Denna uppsats undersöker tre utvalda offentligt tillgängliga verk av konstnären Lisa Johansson för att försöka utöka kunskapen kring dennes konstnärskap. Detta med särskilt fokus på material och den unika teknik hon använde sig av. För att göra detta tar uppsatsen avstamp i Lisa Johanssons biografi och marxistisk teori samt teori kring textilkonst, kvinnligt arbete och materialitet. De frågor uppsatsen ämnar besvara lyder: Hur förhåller sig Lisa Johanssons verk till konstvärlden respektive slöjdrörelsen? Hur kan Lisa Johanssons materialval och tillvägagångssätt i skapandet av hennes verk respektive motiv i dem förstås utifrån den kunskap som kan hämtas kring hennes person och samtid? Hur kan Lisa Johanssons val av material förstås i förhållande till verkens motiv och hur dessa är framställda? Uppsatsen uppvisar hur Lisa Johanssons konstnärskap kan tyckas inta en position på gränsen mellan hemslöjd och konst genom sin koppling till tradition, samt visar på de sätt som hennes materialval och teknik kan förstås utifrån hennes biografi. Uppsatsen uppvisar också möjligheten att tolka hennes verk som kritiska gentemot både industrialiserings- och effektiviseringshets samt utskrivningen av kvinnor ur historiska narrativ kring konst. Utöver detta visas även på kopplingarna mellan Lisa Johanssons val av teknik, material och motiv.

<p>The purpose of this examination is to identify how notions of Swedishness is created artistically, and from where these notions come. My method is to make a study on exhibition catalogues on the theme Swedishness/Nordism, with focus on the contemporary Swedish artist Peter Johansson. With a retrospect of his childhood in Dalecarlia, he investigates a Swedish iconography with it’s roots in national romanticism, which for more than one hundred years has been preserved and exploited of the tourist industry to market Sweden. It’s this monotonous iconography that Johansson deconstructs to make it appear like something else – namely an iconography based on ethnic purity, which pushes away the foreign and protects the own. Some of the exhibition catalogues confirm the national romantic iconography which has been brought to life through commercial forces right up to now, but from the nineties there is a tendency to question the validity of this homogeneous image of Sweden. Peter Johansson’s way of using deconstruction as a method to exposure the myth of Swedishness involves a continuous reformulation of the Swedish identity, but the postmodern art also creates, through exposure in exhibitions all around the world, new constructions of Swedishness.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons <em>Mor gifter sig </em>(1936) och Ivar Lo-Johanssons <em>Analfabeten </em>(1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera beteende hos lead users angående deras förvaring och</p><p>konsumtion av kaffe. Genom att göra en jämförelse med icke lead users har vi undersökt</p><p>om lead users uppvisar ett avvikande beteende. Vi har även utifrån svaren kunnat ge</p><p>förslag på lösningar om hur kaffeförvaring kan utformas och förbättras.</p><p>Utifrån 40 intervjuer med kaffekonsumenter har vi försökt urskilja lead users. Vi har</p><p>utgått från en modell som vi utvecklat tillsammans och som bygger på tidigare teorier. Vi</p><p>har poängsatt alla frågor och multiplicerat med viktningsgraden. Utifrån de summor vi</p><p>fick delade vi in grupperna i lead users och icke lead users. Gruppen emellan valde vi att</p><p>kalla gråzon.</p><p>Genom undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer ett avvikande</p><p>beteende hos lead users. Lead users har ett utpräglat intresse för kaffe, kaffevaror samt</p><p>originalitet. De har ofta fler egna och unika idéer än icke lead users. Lead users har dock</p><p>de mest svårimplementerade idéerna och lösningarna. Icke lead users har inte ett</p><p>utpräglat intresse för kaffe och inte heller några idéer eller lösningar kring kaffeförvaring.</p><p>De som hamnade i vår gråzon är oftast personer med kaffeintresse men inga idéer kring</p><p>kaffeförvaring eller inget kaffeintresse men idéer som kan vara användbara.</p><p>Utifrån svaren har vi funnit att många skulle vilja se mindre kaffeförpackningar i en</p><p>större förpackning. Någon form av återförslutning har många önskat, t ex en plastremsa</p><p>som gör att man lätt kan stänga förpackningen. Vi har även funnit att många förvarar sitt</p><p>kaffe i en kaffeburk. För att aromen och smakämnena skall bevaras på bästa sätt skall inte</p><p>kaffet tas ur sin förpackning och därför anser vi att kafferosterier förslagsvis kan sälja</p><p>kaffeburkarna som en kringprodukt i livsmedelsbutikerna.