<p><strong>Bakgrund</strong> Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att<strong> </strong>graden<strong> </strong>av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.</p><p><strong>Metod </strong>Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: <em>S</em><em>jukdomens påverkan på KASAM</em>, <em>Hälsofrämjande faktorer</em> samt <em>Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM</em>.<strong> </strong>I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan främja KASAM genom att individanpassa vården samt tillgodogöra sig ökad kunskap kring sjukdomen.</p><p><strong>Slutsats </strong>KASAM grundläggs tidigt i livet och ändras sedan mycket lite. Därför anser vi att personer som diagnostiseras tidigt i livet bör få de bästa möjligheterna att skapa sig hög KASAM. Studien kan bidra med en ökad förståelse för hur KASAM praktiskt kan användas för att främja hälsan hos personer med diabetes i den kliniska verksamheten.</p>

<p>Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.  </p><p> </p><p>Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.</p><p> </p><p>Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.</p>

Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd. Faktainsamlingen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med företrädare för de olika nivåerna och materialet har analyserats och ställts mot olika ledarskapsteorier. Uppsatsens slutsatser är att skillnaden i synen på ledarskap mellan företrädare för vigningstjänsten, i detta fall präster, och arbetsgivare/lekmän, alltså förtroendevalda i församlingen, finns där.  Skillnaden består främst i att de förtroendevalda har en syn på ledarskap som överensstämmer med den ledarskapssyn som var vanlig under första hälften av 1900-talet, där det kan utläsas att de tänker sig ledaregenskaper som något medfött och som kan och bör utövas av en ensam ledare på toppen av pyramiden. Kyrkoråden använder både i intervjuer och i platsannonser ord som är teologiskt färgade. Dessa ords innebörder är svårdefinierade för de flesta informanter ur gruppen förtroendevalda. Inte oväntat har de intervjuade prästerna, både på församlingsnivå och på stiftsnivå, lättare att förklara de teologiska uttrycken, och har också reflekterat omkring dess betydelse för kyrkoherdens arbete. Prästerna värderar det tjänande ledarskapet och det symboliska perspektivet på ledarskap högt. Likheten mellan företrädare för vigningstjänsten och de förtroendevalda är att de båda betonar vikten av att kyrkoherden är chef helt och hållet med befogenheter och mandat att utföra sitt uppdrag. De förtroendevalda ser den teologiska kunskapen som en hantverksskicklighet som minskar i betydelse ju högre upp i organisationen prästen kommer. Prästerna ser sin teologiska kunskap som en tillgång och ser att den snarare ökar i betydelse ju mer ledarskapsansvar de får.

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that’s affecting the pupils in a negative way. Having to leave the classroom can lead to that pupils feel like a deviant and outside the group, while teaching in a small group can provide students with the support they need to be able to participate actively in the classroom. In curricula and governmental investigations, it is clear that schools should promote cultural and linguistic diversity, while supporting skills in Swedish. This can be interpreted as contradictions when it advocates linguistic diversity, at the same time as a monolingual norm. Teachers have to decide how to respond to the expectations and requirements of school everyday.

Det sociokulturella perspektivet på lärande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken är att individens utveckling och lärande sker i interaktion med andra och där har samtalet en stor betydelse. Därför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat på hur samtalet försiggår i svenskundervisningen. Vi har även diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hänsyn till när man som lärare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgår från lärarens perspektiv. Vi ville undersöka hur lärarna öppnar upp för samtal. Två kvalitativa metoder har använts; lektionsobservationer i två olika klasser samt en fokusgruppsintervju med fyra lärare. Studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt John Deweys syn på kommunikationens betydelse.   Vi fann att det finns ett flertal aspekter att ta hänsyn till när man som lärare öppnar upp för samtal och att det till viss del beror på lärarens inställning till samtal i undervisningen för hur samtalet ska fortlöpa i klassrummet. Det visade sig också att lärarna hade svårare att öppna upp för samtal i svenskundervisningen än i andra ämnen.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och Hälsa A, och vad de har för attityd och inställning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lärare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever från fyra olika gymnasieutbildningar, två studieförberedande och två yrkesförberedande program, samt deras lärare. Resultatet visar att både lärare och elever generellt är väldigt positivt inställda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. Lärare anger tid- och resursbrist som två viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begränsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsäger sig i många fall inflytande med motiveringen att de är nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lärarna. Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begränsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lärarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar. / 2010ht4720

Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier.

Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vårdas av sina närstående. Sjukdomen förändrar livssituationen både för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förståelse av hur närstående lättare kan hantera svårigheter. Metoden utgår från en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs närståendes förnekande vid tidiga tecken på sjukdomen, men sjukdomens ökande försämring leder så småningom till accepterande av sjukdomen. Närståendes upplevelser präglas även av ilska, sorg, ensamhet och stress samt skuldkänsla, men också av gemenskap och kärlek till den sjuke. I diskussionen framhålls att närstående till Alzheimerssjuka personer behöver stöd, hjälp och information om sjukdomen. För framtida studier föreslås hur man kan uppmuntra närstående till att söka olika sorters stöd.

The aim of this Master’s thesis is to create increased knowledge about how 10-11 year old readers experience and use horror fiction. The work is organized to seek answers to questions regarding how the children experience, use and get affected by reading horror fiction. The essay is based on sev-en individual semi-structured qualitative interviews with children aged 10-11 years. The empirical material from the interviews was analysed by content analysis, through which recurring themes could be distinguished: Suggestion, Emo-tional reactions, Self-reflection and Creativity. The analysis has been conducted through applications of theories about development psychology, children’s reading development and genre concepts of horror fiction. The themes are exempli-fied with quotes from the interviews. Based on result from the analysis, conclusions are drawn in response to the initial questions of the study. The conclusions are not generalizable, but valid for individual children in the study, provided their statements have been correctly interpreted.- The children experience reading horror fiction Physically, Visually and Emotionally.- By reading horror fiction the children fill needs for Stimulus, Therapy and Community.- The children are affected by horror fiction in that they Develop skills and/or Develop inhibitions.In the essays final discussion the thesis’ emerging picture of the children's approach to horror fiction is problematized. The discussion underlines the importance of adults in the li-brary and school taking interest in the children's own experi-ences of reading, and it is hoped that this thesis can contrib-ute to the promotion of this.

Syftet med denna studie är att belysa hur man på en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare är det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra på skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras är, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvångssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga på den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD som är den vanligaste. Stämplingsteorin har använts i studien då den är högst aktuell på grund av att man än idag stämplar individer utifrån vad man anser vara normalt eller avvikande. I studien har kvalitativa intervjuer använts. Fem pedagoger på en skola har intervjuats och resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en tydlig bild av hur man ska arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tydlighet, struktur och repetition är riktlinjer i detta arbete. Vidare visar resultatet att dessa elever inte ses som ett problem. Däremot ställer det högre krav på pedagogerna eftersom de måste anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Klimatet på skolan är en viktig faktor för acceptansen, den öppna miljön bidrar till en acceptans för det som är annorlunda och gör att stämpling inte förekommer i lika stor utsträckning. Resultatet visar att det finns både fördelar (gemenskap och inklusion) och nackdelar (svårt att koncentrera sig och nå mål) med den integrerade skolformen .