171 |
PoststrukturalismusSchwanebeck, Wieland 25 April 2017 (has links)
Unter dem Begriff des Poststrukturalismus wird eine disparate, auf den Axiomen des Strukturalismus aufbauende und diese zugleich überwindende Strömung verstanden, die sowohl innerhalb der Sozial- und Kulturwissenschaften als auch in interdisziplinär organisierten Feldern wie den Gender Studies von großer Tragweite ist. Geteilt wird die Auffassung, dass kulturelle Phänomene allgemein sprachlich strukturiert sind. Seine Tendenz, unter die Oberfläche vermeintlich stabiler, monolithischer Strukturen zu schauen, qualifiziert den Poststrukturalismus für eine Anwendung auf genderwissenschaftliche Kategorien wie Weiblichkeit und Männlichkeit, deren Bedeutung nicht aus sich selbst erwächst, sondern die als Signifikate innerhalb eines (phallokratischen) Systems zu denken sind.
|
172 |
Biopolitik / BiomachtFolkers, Andreas, Rödel, Malaika 27 April 2017 (has links)
In den gender studies verweist der Begriff Biopolitik zumeist auf die Arbeiten von Michel Foucault, in denen er untersucht, wie in der Moderne die Organisation von und die Sorge um Leben sowie der menschliche Individualkörper ins Zentrum der Politik rücken. Ergänzend bestimmt er Biomacht als im Gegensatz zu früherer, repressiver Macht, produktiv und auf Lebenssteigerung ausgelegt. Entsprechend impliziert Biopolitik eine ambivalente, ebenso fürsorgliche wie kontrollierende Form der Machtausübung.
|
173 |
Feministische FilmtheorieGradinari, Irina 27 April 2017 (has links)
Feministische Filmtheorien erforschen Kino als kulturelle Institution und untersuchen vor allem seine geschlechtsspezifischen Repräsentationsstrategien, seine Subjektivitätskonzepte und seine geschlechterdifferenten Produktions- und Rezeptionsbedingungen. Ihre Anfänge nahmen sie während der zweiten Frauenbewegung der 1960er Jahre. Gesucht werden u. a. Gegenentwürfe zur männlichen Perspektive populärer Filme, in denen Frauen als passive Objekte fungieren.
|
174 |
HeteronormativitätKleiner, Bettina 27 April 2017 (has links)
Mit dem Begriff Heteronormativität wird die Naturalisierung und Privilegierung von Heterosexualität und Zweigeschlechtlichkeit in Frage gestellt. Kritisiert werden nicht nur die auf Alltagswissen bezogene Annahme, es gäbe zwei gegensätzliche Geschlechter und diese seien sexuell aufeinander bezogen, sondern auch die mit Zweigeschlechtlichkeit und Heterosexualität einhergehenden Privilegierungen und Marginalisierungen. Der Begriff tauchte erstmalig 1991 in Michael Warners Aufsatz 'Introduction: Fear of a Queer Planet' auf. Zentrale Bezugspunkte der Analysen von Heteronormativität stellen Foucaults Untersuchungen zum Zusammenhang von Sexualität und Macht sowie Butlers Theorie der Subjektkonstitution im Rahmen der heterosexuellen Matrix oder der heterosexuellen Hegemonie dar.
|
175 |
SubjektMeißner, Hanna 25 April 2017 (has links)
Subjekt ist die folgenreiche Selbstbeschreibung des modernen Menschen, mit der sich dieser als Grundlage von Erkenntnis und als Ursache von Handlungen setzt. Die historischen Ursprünge dieses selbstreferenziellen Verständnisses gehen nicht zuletzt auf Descartes'' Verankerung der Selbstgewissheit des 'Ich' im eigenen Denken zurück und finden in Kants Verortung der Bedingungen der Möglichkeit von Erkenntnis im apriorischen Denkapparat eine paradigmatische Begründung. Seit der zweiten Hälfte des 20. Jahrhunderts erfährt der emphatische Subjektbegriff eine Kritik und wird dezentriert. Insbesondere feministische und postkoloniale Kritiken verweisen auf die inhärente Gewaltsamkeit von Subjektivierungsweisen und deren Begründungen in sexistischen und rassistischen Klassifikationen.
