken forskning som finns angående feedback respektive instruktioner i samband med problemlösning i matematik. Den åldersgrupp vi riktade in oss på var elever i åldrarna 6-10 år. I det här arbetet valde vi att endast fokusera på en utav de övergripande aspekter som eftersöktes under föregående arbete. Vi valde dessutom att bredda vårt fokus när det gäller inriktning inom matematikämnet. Istället för att endast fokusera på problemlösning valde vi att arbeta med feedback som ges inom hela matematikundervisningens ramar. Syfte Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur verksamma lärare ger feedback i samband med matematikundervisning. Den målgrupp vi valt att rikta in oss på är lärare som undervisar i matematik inom årskurs 1-3. Metod Denna studie har gjorts med en kvalitativ ansats. För att besvara våra frågeställningar har vi använt semistrukturerad kvalitativ intervju som metod för att samla in data. Intervjuerna gjordes i hopp om att kunna erhålla data i form av utsagor om hur lärare definierar feedback i matematik, i vilken grad de använder feedback på svar respektive feedback på strategi samt om de anpassar sin feedback till olika elever. Resultat I vår insamlade data fann vi utsagor som ger en indikation på att feedbacktyperna feedback på svar och feedback på strategi används i relativt hög grad av verksamma lärare på lågstadiet i matematikämnet. Dock verkar den distinktion som implicit görs av forskarlaget Fyfe, DeCaro och Rittle-Johnson (2015) och Fyfe, Rittle-Johnson och DeCaro (2012) mellan feedback på svar respektive feedback på strategi inte vara lika tydlig när feedback ges i praktiken. Vad vi även kan se är att de lärare som deltog i föreliggande studie redogjorde för att de ser feedback som viktigt för att hjälpa sina elever framåt. Majoriteten av lärarna beskrev även att det är viktigt att feedbacken anpassas efter vem det är som tar emot den.

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

Denna rapport belyser lärares kunskaper om funktionsvariationen språkstörning och hur lärare kan anpassa undervisningen för att underlätta för elever med dessa svårigheter. Fokus ligger på inkludering, integrering, segregering och exkludering i undervisningen samt olika metoder som kan användas. I diskussionen ställs skolans styrdokument i förhållande till lärarnas kunskaper och erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer har genomförts, spelats in och transkriberats. Intervjudeltagarna var sex lärare som alla undervisade i svenska och var verksamma på mellanstadiet. Deras intervjusvar presenteras och sätts i relation till presenterad forskning. Resultatet från intervjuerna visar på att lärarna enskilt har begränsade kunskaper om funktionsvariationen språkstörning och att de känner att de behöver kunna mer för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. Lärarnas förhållningssätt gällande inkludering av elever visar att de ser på inkludering som en känsla snarare än en fysisk placering. Slutsatsen av rapporten är att lärare behöver ha en bredare kunskap om språkstörning för att tillgodose elevernas behov i undervisningen. Dessutom visar den på att lärares tolkning av styrdokumentens innehåll om inkludering inte är strikt utan att lärarna tolkar den för att kunna skapa en fungerande undervisning i den komplexa skolvärlden.

I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna visa eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar också vilka av dessa som går att lösa. Som komplement framställdes en enkel prototyp som hanterar dynamiska vyer.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur några olika pedagoger ser på barns kamratkulturer och hur de stödjer och hjälper barn i leksituationer. För att ta del av detta har vi använt oss av den halvstrukturerade intervjun som metod. Utifrån den tidigare forskningen är pedagogens betydelse viktig samt att pedagogen bör utveckla sin egen professionalitet eftersom detta även kan vara utvecklande för barnen. I kamratkulturer tolkar och omtolkar barnen vuxenkulturen och därför är de vuxna viktiga förebilder. Tidigare forskning visar även att den tillträdesstrategi som lärare undervisar barnen i är en strategi som sällan fungerar och att barn skapar närmare relationer till ett fåtal barn samt att barn utesluter för att skydda sin lek och sina relationer. Vi har valt att använda oss av kamratkultur som teoretiskt perspektiv eftersom kamratkultur handlar om barnens lek och relationer, därför anser vi att det är av vikt att pedagoger har insyn i kamratkulturer samt att de är medvetna om att barn tolkar och omskapar den vuxna kulturen. Resultaten visar bland annat att vuxna är förebilder för barnen där pedagogerna i studien lyfter att vuxna bör vara närvarande och skapa trygghet för barnen. Vid uteslutning skulle vuxnas uppmärksamhet kunna öka genom deras närvaro då de kan bidra till att barnens positioner aldrig blir en norm för barnen. Den värsta sortens uteslutning handlar enligt resultaten om att inte bli bekräftad och är något som förekommer konsekvent. Resultaten visar även att pedagoger använder flera olika strategier gällande stöd vid leksituationer. Utifrån studien har vi hittat ett intressant område, gällande gruppstorleken, eftersom resultaten visar att det händer något när det tredje eller femte barnet kommer till en lek. Ett intressant område att forska vidare kring eftersom det öppnar upp för frågor som rör hur gruppstorleken påverkar barnens kamratkulturer.

