Today, Swedish speech-language pathologists do not have access to a Swedish text level reading speed test that is both quick and easy to administer, affordable and standardized. The main purpose of this study was therefore to present a mean for reading speed of text among Swedish third grade students to be used in clinical assessments of reading ability. A secondary purpose was to measure if differences in reading speed could be observed between boys and girls in the third grade. The analysis was based on 98 third grade students, of whom 45 were boys and 53 were girls. The students were recruited in Uppsala and environs. The reading speed was measured in words read correctly per minute by recording the students when reading aloud. A non-standardized text, Paketet, commonly used by Swedish speech-language pathologists in reading assessments today, was used in this study to obtain a mean for reading speed. The mean value for reading speed was 90.85. The mean obtained for the girls was 97.32 and for the boys 83.22. The results showed no significant differences for gender. More research has to be done in other parts of Sweden to increase the generalizability. The results should be interpreted in line with the current clinical guidelines. / I dagsläget saknas ett svenskt material för logopedisk bedömning av läshastighet vid textläsning i årskurs 3 som är lättadministrerat, kostnadsfritt och normerat. Det huvudsakliga syftet med studien var att erhålla ett medelvärde på läshastighet hos elever i årskurs 3 som kan användas vid logopedisk bedömning av läs- och skrivsvårigheter. Studien hade också som syfte att undersöka om skillnader mellan flickor och pojkar förelåg gällande läshastighet på textläsning i årskurs 3. Analysen gjordes på 98 elever, 45 pojkar och 53 flickor, som rekryterades i Uppsala med omnejd. Läshastigheten mättes i antal korrekt lästa ord per minut genom inspelning av elevernas läsning. Bedömningsmaterialet bestod av texten Paketet som redan används kvalitativt av logopeder idag. Medelvärdet för läshastigheten var 90,85 korrekt lästa ord per minut. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, där medelvärdet för flickorna var 97,32 och medelvärdet för pojkarna var 83,22. Flera studier på ämnet bör göras i andra delar av Sverige för att öka generaliserbarheten. Resultaten bör användas tillsammans med de aktuella kliniska riktlinjerna.

Denna studie har som syfte att undersöka och belysa gymnasieelevers uppfattning kring sin digitala kompetens. Vidare jämförs elevers digitala kompetens med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens och eventuella skillnader och likheter mellan flickor och pojkar. Regeringen förtydligade digital kompetens i styrdokumenten 2017, med fyra aspekter, i syfte att utveckla en adekvat digital kompetens hos elever. Dessa handlar om att använda, förstå, lösa problem och omsätta idéer med digital teknik, förstå digitaliseringens påverkan på samhället samt att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt (Skolverket, 2017). Utifrån Skolverkets fyra aspekter utformades en internetbaserad enkät, som skapades i Google Formulär, och som skickades ut till 142 gymnasieelever runt om i Sverige. Studien visar att elever generellt värderar sin digitala kompetens som god. Studien visar också att i vissa aspekter skiljer sig resultatet mellan flickor och pojkar åt, t.ex. vid intresse och hur man värderar sin förmåga. Pojkar värderar sin digitala kompetens något högre än flickor. Flickor är mer källkritiska än pojkar. Likheter mellan pojkar och flickor är att de vill lära sig mer om bildhantering och att de båda grupperna tycker att skolan utvecklar deras digitala kompetens. Studien visar också att elevers digitala kompetens är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens. Trots viss begränsning i studien visar resultatet att de delar som tillfrågats i studien är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter. Denna studie uppmärksammar också att fler studier kring elevers digitala kompetens, utifrån Skolverkets fyra aspekter, behöver genomföras för att få en bättre förståelse kring elevers faktiska digitala kompetens och hur den eventuellt varierar mellan pojkar och flickor.