|
176 |
Fanning While Female: Gatekeeping, Boundary Policing, and the Harassment of Women in the Star Wars FandomGilkeson, Shanna R. 11 August 2023 (has links)
No description available.
|
177 |
Den resonanta kroppens performativitet. : En diskussion kring det terapeutiska som performativ konstnärlig strategi utifrån Lygia Clarks verk ”Structuring the Self”.Guarino Werner, Sarah January 2010 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Lygia Clarks verk ”Structuring the Self” utifrån begreppet per- formativitet, men det är först i samband med att jag relaterar det performativa till Suely Rolniks idéer om en resonant kropp, och den mer vitalistiska begreppsapparat som detta begrepp relaterar till, som jag tycker att idén om det terapeutiska som en performativ konstnärlig strategi blir intressant och relevant. Tanken är att utvidga idén om det performativa genom att relatera begreppet till den vitalistiska tradition hennes arbete från början grundar sig på, och visa på att dessa två begrepp kan mötas och eventuellt berika varandra just genom den terapeutiska metoden. Den övergripande frågan gäller vår möjlighet att ”bli” någonting som ligger utanför den av samhället konstituerade subjektiverings-processen. Rolnik talar i sina texter om en ”resonant kropp”, en kropp, en subjektivitet i ständig förvandling, en kropp som är både insida och utsida samtidigt. Min läsning av Lygia Clarks verk ”Structuring the Self” är således att denna specifika ”kroppslighet” möjliggör en alldeles specifik form av performativitet som är knuten till och siktar direkt på kroppens affektiva nivåer. Som jag förstod saken lyckades Lygia Clark aktivera denna resonanta kropp via sina ”terapeutiska” metoder. Det ”terapeutiska” fungerar just precis som en metod för att komma åt detta resonanta tillstånd, och i linje med Suely Rolnik väljer jag att se Lygia Clarks metod som en konstnärlig strategi som i slutändan går utöver både konst och terapi: vi har att göra med ett aktiverande av livets kreativa process i sig själv. Jag anser att Lygia Clarks ”Structuring the Self” visar att det vore relevant att välkomna nya frågeställningar i samband med det performativa. Det behöver inte finnas en konflikt mellan ett performativt tankesätt och ett vitalistiskt synsätt, mellan ”no doer behind the deed”, och ett vitalistiskt synsätt där den kreativa impulsen kommer ”inifrån”.
|
178 |
FE/MALE MOTHER OF TWO: GENDER AND MOTHERHOOD IN LIONEL SHRIVER’S <i>WE NEED TO TALK ABOUT KEVIN</i>Smialek, Amy B. 15 April 2016 (has links)
No description available.
|
179 |
Performative Resistance as Ecofeminist Praxis?Johnson, Benjamin D 05 1900 (has links)
Erika Cudworth's Developing Ecofeminist Theory provides a helpful foundation for a non-essentialist, properly intersectional ecofeminist account of oppression, marginalization, and domination, but her rejection of what she refers to as "postmodernism" appears to be based on a misreading of Judith Butler. I attempt to provide a synthesis of Cudworth's framework with Butler, particularly through the use of Karen Barad's agential realism, in order to provide possibility for new alliances between ecofeminism and other anti-oppressive frameworks. I then examine what it might look like to do ecofeminist praxis, given the complex view of agency, ontology, and intersectionality rendered by such a synthesis. I draw from bicycling as an example from which to extrapolate what it means to resist oppression, and then draw from the Philosophy for Children movement to consider what such resistance might look like within the classroom. This dissertation thus attempts to move from theory to practice, recognizing that "the real world" is both always at hand and also subject to performative deconstruction.
|
180 |
Confronting eternity : strange (im)mortalities, and states of undying in popular fiction.Bacon, Edwin Bruce January 2014 (has links)
When the meritless scrabble for the bauble of deity, they ironically set their human lives at the “pin’s fee” to which Shakespeare’s Hamlet refers. This thesis focuses on these undeserving individuals in premillennial and postmillennial fiction, who seek immortality at the expense of both their humanities, and their natural mortalities.
I will analyse an array of popular modern characters, paying particular attention to the precursors of immortal personages. I will inaugurate these analyses with an examination of fan favourite series
|
Page generated in 0.0583 seconds