Conventional agriculture has impacts on the environment such as soil degradation, biodiversity loss and pollution of ecosystems, which could be enhanced further by climate change. The effects can be more or less extensive depending on whether adaptation is carried out. Agriculture in Sweden is controlled by EU- and national regulations that set the rules and possibilities for adaptation through financial and advisory support. This study aimed to examine what impacts climate change will impose on the agriculture in Sweden, as well as how the theoretical and practical side of the adaptation measures available through policy regulations, is perceived on farm level. The question of research was: ‘How sufficient are the agricultural policy regulations in enabling Swedish farmers to adapt to climate change?’, which was investigated by interviewing Swedish farmers. The results were analyzed through the theoretical framework adaptive capacity, as a criterion for successfully enabling climate change adaptation. The results showed that several barriers exist within the regulations which can obstruct adaptation due to bureaucratic complexity and a gap between theory and practice in regard to the effectiveness of measures. The results also showed that economic, human and social capital included in the adaptation capacity concept can be strengthened for better adaptation. The discussion presented several points of improvement for regulations to adopt a practical farm-perspective in order to enable farmers to adapt to climate change. / Konventionellt jordbruk har negativa effekter på miljön, såsom markförstöring, förlust av biologisk mångfald och förorening av omgivande ekosystem, vilket kan förvärras av klimatförändringar. Effekterna kan bli mer eller mindre omfattande beroende på om anpassning genomförs. Jordbruket i Sverige styrs av Europeiska- och nationella lagar som anger regler och möjligheter för anpassning genom ekonomiska och rådgivande stöd. Studien syftade till att undersöka vilka konsekvenser klimatförändringarna kan innebära för jordbruket i Sverige, samt hur den teoretiska och praktiska sidan av anpassningsåtgärder tillgängliga genom regelverket, uppfattas på gårdsnivå. Frågeställningen för undersökningen var således: ‘Hur tillräckliga är existerande regelverk i att möjliggöra svenska jordbrukares anpassning till klimatförändringar?’. Forskningsfrågan undersöktes genom en intervjustudie med svenska lantbrukare. Resultatet analyserades genom det teoretiska ramverket Anpassnings-kapacitet som är ett kriterium för att möjliggöra klimatanpassning. Resultatet visade att det existerar hinder inom regelverket som begränsar anpassning på grund av byråkratisk komplexitet samt en klyfta mellan teori och praktik gällande utvecklingen och effekten av åtgärder, vilket gav slutsatsen att regelverkets ansträngningar i att möjliggöra anpassning är överlag otillräckliga. Resultatet visade att ekonomiskt, human- och socialt kapital som ingår i konceptet Anpassnings-kapacitet kan stärkas för att bättre anpassning ska ske. Diskussionen presenterar flera förbättringar för att regelverket ska kunna anta ett gårds-perspektiv för att göra det möjligt för lantbrukare att anpassa sig till klimatförändringarna.

Industriers samverkan med varandra och andra sektorer i samhället genom industriell symbios spelar en viktig roll för omställningen till cirkulära kretslopp och en hållbar framtid. Genom att företag, industrier och kommuner verkar tillsammans genom bland annat resurs- och kunskapsutbyten fås en ökad energioch resurseffektivitet med ekonomiska, miljömässiga och sociala vinster. De områden med industriell symbios som finns idag har ofta uppkommit genom spontant utvecklade projekt, på grund av exempelvis lönsamheten i att tillvarata restflöden eller krav på slutna flöden. Att symbiosnätverk inte uppkommer vid fler områden kan bero på bristfällig kommunikation och företags fokus på den egna kärnverksamheten, att de inte ser till det större systemet de är en del av och vilka nyttor som kan fås genom samverkan. Ett första steg i att aktivt utveckla industriell symbios är att kartlägga potentiella synergier inom ett område. Kartläggningssteget är ett av de inom litteraturen mest undersökta stegen av utvecklingsprocessen för industriell symbios. Det innehåller en mängd framtagna dataverktyg som syftar till att matcha verksamheters in- och utflöden. Identifierade dataverktyg missar dock ofta aspekten att involvera och engagera medarbetare samt ytterligare mervärden som utöver möjliga resursutbyten är viktiga för att industriell symbios ska uppkomma och fortsätta verka. Det saknas även ett arbetssätt för hur en kartläggning kan struktureras, där detta examensarbete är ett värdefullt bidrag inom ämnet. Detta examensarbete undersöker hur en kartläggning av befintliga och potentiella värdehöjande synergier kan struktureras. Synergier är exempelvis utbyten av material- och resursflöden, gemensam infrastruktur och kunskapsnätverk. Synergier syftar till att vara värdehöjande i form av att ge ekonomiska fördelar, minskad miljöpåverkan eller stärkta sociala band mellan olika aktörer. En fallstudie genomfördes för att kartlägga synergier vid Händelö Eco Industrial Park i Norrköping. Datainsamlingen för kartläggningen genomfördes externt av rapportförfattarna genom genomgång av dokument, telefonsamtal och möten med medarbetare vid Händelö. En workshop med representanter från sju