Syftet med denna studie var att undersöka mäns ensamhet med perspektiv från yrkesverksamma på kriscentrum för män. Studien avser också undersöka hur och om dessa centrum arbetar med problematiken och om det går att identifiera kopplingar mellan den rådande mansnormen och mäns ensamhet. Sju kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer genomfördes med yrkesverksamma på fem olika kriscentrum för män belägna i fem olika orter i Sverige. I studien används Connells maskulinitets teori och Hirdmans genusteori som teoretiskt verktyg. Studien identifierar i sitt resultat en koppling mellan mansnormen och ensamhet. Den enskilda orsak som enligt studien leder till ensamhet är separation från en kärlekspartner. Resultatet visar även att de yrkesverksamma på kriscentrum för män uppfattar att många av männen de möter i sin profession har en ensamhetsproblematik. / The aim of this study was to examine the issue of men’s loneliness through the perspectives of employees at crisis centers for men. The purpose of this study also relates to an inquiry into if and how these centers work with this issue and if it is possible to make a connection between the loneliness and the current norms concerning masculinity. Seven qualitative semi-structured research interviews were conducted with employees at five different crisis centers for men, located in five disparate towns in Sweden. Connell’s theory regarding masculinity and Hirdman’s theory on gender are both utilized as the theoretical framework for the study. The result section of the study identifies a connection between the norms associated with masculinity and loneliness. The primary cause which, according to this study, leads to loneliness is the separation from a romantic partner. Furthermore, the results show that the employees at crisis centers for men perceive that a majority of the men they come into contact with through their work struggle with issues surrounding loneliness.

Klimatet förändras och detta beror främst på oss människor, vilket gör det till ett av det mest omdebatterade ämnena i dagens samhälle. Klimatet ingår i miljödimensionen som är en av de tre dimensionerna av hållbar utveckling tillsammans med den ekonomiska och sociala dimensionen. Hållbar utveckling tar därmed stor plats i Skolverkets läroplan och kursplaner. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever har om utbildningen om hållbar utveckling i skolan samt undersöka om det finns könskillnader i engagemanget för klimatfrågor. Enkät användes som undersökningsmetod och 51 elever i årskurs 9 från två olika skolor i södra Sverige svarade. Resultatet visar att eleverna inte tycker det är intresseväckande att läsa om klimatet och hållbar utveckling i skolan, samtidigt som det råder delade meningar om undervisningen i området är bra eller inte. Undersökningens resultat tyder även på att det finns skillnader mellan flickor och pojkar och deras engagemang och intresse för klimatet. Flickor i större utsträckning än pojkar anser att klimatförändringarna är ett hot, tar till åtgärder för att minska sin klimatpåverkan och engagerar sig i klimatet.

Syfte och Frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieungdomars motiv i form av motivområden för att vara fysiskt aktiva respektive för att inte vara fysiskt aktiva. Frågeställningarna var: (1) Vilka motivområden har stark anknytning till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv och (2) Finns det någon signifikant könsskillnad i något av motivområdena? Metod 105 ungdomar (47 flickor och 58 pojkar) i åldern 16-22 år från en gymnasieskola i västra Stockholmsområdet besvarade två enkäter med påståenden om motiv till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv. Motiven delades in i 11 motivområden och därefter genomfördes en deskriptiv analys i samband med elimineringen av extremvärden där man undersökte hur stark anknytning varje motivområde hade till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv. Ett Mann Whitney U test genomfördes för att undersöka om det fanns någon signifikant könsskillnad (p=0,05). Resultat Motivområdena Välbefinnande kortsiktigt, Välbefinnande långsiktigt, och Lugnande motiv hade stark anknytning till att vara fysiskt aktiv. Även om det inte förekom någon stark anknytning i något av motivområdena till att inte vara fysiskt aktiv, så hade Tidsrelaterade motiv starkast anknytning för både flickor och pojkar. Resultatet visade även att Tävlingsmotiv var ett starkare motiv för pojkarna än flickorna för att vara fysiskt aktiv (p=0.003) samt att Hälsorisker som motiv var ett starkare motiv för flickorna än pojkarna (p=0,041) för att inte vara fysiskt aktiv. Slutsats Resultatet i den här undersökningen gav indikationer att vissa motiv kan påverka varför gymnasieungdomar är fysiskt aktiva samt varför de inte är fysiskt aktiva, men resultaten löper stor risk för att bero på slumpen på grund av massignifikansproblematiken. Motiv till att inte vara fysiskt aktiv hade i samtliga fall lägre medianvärden än motiv till att vara fysiskt aktiv.