Avsaknaden av positiva resultat av verksamhetsutvecklingar beror till stor del på en begränsadhelhetssyn inom organisationer. För att skapa en helhetssyn är det möjligt att kartläggaorganisationens processer, vilket kan göras i olika arbetsformer. Syftet med föreliggande studie äratt inventera vanligt förekommande arbetsformer för insamling, visualisering och dokumentering avverksamhetskunskap i en processkarta med en rad svenska kommuner som exempel. En kommunbedriver verksamheter inom flertal områden vilket innebär en mängd processer i behov avkartläggning. Utifrån egna och andras erfarenheter inom processkartläggning inom ramen för enkurs på universitetet och en kvalitativ intervju med en konsult inom processutveckling utformadesen enkätundersökning. Undersökningens syfte var att få svar på hur kommunerna arbetar för attkunna kartlägga vilka arbetsformer som bedrivs.Enkätundersökningen resulterade i att processkartläggningar vanligtvis sker i workshops med ettantal deltagare som inte överstiger tolv personer. Arbete i grupp har blivit mer och mer accepteratmed tiden, vilket har influerat processkartläggning. Som hjälpmedel för visualisering användspostit-lappar och whiteboard. Vanligen använder sig kommunerna av ett modelleringsverktyg somär avsett för processkartläggning när de vill dokumentera sina processer, men även att detförekommer användning av verktyg som inte är avsedda för just samma ändamål. Undersökningenvisar även på att förberedelsemomentet kan vara kritiskt för resultatet av en processkartläggningeftersom det påverkar involverande aktörer och tillgängliga hjälpmedel.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt förskollärare och förskollärarstudenter upplever konflikthantering. I uppsatsen har vi intervjuat två förskollärare och två förskollärarstudenter. Studien görs utifrån en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som metod, som lämpar sig väl när man vill undersöka hur människor upplever sin omvärld eller ett givet fenomen. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats utifrån den fenomenografiska ansatsen tillsammans med utvald litteratur inom teman; konflikter, konflikthantering, kommunikation, samspel och ledarskap. I undersökningen har vi kommit fram till att förskollärarnas och förskollärarstudenternas uppfattningar både skiljer sig och liknar varandra i sina uppfattningar. Resultatet av studien visar på att båda grupper uppfattar likartat att konflikter är när man inte är överens samt att leksaker och viljor oftast är orsakerna till konflikter bland barn på förskolan. Det andra som resultatet visar på att båda grupper har liknande uppfattning att de behöver mer utbildning inom konflikthantering. Samtidigt som uppfattningen inom konflikthantering skiljer sig mellan grupperna där förskollärarstudenterna upplever att de inte fått tillräckligt med kunskap i ämnet i lärarutbildningen medan förskollärarna upplever att de fått kunskap inom ämnet i sin lärarutbildning. Slutsatsen av resultatet är att lärarstudenternas uppfattning bekräftar den uppfattningen som finns i den offentliga debatten kring frånvaro av utbildning inom konflikthantering inom lärarutbildningen.

A lot of women buy handbags from Chanel, even though they cost thousands of Euros, and this study aim to examine why. Are the bags to be considered investments, utility items, or status symbols? The research is primarily performed through qualitative interviews of seven women, both owners of Chanel bags and non-owners. The material has been processed and analysed with a discourse perspective focusing on communication of identity through clothing and accessories and regulation of power within and between groups. The study shows that the image of a person who owns a Chanel bag changes in a context where the observer is aware of the symbolic value of the bag. In a context where the observer does not recognise the Chanel bag, this change does not occur. Owning a Chanel bag gives in some groups, where expensive bags are norm, higher status within the group. Outside the group, the bag may cause discomfort and negative comments. For those who buy a Chanel bag, neither is the investment nor the need to communicate financial status a priority. Thewomen buy it primarily to reward themselves for hard work and successful thriftiness. It gives an increased sense of self-esteem and a sense of joy to own an aesthetically pleasing item of high quality and historic value. However, within the group of women interviewed, there is a prevailing view that there are women who, after all, buy them as a status symbol, but no one considers themselves to belong to that group. / Denna kandidatuppsats syfte är att ta reda på varför vissa kvinnor köper handväskor från Chanel, trots attde kostar tiotusentals kronor. Den undersöker om väskorna kan betraktas som investering, bruksföremål,eller statussymbol. Forskningen bedrivs i första hand genom kvalitativa intervjuer av sju kvinnor, både ägaretill Chanel-väskor och icke-ägare. Intervjumaterialet transkriberas, bearbetas och analyseras ur ettdiskursperspektiv med fokus på grupptillhörighet, kommunikation av identitet genom klädsel ochaccessoarer, samt maktförhållanden inom och mellan grupper. Studien visar att bilden av en person som äger en Chanel-väska förändras i en kontext där omgivningen ärmedveten om väskans symboliska värde. I en kontext där man inte känner till Chanel-väskan sker inte dennaförändring. Att äga en Chanel-väska ger i vissa grupper, där dyra väskor är en norm, högre status inomgruppen. Utanför gruppen kan istället väskan leda till obehag och negativa kommentarer. För den somköper en Chanel-väska är varken investeringen eller behovet av att kommunicera ekonomisk status avmedveten prioritet. Kvinnorna köper den i första hand för att belöna sig själva för att de arbetat hårt ochlyckats spara ihop till den. Den ger en förhöjd självkänsla och en känsla av njutning av att äga ett estetiskttilltalande föremål av hög kvalitet och omtalad historia. Inom den grupp av kvinnor som intervjuas finnsdock en rådande uppfattning om att det existerar kvinnor som trots allt köper dem som en statussymbol,men ingen anser sig själv tillhöra dem.

No description available.