aktörer genomfördes som intern kartläggning, som ämnar till att samla aktörer och låta dem gemensamt identifiera synergimöjligheter mellan varandra. Genom fallstudien identifierades ett 50-tal olika synergier och ett flertal mervärden vid Händelöområdet. Som en avslutande del i kartläggningen bedömdes identifierade synergiers implementeringspotential. Examensarbetet presenterar ett arbetssätt för hur en kartläggning av befintliga och potentiella värdehöjande synergier inom ett område kan struktureras. Arbetssättet består av fyra steg; identifiering av startgrupp av aktörer, kartläggning av synergier, inkludering av ytterligare aktörer och bedömning av implementeringspotentialen. Diskussion förs gällande hur arbetssättet kan anpassas utifrån kartläggarens och områdets förutsättningar samt vikten av olika mervärden. Genom att formulera ett arbetssätt som utöver identifierade värdehöjande synergier även resulterar i mervärden som stärker den institutionella kapaciteten för industriell symbios, ökar möjligheterna för industriell symbios och mer hållbar hushållning av resurser inom fler områden. I slutsatserna rekommenderas att en kartläggning av synergier bör genomföras både externt och internt. En intern kartläggning, när aktörer samlas och interagerar med varandra, kan utöver synergimöjligheter även resultera i viktiga mervärden som främjar implementering av synergier. Exempel på mervärden är engagemang och ökad kommunikation, vilket stärker den institutionella kapaciteten för industriell symbios och möjliggör långsiktiga industriella samarbeten. För att ta arbetet vidare är kontinuerliga möten iv och att koordinera aktörer viktigt, för att ta tillvara på identifierade synergier och de anställdas engagemang, därmed fortsätta utveckla den industriella symbiosen vid Händelö. / Industries cooperating with each other and other sectors of society through industrial symbiosis which plays an important role for a sustainable development and the conversion to circular economy. Industries, municipalities and organizations collaborating through, among other things, sharing resources and knowledge leads to energy and resource efficiency with economic, environmental and social benefits. Areas with existing industrial symbiosis have often emerged through spontaneously developed projects, due to regulations or the profitability of utilizing residual flows. Why industrial symbiosis network doesn’t emerge in more areas may be due to lack of communication and coordination as well as companies focusing on their core business and not seeking the benefits that collaborations can provide. A first step in developing industrial symbiosis is to find synergetic opportunities within an area. This step contains a variety of data tools for process input–output stream-based matching. These types of data tools, however, often misses the aspect of involving and engaging employees which is important for the process of industrial symbiosis to emerge and proceed. There is also no clear workflow for how identifying synergy opportunities can be done, where this thesis is a valuable contribution within the subject. This master thesis examines how a mapping of existing and potential value-adding synergies can be structured. Synergies include, for example, exchanges of material and resource flows, shared infrastructure and knowledge networks. Synergies aim to added value of economic benefits, reduced environmental impact or strengthened social links between different actors. A case study was conducted to find synergetic opportunities at Händelö Eco Industrial Park in Norrköping. The data collection was carried out externally by the authors through a review of documents and meetings with employees at Händelö. A workshop with representatives from seven actors was held as internal mapping, which aimed to help them to identify mutual synergy opportunities between each other together. The case study identifies about 50 different synergies and several added values in the Händelö area. As a final part of the mapping, the potential for the identified synergies’ feasibility were assessed. This master thesis presents a workflow for a mapping of existing and potential value-adding synergies within an area. The process consists of four steps; identification of actors, mapping of synergies, incorporation of further actors and feasibility assessment. Discussion is conducted on how the workflow can be adapted based on the surveyor and the area of the symbiosis, as well as the importance of various added values. Formulating a workflow that, in addition to identifying value-added synergies increases the opportunities for industrial symbiosis and more sustainable management of resources in further areas. The conclusions include a recommendation that a mapping of synergies should be done both externally and internally. An internal survey, where actors gather and interact with each other, can result in important added values which facilitates the feasibility of identified synergies. Examples of added value are engagement and increased communication, which strengthens the institutional capacity for industrial symbiosis and enables long-term industrial collaborations. In order to continue the development of the Händelö area, recurrent meetings and coordination of actors are important, taking advantage of identified synergies and employee engagement, thus continuing to develop the industrial symbiosis.

