No description available.

Bakgrund: Idrottande och fysisk aktivitet har många positiva effekter på individ-, grupp- och samhällsnivå. Den allmänna folkhälsan kan gynnas avsevärt av att fler blir fysiskt aktiva. Intresset verkar öka för motions­tävlingar och annan typ av fysisk aktivitet. Flera studier har tidigare undersökt elitens utveckling samt om skillnaden mellan män och kvinnors sluttider i extrema uthållighetsidrotter har förändrats de senaste åren. Enskilda Ironman (IM) tävlingar har tidigare undersökts för att söka svar på dessa frågor. Däremot saknas en bredare och mer samlad bild över hur utvecklingen har sett ut. Syftet med studien är att kartlägga officiella IM tävlingar de senaste 15 åren. 1.) Hur har det totala samt det kvinnliga deltagarantalet förändrats? 2.) Hur har elitens sluttider förändrats? 3.) Hur har tidsskillnaden mellan elitmän och elitkvinnor förändrats i europa- och världsmästerskapen? Metod som använts är sammanställning av data från hemsidan ironman.com som hämtats med Webscraper. Materialet består av data från alla officiella IM tävlingar mellan 2002-2016 samt av mäns och kvinnors resultat från de sex största tävlingarna under samma period. Resultaten visade att totalt deltagarantal i IM hade ökat explosionsartat de senaste 15 åren, med 36 % per år i genomsnitt. Även det kvinnliga deltagandet hade stigit, mest i USA och minst i Europa och Nya Zeeland. Elittävlande hade förbättrat sina sluttider marginellt de senaste 15 åren. Tidsskillnaderna mellan elitmän och elitkvinnor var oförändrade i simning och cykling men hade minskat i löpning. Slutsats: Kvinnligt deltagande i Europa var lågt och hade inte förändrats något de senaste åtta åren. Elittävlande i de sex största IM tävlingarna förbättrade sina sluttider under de senaste 15 åren. Skillnaderna mellan de tre bästa män och kvinnor i europa- och världsmästerskapen i IM hade minskat signifikant i löpning under de senaste 15 åren.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett väl beforskat kunskapsområde men ännu relativt lite beforskat vad gäller flickor. Den forskning som finns om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning visar att flickorna i högre grad osynliggörs i skolan än pojkar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och det främst på grund av att pojkar överlag är mer utåtagerande än flickor. I litteratur framgår att diagnoser har blivit som ett slags instrument för att ge elever stöd i skolans värld men samtidigt visar litteratur också att skola och fritidshem saknar strategier för att stötta elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Skolverket framhåller emellertid att elever i både skola och fritidshem har rätt till stöd, oavsett om diagnos finns med i bilden eller ej. Denna studie undersöker fritidslärares uppfattning om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i fritidshem, hur flickor med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning blir bemötta av fritidslärare, hur deras svårigheter tar sig i uttryck, och hur fritidslärare stöttar flickor i fritidshem? Kvalitativ forskningsmetod har använts och genomförts i form av semistrukturerade intervjuer, via ett kriteriebaserat urval med fyra fritidslärare på fyra olika fritidshem runt om i landet. Insamlad data transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet analyserades i relation till studiens bakgrund. De teorier som används är maskeringshypotesen och social-energihypotesen som Bühler (2020) skriver om. Det för att mycket annan litteratur beskriver processer och resonemang som liknar dessa två ovannämnda teorier vid beskrivning av flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studiens slutsats och diskussion är förutom kunskapsbrist om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, även att genus och ekonomiska aspekter kan vara faktorer som påverkar varför flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som grupp osynliggörs. Vidare måste fritidslärare på ett djupare sätt oavsett elevers kön studera deras sociala mönster, och inte endast bedöma utifrån grad av utåtagerande beteende.