The importance of cyber security is rapidly increasing. At the same time, too few cyber security professionals are educated in order to fulfill industrial needs. Women are a minority within information technology and account for an even smaller number of people within cyber security itself. A skewed gender disparity can lead to reduced productivity and missing out on wider perspectives. This project intends to investigate what different factors and reasons could be behind why women are a minority within cyber security. This study examines possible reasons for the gender disparity, using a survey study, directed towards university students, mostly within information technology and similar subjects. The study also included a ‘cyber security exercise’ where interviewees through a mixed- method qualitative study tested a practical example of a cyber security task, in this case an artificial website, with predetermined security flaws, programmed by the authors. None of the factors that were examined could be proven to cause the gender disparity, since this would have required more detailed experimentation. Support was found for there being a lack of female role models within cyber security, that women to a greater degree feel that they are treated differently on account of their gender, and that the environment in the workplace generally is more important to women than to men. There were also derivatives from some hypotheses that correlated with the low number of women in cyber security, but were not supported to the same extent: women’s lesser interest in working with software development or programming, that the popular image of cyber security may be highly focused on hacking, that there are so few women, and that women may have lower self- confidence than men when it comes to information technology. The results of this study shed a light on factors influencing women’s underrepresentation in cyber security, and can serve as a foundation for aspects that may be relevant to investigate further. Some cyber security programmes in Sweden have a more even gender distribution than the norm, but no clear reasons for this could be determined with certainty, meaning that they too can serve as a clear foundation for future research in this area. / Datasäkerhet är ett ämne som snabbt blir allt viktigare. Samtidigt så utbildas inte tillräckligt många datasäkerhetstekniker för att kunna uppfylla industrins behov. Inom området informationsteknologi utgör kvinnor en minoritet och inom datasäkerhet specifikt utgör de en ännu mindre andel. En skev könsfördelning kan leda till reducerad produktivitet och att bredare perspektiv missas. Detta arbete avser att undersöka vilka olika faktorer och anledningar som skulle kunna ligga bakom varför kvinnor utgör en minoritet inom datasäkerhet. Den här studien undersöker möjliga orsaker till könsfördelningen med hjälp av en enkätstudie, riktad till universitetsstudenter, främst inom informationsteknologi och liknande ämnen. Studien inkluderade även en “datasäkerhetsövning” där personer genom en ’mixed- method’ kvalitativ studie fick prova på ett konkret exempel på en datasäkerhetsuppgift, i form av en artificiell hemsida med förbestämda säkerhetsbrister, som programmerats av författarna. Ingen faktor av de som undersöktes kunde bevisas orsaka könsfördelningen, eftersom det skulle krävt mer detaljerad experimentering. Stöd hittades för att det finns en brist på kvinnliga förebilder inom datasäkerhet, att kvinnor i större grad upplever att de blir särbehandlade på grund av sitt kön, samt att miljön på en arbetsplats generellt är viktigare för kvinnor än för män. Det fanns även derivat från hypoteser som visades korrelera med det låga antalet kvinnor i datasäkerhet, men som inte fick stöd i samma utsträckning: kvinnors lägre intresse för att studera mjukvaruutveckling eller jobba som programmerare, att den allmänna bilden av att datasäkerhet kan vara mycket fokuserad på hacking, att det är en låg andel kvinnor samt att kvinnor kan ha lägre självförtroende än män när det kommer till informationsteknik. Resultaten av denna studie kan bidra till att belysa faktorer som påverkar kvinnors underrepresentation inom datasäkerhet och kan verka som en grund till aspekter som kan vara relevanta att undersöka vidare. Ett fåtal datasäkerhetsutbildningar i Sverige hade en betydligt jämnare könsfördelningen än normen, men inga tydliga anledningar för detta kunde bestämmas med säkerhet, vilket innebär att de utgör ett tydlig grund för ytterligare forskning inom området.

<p><em>Syftet </em>med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De <em>frågeställningar</em> studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan</p><p>25 – 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns könsroller och könsskillnader i dagens samhälle, att detta påverkade relationerna till andra människor och att kraven på den unga kvinnan var stora. Resultatet visade även att det egna valet, att göra det man själv vill, var viktigt för intervjupersonerna. Diskussionen berörde det egna valet, utveckling av en självbild, den kvinnliga könsrollen och samhällets krav på den unga kvinnan.</p> / <p><em>The purpose </em>of this study was to get a deeper understanding of some young women’s visions of gender roles and gender differences in relation to their own self image, in today’s society. The <em>questions </em>that the study was based on were: How did the young women apprehend gender differences and gender roles in the society? In which ways had they put these in their own gender role? How did the women look at their future possibilities as a young woman today? Theoretically the study mainly assumed from a social psychologically point of view and research about the development of the self image, but also assumed from research in developmental psychology and cognitive psychology at some points. The methodologically approach used, was a semi structured interview method. The length of the interviews differed between 25 - 45 minutes and the selection consisted of four female students. The results of the study revealed that the informants experienced that there were gender roles and gender differences in today’s society, which effects the relations to other people and that the demands put on the young female gender were considered large. The results also revealed that one’s own choice, to do what you wish, was important to the informants. The discussion touched one’s own choice, development of a self image, the female gender role and the demands of the society put on young women.</p>