Men's violence against women is a widespread problem in society and has been recognized as a violation of the human rights. To prevent and fight men's violence against women and to give them the support they need, the society and public actors have an important role to play. Sweden has a self-image of being one of the most equal and developed countries in the world. Despite this, Sweden has received criticism for its handling of men's violence against women, and the prevalence of violence is, according to the Committee on the Elimination of Discrimination against Women (CEDAW Committee), relatively high. The aim of this thesis is to investigate how chosen actors within the Swedish Public administration perceive their work regarding men’s violence against women and how it might be understood with the use of the normative theory “Good governance”. The thesis is focused on examining how the public actors experience their work through capacity, capability, transparency, as well as accountability. To examine this subject, qualitative interviews are made with representants from five different public actors, and where an idea analysis is applied to distinguish how the respondents perceive their work against men’s violence against women. The public actors, which are represented in the thesis: Länsstyrelsen, Nationell centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. The results show that the public actors believe that there are areas of improvement in their work regarding men's violence against women. From a good governance perspective, capacity and capability must increase, and transparency, accountability and cooperation must improve for the work to live up to the requirements of good governance. / Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem och har erkänts som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. För att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och ge kvinnorna det stöd de behöver har samhället och de offentliga aktörerna viktiga roller. Sverige har en självbild av att vara ett av världens mest jämställda och utvecklade länder. Trots detta har Sverige fått kritik för sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och förekomsten av våldet är enligt FN:s kvinnokommitté fortfarande relativt hög. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur utvalda aktörer inom den svenska offentliga förvaltningen upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och hur det kan förstås utifrån den normativa teorin good governance. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur aktörerna upplever sitt arbete utifrån kapacitet och kompetens, transparens samt ansvar. För att genomföra undersökningen används kvalitativa intervjuer med representanter från fem olika offentliga aktörer, där en idéanalys tillämpas för att urskilja hur respondenterna upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor. De offentliga aktörer som representeras i uppsatsen är Länsstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. I uppsatsen dras slutsatsen att aktörerna upplever att det finns brister och förbättringsområden i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Ur ett good governance perspektiv behöver kunskap och kapacitet höjas och transparens, ansvarsfördelning och samverkan bli tydligare för att arbetet ska leva upp till kraven om vad som är en god samhällsstyrning.

Introduktion: En minskad smärtkänslighet som uppkommer under eller efter träning är ett fenomen som kallas för träningsinducerad hypoalgesi (Exercise-induced hypoalgesia, EIH). Metodiken för studier om EIH är mångsidig och resultaten har därför inte alltid varit samstämmiga. Aerob träning har visat sig kunna höja smärttröskeln och minska smärtkänsligheten hos individer. Forskningen om aerob kapacitet och dess samband med EIH hos friska individer är bristfällig.  Syfte: Att undersöka effekten av ett aerobt träningspass på smärtkänslighet samt att analysera sambandet mellan aerob kapacitet och smärtkänslighet hos friska individer.  Metod: Ett submaximalt cykeltest utfördes av 19 friska individer mellan 20-38 år, i syfte att estimera maximal syreupptagningsförmåga (VO2max). Detta var följt av ett EIH-test för att undersöka eventuell höjning av trycksmärttröskeln (Pressure pain threshold, PPT). EIH-testet bestod av ett 15 minuters cykelpass på 75% av VO2max där mätning av PPT utfördes på arbetande (ben) respektive vilande (arm) muskulatur, direkt före och direkt efter träningspasset.   Resultat: En signifikant ökning av PPT för arbetande muskulatur (p=0,018) påvisades efter träning. Ingen signifikant förändring av PPT påvisades för vilande muskulatur (p=0,052). Det observerades inget signifikant samband mellan maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) och EIH-effekt (ben, p= 0,860; arm, p= 0,942).  Konklusion: Ett högintensivt aerobt cykelpass gav en signifikant höjning av PPT för den arbetande muskulaturen. Inget signifikant samband påvisades mellan VO2max och EIH-effekt (differensen mellan PPT direkt efter och direkt före träning). Ytterligare studier med ett högre deltagarantal behövs för att undersöka detta samband mer ingående samt för att underlätta jämförelser mellan studier.