En förutsättning för ett välmående samhälle är bland annat jämställdhet när det kommer till psykisk hälsa. I dagens samhälle sjukskrivs allt fler till följd av stress och stressrelaterade sjukdomar. Mycket tyder dock på att upplevelse av stress och stressrelaterade sjukdomar är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade vad gäller just stress. Den här studiens syfte är att studera självskattad stress bland förvärvsarbetande föräldrar med hemmavarande barn och titta på hur det skiljer sig mellan könen samt bland hel- och deltidsarbetande. För att besvara studiens frågeställningar har ett datamaterial från European Social Survey från 2004 använts. Utöver respondenter från Sverige har även individer från Danmark och Norge inkluderats. Urvalet består av kvinnor och män som förvärvsarbetar minst åtta timmar i veckan, som lever i en heterosexuell parrelation och som har minst ett barn som fortfarande bor hemma. Det slutgiltiga urvalet bestod av 1199 individer. För att pröva studiens hypoteser har logistiska regressionsanalyser utförts. Resultaten av dessa analyser visade inga signifikanta samband mellan varken kön och stresseller arbetstid och stress. Däremot visade resultatet signifikanta samband för män mellan stress och variablerna barn under 13 år, inställning till hushållets gemensamma inkomst samt partnerns arbetstid. Resultatet för kvinnor visade signifikanta samband mellan stress och variablerna inställning till hushållets gemensamma inkomst och respondentens hushållsarbete.

Today, social media is becoming more and more common in people's everyday lives. Several studies that have shown that connection to social media has a connection with the person's wellbeing. The purpose of this study was to examine whether there is a connection between a person's self-esteem and the use of social media Instagram, but also see how it differed between men and women. Instagram was chosen because it is a newer social media and is very unexplored. The hypothesis before the study was that there is a connection between Instagram and self-esteem, and that women use Instagram more than men. A total of 89 participants answered a questionnaire. Correlation was used to investigate relationships and the result showed that there was no correlation between the use of Instagram and self-esteem. T-tests showed that there are differences between men and women when it comes to using Instagram but when it came to self-esteem the answers did not vary. Continued research could be done in other cultures and different age groups / I dagens samhälle blir sociala medier alltmera vanliga i människors vardag. Det har gjorts flera studier som visat att uppkoppling till sociala medier har ett samband med personens välmående. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan en persons självkänsla och användande av sociala median Instagram, men även att se om det är skillnad mellan män och kvinnor. Instagram valdes för att den är en nyare social media och är väldigt outforskad. Hypotesen inför studien var att det finns ett samband mellan användande av sociala median Instagram och självkänsla, samt att kvinnor använder sig mera av Instagram än män. Totalt svarade 89 deltagare på en enkät. Korrelation användes för att undersöka samband och visade att det inte fanns någon korrelation mellan användande av Instagram och självkänsla. T-test visade på att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till användande av Instagram men när det kom till självkänsla varierade inte svaren. Fortsatt forskning skulle kunna göras inom andra kulturer och olika åldersgrupper.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass. Elever med aktiv fritid hade bättre självkänsla än eleverutan aktiv fritid. Detta resultat framkom bland bägge könen, men speciellt känsliga för dettaverkar flickor vara. Flickor utan fritidsaktivitet var de som hade lägst självkänsla och de somtrivdes sämst i skolan. Samband mellan aktiv fritid och självkänsla behöver tittas mer på.Personer med stark självkänsla upplever ökad livskvalitet och bättre hälsa. Låg självkänsla gersämre livskvalitet och sämre hälsa. Skillnaden mellan flickors och pojkars självkänsla kanantas vara så stor att särskild hänsyn behöver tas till detta i skolan. Skolan behöver ta merhänsyn till de olika behoven mellan könen, så att alla får lika förutsättningar och möjligheteratt kunna utvecklas på bästa sätt. / The purpose of this study was to examine the factors affecting girls' and boys' self-esteem inschool, and to find any gender differences. A quantitative method in form of a questionnairesurvey was used, where students in grade 8 in a secondary school in the region of VästraGötaland participated. The study shows that girls have lower self-esteem than boys in school.The girls estimate their own knowledge lower than boys despite having higher grades thanboys. Girls are more difficult than boys to obtain their views in school. Girls find it harderthan boys to talk when the whole class has lessons together. Students with active leisure timehad better self-esteem than students without active leisure. This result emerged among bothsexes but especially susceptible to this seems to be girls. Girls without leisure had the lowestself-esteem and enjoyed school the least. The links between active leisure and self-esteemneeds to be further looked into.People with strong self-esteem are experiencing improving quality of life and health. Lowself-esteem gives worse quality of life and poorer health. The difference between girls' andboys' self-esteem can be so great that special attention needs to be taken of this in school.Schools need to take more into account the different needs between the sexes, so that all haveequal conditions and opportunities to develop the best.

Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur. Centrala teorier är Goffmans teori om stigmatisering samt Hirdmans teori om genus. Övriga teorier/begrepp som används är internalisering, ambivalens, roller, etnicitet och kulturkrock. Vår problemformulering/frågeställning lyder följande: På vilket sätt påverkas individens identitet av att vara kluven mellan två olika kulturer? Våra informanters berättelser kring deras situation, gav oss en djupare förståelse kring hur det är att tillhöra två olika kulturer som de samtidigt ska anpassa sig efter. Under uppsatsens gång kom vi fram till att våra kvinnliga informanter har känt stora svårigheter i att skapa sig en fast identitet, eftersom de har varit väldigt begränsade till hemmets regler, vilket har lett till att de har haft mindre möjligheter till att anpassa sig efter den svenska kulturen samt det svenska tänkandet. Dock hade våra manliga informanter större möjligheter eftersom de inte hade samma krav på sig eller inga större begränsningar ifrån hemmets sida. / The aim of this thesis is to study how some Swedish people with immigrant backgrounds perceive their situation in the Swedish society, and to contribute new knowledge about second-generation immigrants living in Sweden. The essay will focus on identity and the problem of having different cultures to adjust to. The method we have used is qualitative interviews with a total of six persons of each six who has an immigrant background. That is to say that we have interviewed three girls and three guys to get a clearer picture of gender differences. All informants grew up in Sweden but have parents who grew up in the home country and its culture. We have used Goffman's theory of stigma and Hirdman's theory of gender. These two are central theories but we have also made use of concepts such as, internalization, externalization, ambivalence, roles, ethnicity and cultural crash. Our problem issue read as follows: In what way is the individual identity affected of being split between two different cultures? Our information parties stories about their situation, gave us a deeper understanding of how it is to belong to two different cultures to adapt to at the same time.

Syftet med föreliggande studie är främst att studera sammanhållning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhållningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhållning skapas och bibehålls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, från division 1 och 2, i åldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 tränare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhållningen i dam- respektive herrlagen då kvinnor upplevde en högre grad av sammanhållning. Resultaten visade vidare att tränarna ansåg att sammanhållningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och män då kvinnor lägger större vikt vid att känslan i gruppen var bra och män fokuserar mer på prestation. Slutligen visade resultatet att sammanhållning ständigt bör underhållas för att uppnå bästa resultat. Resultaten diskuteras i relation till olika teoretiska perspektiv. / The purpose of this study is mainly to study the cohesion of the men's and women's teams and investigate any differences / similarities. The authors also intend to explore coaches perceptions about their own role in the cohesion of a team, and their perceptions of how cohesion is created and maintained. A total of 96 male and female handball players, in division 1 and 2, from age 16 to 34 participated in the quantitative study, and four coaches participated in the qualitative survey. The results showed that there was a significant difference between the cohesion of the men and women, as the female handball players experienced a higher level of cohesion then the male handball players. Further, the results showed that the coaches felt that the cohesion is different in men's and women's teams,as women attach higher value to how well the members of the group get along and men tend to focus on their own performance. Finally, the results showed that cohesion should be constantly maintained in order to achieve success. The results were discussed in relation to different theoretical perspectives.