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan 25 – 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns könsroller och könsskillnader i dagens samhälle, att detta påverkade relationerna till andra människor och att kraven på den unga kvinnan var stora. Resultatet visade även att det egna valet, att göra det man själv vill, var viktigt för intervjupersonerna. Diskussionen berörde det egna valet, utveckling av en självbild, den kvinnliga könsrollen och samhällets krav på den unga kvinnan. / The purpose of this study was to get a deeper understanding of some young women’s visions of gender roles and gender differences in relation to their own self image, in today’s society. The questions that the study was based on were: How did the young women apprehend gender differences and gender roles in the society? In which ways had they put these in their own gender role? How did the women look at their future possibilities as a young woman today? Theoretically the study mainly assumed from a social psychologically point of view and research about the development of the self image, but also assumed from research in developmental psychology and cognitive psychology at some points. The methodologically approach used, was a semi structured interview method. The length of the interviews differed between 25 - 45 minutes and the selection consisted of four female students. The results of the study revealed that the informants experienced that there were gender roles and gender differences in today’s society, which effects the relations to other people and that the demands put on the young female gender were considered large. The results also revealed that one’s own choice, to do what you wish, was important to the informants. The discussion touched one’s own choice, development of a self image, the female gender role and the demands of the society put on young women.

Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares sexistiska attityder samt hur de skattar arbetstillfredsställelse och sociala relationer på sin arbetsplats. Detta genomfördes på en organisation i en mansdominerad bransch. Urvalet bestod av 600 anställda inom depånätet på den aktuella organisationen. Medarbetare och chefer besvarade en webbenkät som innehöll frågor gällande sexism-, arbetstillfredsställelse-, sociala relationer och ett antal bakgrundsfrågor. Data analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22 med hjälp av tre hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant samvarians mellan antal kvinnor på en depå och sexistiska attityder. Däremot framkom att män och medarbetare i högre grad än kvinnor och chefer har sexistiska attityder samt att chefer skattar högre på både sociala relationer och arbetstillfredsställelse än medarbetarna. / The purpose of this study was to investigate sexist attitudes among employees and how they value job satisfaction and social relations at their workplace. This was carried out in a male-dominated organization. The sample consisted of 600 employees within the depots of the current organization. The employees answered a web survey which contained questions about sexism-, job satisfaction-, social relations and a number of background questions. The data were analyzed using IBM SPSS Statistics 22 where three hierarchic regressions were performed. The result showed that there was no significant covariance between the number of women on a depot and sexist attitudes. However, it was found that men and workers to a greater degree than women and executives showed sexist attitudes and that executives got a higher score than workers on both social relations and job satisfaction.

The study is based on empirical research. Ten semi-structured interviews were conducted with working parents having children under the age of eight (including eight years old). All informants were between 31-35 years old, from Fujian Province of China. The purpose of the research is to investigate how working parents experience work-life balance in their real lives. The research focuses on two aspects of working parents: work and personal life. The research theory mainly includes three aspects, namely, role balance and work-life balance, work-life conflict and inter-role conflict, and a gender perspective. These serve as explanatory tools for the subjective experience of working parents’ work-life balance. The study has answered and discussed the research questions from three aspects:(1) gender differences and flexible working arrangements. It is found that the incompatibility between fixed working hours and the family schedule requirements of working parents leads to work-life conflicts. Men and women adopt flexibility in different ways. (2) role and work-life conflict. The results show that blurring the blurred work-life boundaries has an adverse effect on both family roles and work roles. Furthermore, it is found that with the support and help of the elderly, the time conflict between family care and work for working parents can be reduced. However, if the concept of parenting between the two generations differs significantly, working parents’ sense of work-life conflict may still exist. (3) policies and measures for work-life balance. This part discusses how to better reconcile the work-life balance of working parents. It is divided into two sections, namely, the national policies and the measures of the organisations. Meanwhile, specific suggestions are given.