</p> / <p>The aim with the essay is to study behavior of lead users concerning their storing and</p><p>consumption of coffee. By comparing lead users with non lead we will see if there is a</p><p>deviating behavior. On the basis of the research we can give solutions to how coffee</p><p>storing can be formulated and improved.</p><p>On the basis of 40 interviews with coffee consumers we have tried to distinguish lead</p><p>users. In doing so we started with a model that we developed together and that builds on</p><p>earlier theories. We have scored all questions and multiplied with the weighting degree.</p><p>On the basis of those totals, we divided the groups in lead users and non lead users. The</p><p>interviewees that didn’t fall into these categories we put in a group called the grey zone.</p><p>Through the survey we noticed a deviating behavior of lead users. Lead users have a</p><p>pronounced interest for coffee, coffee products and originality. They often have more of</p><p>their own and unique ideas than non lead users. However lead users have the most</p><p>difficult implemented ideas and solutions. Non lead users do not have a pronounced</p><p>interest for coffee and neither ideas or solutions around coffee storing. Those in our grey</p><p>zone are most often persons with coffee interests but no ideas around coffee storing, or no</p><p>coffee interest but ideas that can prove to be applicable.</p><p>On the basis of our research we found that many would like to see smaller coffee</p><p>packaging within a bigger package. Many also desired some type of resealable package,</p><p>perhaps a plastic zip lock that makes the package easy to reseal. We have also found that</p><p>many users stored their coffee in a coffee tin. In order to best preserve the aroma and</p><p>taste, the coffee should not be taken out of its packaging. Therefore we suggest that</p><p>coffee roasters sell the coffee tins as an accessory product in the food markets.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa Majgull Axelssons roman ”Slumpvandring” från olika håll för att komma fram till ett förslag till en tolkning av romanen och dess budskap. Uppsatsens resonemang kring romanen är begränsat till tre huvudområden, samt koncentreras kring de tre karaktärer som uppsatsförfattaren uppfattar som huvudkaraktärer; Augusta, Alice och Angelica.</p><p>Först diskuteras romanens mest betydelsefulla miljö, huset som kallas Augustas hus, utifrån huset som symbol och vad det representerar. Huset är enligt traditionen ofta en symbol för den mänskliga kroppen och framförallt kvinnokroppen och moderskroppen, och denna symbolik diskuteras i förhållande till romanens skildring av Augustas hus samt skildringen av havandeskap, barnafödande och relationer mellan barn och förälder i romanen. I detta avsnitt diskuteras också minnet och det förflutna och vilken roll dessa spelar i romanen.</p><p>Vidare diskuteras romanens primära intertext, ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson, och vilken roll denna intertext spelar i Axelssons roman. Den flitigast använda parollen i ”Geniet”; ”Vi måste släppa till flickorna!” förekommer ofta i Axelssons roman och i uppsatsen diskuteras detta slagord i egenskap av att till synes vara själva anledningen till att Axelsson anspelar på ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson. Det diskuteras även hur väl Axelsson har lyckats med sitt företag att skildra kvinnornas plats i sexualiteten i kontrast till det manliga perspektivet i Ivar Lo-Johanssons ”Geniet”.</p><p>Slutligen diskuteras romanens titel, ”Slumpvandring”, och dess betydelse för romanen, och i denna diskussion används sannolikhetsteori och frågor kring determinism och förutsägbarhet för att förklara den matematiska betydelsen av termen slumpvandring. Sedan diskuteras om kompositionen och karaktärernas liv i romanen ”Slumpvandring” kan liknas vid det matematiska begreppet slumpvandring, samt vad determinism och förutsägbarhet spelar för roll i det mänskliga livet.</p><p>I uppsatsens avslutande del knyts de tidigare förda resonemangen ihop och slutsatsen blir att något av det ”Slumpvandring” vill förmedla är vikten av att minnas och lära sig av det förflutna, både det större historiska förflutna och de egna mer privata händelser man varit med om, för att kunna välja bättre vägar i livet.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.

