No description available.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de arbetar ur ett normkritiskt perspektiv kring genus i leken i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingsmetoden tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. De frågeställningar som studien utgår från är: “Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att bryta könsnormer mellan flickor och pojkar i leken?” Och “Hur beskriver förskollärare att traditionella könsmönster i förskolan upprätthålls? “. I studien används Yvonne Hirdmans genusteori (1988, 2001) som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar på att förskollärare arbetar normkritiskt i förskolan utifrån ett jämställdhetsuppdrag med fokus på miljön samt det egna förhållningsättet. Resultatet visar även på att könsnormer utspelar sig mellan barn i lek samt att de upprätthålls av pedagoger, vårdnadshavare och barn. Vår slutsats är att förskollärare visar medvetenhet kring ett normkritiskt arbete genom att de aktivt använder sig av olika arbetssätt för att bryta könsnormer. Trots det visar studien på att könsnormer i förskolan är svåra att bryta eftersom de är starkt implementerade i den sociala omgivningen och kan därmed påverka barns sätt att vara utifrån kön.

Syftet med studien var att undersöka fritidslärares förståelse för genus och hur de beskriver sig arbeta med genus i fritidshemmet med fokus på jämställdhet och könsmönster. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där sex fritidslärare intervjuats. Dessa intervjusvar har sedan analyserats genom en kvalitativ analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har bestått av Hirdmans genusteori. Resultatet visar att fritidslärarna beskriver en grundläggande förståelse för könsmönster och jämställdhet, men att i princip inget konkret arbete om genus med eleverna genomfördes. Däremot redogör fritidslärarna för att arbetet sker genom spontana samtal med eleverna, att erbjuda varierande aktiviteter samt genom att själv utmana könsmönster. Vidare framkommer det att några fritidslärare kategoriserar flickor och pojkar utifrån stereotypa förväntningar medan andra uttrycker en mer medveten och djupare förståelse för genus. Slutsatsen är att arbetet med genus i fritidsverksamheten behöver utvecklas, i synnerlighet när det gäller konkreta och planerade aktiviteter tillsammans med eleverna. Vidare behöver fritidslärarna mer fortbildning inom området för att öka sin medvetenhet och utveckla arbetet om genus. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidspedagoger arbetar med att motverka traditionella könsmönster, vilket enligt styrdokument är ett av skolans uppdrag. I läroplanen för skola, förskoleklass och fritidshem definieras dock inte vad ett sådant arbete egentligen innebär, vilket lett oss fram till den första frågeställningen: ”Hur definierar fritidspedagoger traditionella könsmönster?”. Tidigare forskning om jämställdhetsarbete i skolan har konstaterat att det arbetet ofta får stå till sidan för andra, mer mätbara, områden. Andra refererade studier påvisar att lärare kan uppfatta jämställdhetsarbete som irrelevant eller till och med hotfullt, varför vår andra frågeställning var ”Hur arbetar fritidspedagoger för att motverka traditionella könsmönster?”. Den sista frågeställningen var ”Hur vill fritidspedagoger vidareutveckla sitt arbete i att motverka traditionella könsmönster?” för att undersöka informanternas utvecklingssträvan. I vår studie har vi utgått från teorier om kön som något performativt och att det samtidigt råder en snäv heteronormativitet i skolan. Samtidigt utgår vi också ifrån teorier om att samhället i stort präglas av ett genussystem som tydligt isärhåller maskulinitet och femininitet. Den empiriska undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och innefattat semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet från undersökningen visar att jämställdhetsarbete inte är en prioriterad del av arbetet, däremot anses det vara viktigt av alla informanter. Merparten av informanterna uttrycker sig vilja motverka traditionella könsmönster. Deras praktik vittnar om motsatsen, att traditionella könsmönster, i form av tillsägelser, könskodade aktiviteter och förväntat beteende från barnen, befästs mer eller mindre omedvetet.

Uppsatsens syfte var att undersöka om begreppet Hen kan fylla en funktion i skolans jämställdhetsarbete. Jag har genomfört både kvalitativa och kvantitativa studier genom tre djupdykningar, en enkätundersökning som verksamma lärare svarade på, tre semistrukturerade intervjuer med informanter som främst representerar ett akademiskt perspektiv samt en textanalys från ett kapitel av en lärobok. Resultatet har jag teoretiserat genom Hirdmans begrepp det stereotypa genuskontraktet, Butlers teori om performativitet och genom den binära genusuppdelningens betydelse i genusordningen samt ställt resultatet i relation till tidigare forskning. Resultatet av teoretiseringen pekar i stor utsträckning på att de verksamma lärarna ser ett problem med det stereotypa genuskontraktet samt performativitet, men inte den binära genusuppdelningen. Informanterna såg problem med alla dessa begrepp då de är en del av genusordningen. I textanalysen framkom att läromedlet inte stämde överens med skolans uppdrag, att aktivt motarbeta traditionella könsmönster, då texten agerade konserverande i samtliga begrepp. Slutsatsen av uppsatsen är att eftersom genusordningen upprätthålls i skolan genom den binära genusordningen och performativa processer, har Hen en tydlig teoretisk funktion i skolan jämställdhetsarbete och kan därför vara gynnsamt att införa i skolans verksamhet.

Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta ämne är att jag fått höra att män i förskolan får akta sig för att förstärka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstärka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster.Syftet med arbetet är att belysa hur det ser ut med jämställdheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jämställdhet och vilka förhållningssätt de har med anknytning till kön.För att undersöka detta används intervjuer och observationer som metod, där tyngdpunkten ligger på intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollärare från tre förskolor, där förskolorna har någorlunda skiljda upptagningsområden.I tidigare forskning kring ämnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstärker rådande könsmönster än motverkar dem.Något som framkom i undersökningen var att det finns olika nivåer av medvetenhet och kunskap kring genus på förskolorna och att detta påverkar arbetet med jämställdhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet få motsatt effekt.Ett intressant område att forska vidare kring är hur tydligt jämställdhetsaspekten belyses från ledningshåll.

Abstract Detta arbete syftar till att belysa förskolepersonals tankar kring traditionella könsmönster och könsroller genom att undersöka hur de använder olika material för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Att motverka kan ske på olika sätt och jag har titta på hur pedagoger använder olika material på avdelningen, men användningen av böcker var det som intresserade mest. Till grunden för studien ligger intervjuer med pedagoger som arbetar på samma avdelning på en förskola i Sverige. Materialet från intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras via ett genusperspektiv, vilket menas att man genom ett kritiskt sätt att se på kön och genus analyserar insamlat material. Resultat av studien visar på att pedagogerna på just denna avdelning inte använder böcker som verktyg för att motverka traditionella könsmönster, samt att det fattas kunskap till arbetet med traditionella könsmönster. Pedagogerna är införstådda med att deras arbete att motverka traditionella könsmönster med hjälp av böcker inte sker.

Föreliggande studie har för avsikt att utreda hur barn konstruerar kön vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor uttrycker könstillhörighet i sina val av motiv. Studien utgår från ett förhållningssätt där barn inte ses på som könsneutrala utom som antingen tillhörande det biologiska könet pojke eller flicka. Detta utan att tillskriva begreppen biologiskt fastställda egenskaper. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor möts av olika förväntningar på grund av sin könstillhörighet och att genus skapas i sociala processer. För att kunna undersöka om, och i så fall hur, barn uttrycker könstillhörighet vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan tar föreliggande studie utgångspunkt i genusteori. Perspektivet används för att belysa hur samhälleliga strukturer om genus visar sig i barns fria bildskapande. Vidare appliceras ett sociokulturellt perspektiv på studien då synsättet förstår bilder som tillhörande ett socialt sammanhang. Genom deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer har lika många bilder från pojkar som flickor samlats in och utgör tillsammans med samtalen studiens empiri. Materialet analyserades med hjälp av olika tematiserade underrubriker och resultat uppvisar könsrelaterade motivskillnader. Pojkar och flickor väljer många gånger, traditionellt sett, könskodade motiv och är således med och konstruerar och reproducerar stereotypa könsroller.

Meszaros, Donald och Milosevic, Sasa (2013). Genus i förskolan: En studie som undersöker pedagogers arbetssätt i förskolan. Malmö Högskola: LärarutbildningenDenna studie handlar om hur pedagoger arbetar med genus i förskolan i förhållande till läroplanen. Vårt syfte är att undersöka hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med genus och hur de motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Våra frågeställningar är: Hur tolkar personalen läroplanens värdegrund om kön och genus? Hur ser det i praktiken ut när arbetslaget motverkar traditionella könsmönster? Hur arbetar personalen med genusfrågor? För att kunna besvara detta har vi använt oss av intervjuer och observationer på två förskolor. Vi går i litteraturgenomgången och tidigare forskning igenom en historisk återblick samt begrepp som är relevanta för studien. Vi anser liksom den forskning vi presenterar att kunskapen om genus och läroplanens värdegrund är låg. I medvetna aktiviteter bedrivs, utifrån läroplanen, god verksamhet men i det omedvetna finns det hinder som gör att pedagogerna inte når ända fram. Vi har dragit slutsatsen att förskolechefen bör se till att personalen får tillgång till utbildning som kan leda till kunskap. Ett praktiskt exempel där pedagogerna filmar sig själva i olika situationer för att synliggöra sitt arbetssätt ser vi som en positiv början och något båda förskolorna uppgav att de skulle börja med framöver.Nyckelord: Förskola,

Jämställdhet är ett högaktuellt ämne i samhällsdebatten. Skolan har i uppdrag att uppfostra elever till att bli demokratiska medborgare som ska kunna delta i samhället. I läroplanen finns skrivningar om att undervisningen ska vara jämställd och att eleverna ska få samma möjligheter oavsett könstillhörighet. En stor del av historien som förmedlas i historieämnet präglas av kungar och mäktiga män. Utifrån vår egna erfarenhet så får kvinnor inte samma utrymme i undervisningen. Vi valde därför att undersöka hur kvinnor framställs i historieundervisningen och hur lärare arbetar för att göra sin undervisning jämställd. Detta gjorde vi enligt kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer av behöriga lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att kvinnor inte fick tillräckligt med utrymme i undervisningen och att det var upp till lärarna själva att se till att komplettera läromedel och undervisning med kvinnor. Vi har kommit fram till att det är intresse som styr hur representationen av kvinnor ser ut och att det inte går att förlita sig på läromedel då även de saknar jämlik representation. Dessa slutsatser pekar på att det behövs mer insatser när det kommer till jämställdhet och konstaterar att undervisningens likvärdighet kan brista med en ojämn representation.