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass. Elever med aktiv fritid hade bättre självkänsla än eleverutan aktiv fritid. Detta resultat framkom bland bägge könen, men speciellt känsliga för dettaverkar flickor vara. Flickor utan fritidsaktivitet var de som hade lägst självkänsla och de somtrivdes sämst i skolan. Samband mellan aktiv fritid och självkänsla behöver tittas mer på.Personer med stark självkänsla upplever ökad livskvalitet och bättre hälsa. Låg självkänsla gersämre livskvalitet och sämre hälsa. Skillnaden mellan flickors och pojkars självkänsla kanantas vara så stor att särskild hänsyn behöver tas till detta i skolan. Skolan behöver ta merhänsyn till de olika behoven mellan könen, så att alla får lika förutsättningar och möjligheteratt kunna utvecklas på bästa sätt.</p> / <p>The purpose of this study was to examine the factors affecting girls' and boys' self-esteem inschool, and to find any gender differences. A quantitative method in form of a questionnairesurvey was used, where students in grade 8 in a secondary school in the region of VästraGötaland participated. The study shows that girls have lower self-esteem than boys in school.The girls estimate their own knowledge lower than boys despite having higher grades thanboys. Girls are more difficult than boys to obtain their views in school. Girls find it harderthan boys to talk when the whole class has lessons together. Students with active leisure timehad better self-esteem than students without active leisure. This result emerged among bothsexes but especially susceptible to this seems to be girls. Girls without leisure had the lowestself-esteem and enjoyed school the least. The links between active leisure and self-esteemneeds to be further looked into.People with strong self-esteem are experiencing improving quality of life and health. Lowself-esteem gives worse quality of life and poorer health. The difference between girls' andboys' self-esteem can be so great that special attention needs to be taken of this in school.Schools need to take more into account the different needs between the sexes, so that all haveequal conditions and opportunities to develop the best.</p>

Föreliggande studie undersökte skillnader i straffrättsliga beslut och skillnader i hur olika rättsliga faktorer värderas för män och kvinnor i Sverige som begått samma typ av brott. En enkät med en vinjett av ett fiktivt misshandelsbrott där en förövares kön manipulerades mellan två versioner av enkäten, besvarades av 220 personer bestående av domare (n=68), nämndemän (n=61) och juriststudenter (n=91) från 12 olika län i Sverige. Huvudresultatet visade att män rekommenderas signifikant längre fängelsestraff än kvinnor med en skillnad på 1,5 års fängelsestraff. Resultatet indikerade också att oavsett om en man eller en kvinna ger en straffrekommendation skiljer sig inte rekommendationerna, och inga interaktionseffekter mellan kön på respondenten och kön på förövaren kunde säkerställas. Vidare visade resultatet att en kvinnlig förövare värderades signifikant lägre på rättsliga faktorer än en manlig förövare. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teori och särskilt betonades vikten av att arbeta aktivt mot helt objektiva bedömningar inom rättssystemet, inte minst för att kunna arbeta brottsförebyggande då längre fängelsestraff resulterar i högre återfall i kriminalitet. / The present study examined differences regarding sentencing outcomes and how legal factors are valued for men and women who committed the same crime in Sweden. A questionnaire with a fictitious assault case, where the perpetrator's gender was manipulated between the two versions of the questionnaire was completed by 220 participants, consisting of judges (n = 68), the Swedish counterpart of a jury (n = 61) and law students (n = 91) from 12 different regions in Sweden. The main result showed that men were recommended significantly longer sentences than women, with a difference of 1.5 years of imprisonment. The result indicated that whether a man or woman handed down a sentence recommendation, the recommendations did not differ and there were no interaction effects between the participant’s gender and the gender of the perpetrator. The result further showed that a female perpetrator is valued significantly lower on legal factors than males. The result is discussed in view of previous research and theory, and emphasizes the importance of working actively towards a completely objective judicial judgment in order to prevent crime, as longer prison sentences result in a greater propensity to recidivism.