Syftet med uppsatsen är att studera beteende hos lead users angående deras förvaring och konsumtion av kaffe. Genom att göra en jämförelse med icke lead users har vi undersökt om lead users uppvisar ett avvikande beteende. Vi har även utifrån svaren kunnat ge förslag på lösningar om hur kaffeförvaring kan utformas och förbättras. Utifrån 40 intervjuer med kaffekonsumenter har vi försökt urskilja lead users. Vi har utgått från en modell som vi utvecklat tillsammans och som bygger på tidigare teorier. Vi har poängsatt alla frågor och multiplicerat med viktningsgraden. Utifrån de summor vi fick delade vi in grupperna i lead users och icke lead users. Gruppen emellan valde vi att kalla gråzon. Genom undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer ett avvikande beteende hos lead users. Lead users har ett utpräglat intresse för kaffe, kaffevaror samt originalitet. De har ofta fler egna och unika idéer än icke lead users. Lead users har dock de mest svårimplementerade idéerna och lösningarna. Icke lead users har inte ett utpräglat intresse för kaffe och inte heller några idéer eller lösningar kring kaffeförvaring. De som hamnade i vår gråzon är oftast personer med kaffeintresse men inga idéer kring kaffeförvaring eller inget kaffeintresse men idéer som kan vara användbara. Utifrån svaren har vi funnit att många skulle vilja se mindre kaffeförpackningar i en större förpackning. Någon form av återförslutning har många önskat, t ex en plastremsa som gör att man lätt kan stänga förpackningen. Vi har även funnit att många förvarar sitt kaffe i en kaffeburk. För att aromen och smakämnena skall bevaras på bästa sätt skall inte kaffet tas ur sin förpackning och därför anser vi att kafferosterier förslagsvis kan sälja kaffeburkarna som en kringprodukt i livsmedelsbutikerna. / The aim with the essay is to study behavior of lead users concerning their storing and consumption of coffee. By comparing lead users with non lead we will see if there is a deviating behavior. On the basis of the research we can give solutions to how coffee storing can be formulated and improved. On the basis of 40 interviews with coffee consumers we have tried to distinguish lead users. In doing so we started with a model that we developed together and that builds on earlier theories. We have scored all questions and multiplied with the weighting degree. On the basis of those totals, we divided the groups in lead users and non lead users. The interviewees that didn’t fall into these categories we put in a group called the grey zone. Through the survey we noticed a deviating behavior of lead users. Lead users have a pronounced interest for coffee, coffee products and originality. They often have more of their own and unique ideas than non lead users. However lead users have the most difficult implemented ideas and solutions. Non lead users do not have a pronounced interest for coffee and neither ideas or solutions around coffee storing. Those in our grey zone are most often persons with coffee interests but no ideas around coffee storing, or no coffee interest but ideas that can prove to be applicable. On the basis of our research we found that many would like to see smaller coffee packaging within a bigger package. Many also desired some type of resealable package, perhaps a plastic zip lock that makes the package easy to reseal. We have also found that many users stored their coffee in a coffee tin. In order to best preserve the aroma and taste, the coffee should not be taken out of its packaging. Therefore we suggest that coffee roasters sell the coffee tins as an accessory product in the food markets.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet. Uppsatsens jämförelse av främlingskapsskildringar under två skilda perioder i Sveriges historia visar hur romanerna bidrar till en större förståelse för hur distansering från och diskriminering av ”den andre ” oavsett utgångspunkt manifesteras på liknande sätt och kan utlösa liknande identitetskonflikter för individen.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ”vi” och ett ”dom andra”. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats. Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt. Den individuella bakgrunden kan vid vinsten lyftas fram som något starkt och positivt för att vid dopningsavslöjandet bli förklaringen till varför denne dopat sig. Materialet visar också att de två kvinnliga idrottarna som är med i undersökningen blir inplacerade i stereotypen om kvinnan som den styrda och mannen som den styrande. Det visas också exempel på att journalisterna i det undersökta materialet aktivt skapar ett ”vi” och ett ”dom andra”. För att beskriva det egna benämner journalisterna de andra.

Under 1950-talet skrev Ivar Lo-Johansson flera självbiografiska berättelser som på omslagen också benämns som självbiografiska romaner; Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten, Proletärförfattaren, vilka skildrar samtiden, 1910-talets slut till 1950-talets början. Författaren, som jag har intresserat mig mest för i analysen, är indelad i tolv kapitel som i princip skulle kunna läsas fristående från varandra. I boken får vi följa Lo-Johansson genom arbetardiktningens genombrottsår i 1930-talets början. Den unge författaren möter det nya samhället i spåret efter Stockholmutställningen. Diskussionerna bland författarkollegorna, som endast omnämns med initialer, går heta. Några av kollegerna, bland annat Harry Martinsson, Nils Ferlin, Gustav Hedenvind-Eriksson och Martin Koch, presenteras mer ingående. I Författaren beskriver Lo-Johansson också arbetet med sin egna första stora bok, God natt, jord. Syftet med den här uppsatsen har bland annat varit att undersöka vilka faktorer, som vinkar mot fiktion eller ickefiktion, både textinterna och textexterna, som återfinns i den självbiografiska romanen Författaren. Jag har också undersökt vilken funktion de karaktäristiska dragen får i berättelsen. Metoden jag har använt mig av är analys av primärmaterialet utifrån framför allt ett narratologiskt perspektiv. Samt en komparativ analys av primärmaterialet i förhållande till den traditionella självbiografin. Tidigt i min analys kunde jag konstatera att Författaren inte gick att kategorisera som antingen fiktiv eller ickefiktiv. Därför har jag undersökt vad i den självbiografiska romanen som vinkar mot fiktion respektive ickefiktion. Exempel på sådant i de självbiografiska romanerna som vinkar mot fiktion är bland annat att det förekommer en hel del mimetiskt berättande, symbolanvändning och andra berättartekniska och stilistiska grepp som är mer vanligt förekommande i den fiktiva berättelsen. Ivar Lo-Johansson övergår också emellanåt till att bli allvetande som berättare. Att den textexterne författaren Lo-Johansson är den samme som berättaren och bokens huvudperson leder tankarna till den ickefiktiva berättelsen. Vilket också Lo-Johanssons avsikt att avbilda verkligheten gör, trots att han har fått kritik för att allt i böckerna kanske inte är sant. Paratexternas funktion är viktig, för att beskriva boken på ett sådant sätt så att författarens syfte med den framgår. De har också som uppgift att signalera genretillhörighet. Ivar Lo-Johanssons självbiografiska roman måste därför läsas som just en självbiografisk roman. En genre som blandar en berättarmetod som anses mer vanligt förekommande i den fiktiva berättelsen med en författarintention som går ut på att på ett sanningsenligt sätt avbilda verkligheten. Att Ivar Lo-Johansson har en avsikt med det han berättar framgår tydligt. Det handlar om att föra fram en åsikt, ta ställning för eller emot. Ofta är det samhällets orättvisor stora och små, som presenteras. Det sker ofta ur ett klassperspektiv och målet med skrivandet är att, förutom att framställa sitt eget liv, förändra samhället.