Sustainable mobility has been identified as one of the main issues for the Stockholm region in its work to achieve more sustainable urban development. Previous research shows that planning for sustainable mobility is complex, since it involves many actors and a wide range of planning sectors. Moreover, planning practice is often associated with political, organisational and institutional challenges that together cause inertia. As a result, the concrete outcomes of planning frequently reinforce existing car-orientated transport structures, counteracting the ambition of sustainable mobility. This licentiate thesis examines the institutional conditions for more coherent and integrated planning for sustainable mobility in the Stockholm region. This was done by applying institutional capacity as an analytical framework for mapping the collective capacity among planning actors to work in accordance with the principles of sustainable mobility. The analysis shows that participating planning actors share a similar view on the importance of sustainable mobility, but inertias relating to concrete planning practice are visible. For example, it appears as though neither the planning actors nor actual planning projects are sufficiently well organised to enable cooperation between actors or integration of planning sectors or perspectives. Moreover, the methods and practices applied in planning have not been adequately modified to meet the new planning objectives. A lack of facilitating structures in terms of time and economic resources, and of formal planning guidelines, seem to hinder the shift in perspectives and practices required to realise the vision of sustainable mobility. Thus, although there has been a clear change in terms of objectives at the strategic level, the institutional conditions for planning have not evolved to the same extent. Consequently, planning for sustainable mobility is still not the simple, the common or the natural practice in the Stockholm region. / <p>QC 20161026</p> / Metoder och arbetssätt i stadsplanering för transportsnål stad

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till obstruktion av luftvägarna. Cirka 10% av Sveriges befolkning är diagnostiserade med astma och intresset av icke-farmakologisk behandling är stort. En sådan behandling är inspiratorisk muskelträning. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att kritiskt granska kvaliteten av vetenskaplig litteratur samt undersöka det vetenskapliga underlaget för effekten av inspiratorisk muskelträning (IMT) på styrka i andningsmuskulatur, pulmonell funktion och symtombild utifrån funktionell kapacitet, dyspné och livskvalitet hos astmatiker.  Artikelsökningen utfördes i PubMed och Cinahl, urvalsprocessen utgick från förbestämda inklusionskriterier baserade på PRISMA guidelines. Utifrån 23 sökträffar i databas och 7 träffar genom manuell sökning i referenslistor inkluderades 9 artiklar i kvalitetsgranskningen. Studierna kvalitetsgranskades enligt PEDro skalan individuellt av författarna innan gemensam bedömning gjordes. Resultatet jämfördes med granskningen av databasen PEDro.  I kvalitetsgranskningen bedömdes tre artiklar vara av medelhög kvalitet, resterande sex hade en hög kvalitet. Samtliga artiklar som bedömde utfallsmåttet muskelstyrka visade signifikant ökning efter IMT. Signifikant ökning av pulmonell funktion fann två av nio inkluderade artiklar. Funktionell kapacitet, dyspné och livskvalitet utvärderades i fåtal inkluderade studier, majoriteten visade signifikanta förbättringar.  IMT ensamt eller kombinerat med annan behandling kan ha gynnsamma effekter för personer med astma framförallt för inspiratorisk muskelstyrka. Ytterligare forskning krävs för slutsatser kring interventionens effekt på pulmonell funktion och symtombild. Det sammantagna forskningsunderlaget kan anses begränsat men av relativt hög kvalitét. De positiva effekterna antyder visst vetenskapligt stöd för IMT vid astma. För framtida forskning föreslås mer standardiserade metoder, träningsinstrument, dosering för IMT och beskrivning av deltagarnas träningsnivå och astmatyp.

Floods are the natural disaster that causes the most deaths and economic damage in the world. Sweden has been relatively spared from casualties in connection with floods, but the material damage is significant. In the future, larger and more frequent floods are expected. It is therefore interesting to study new protection barriers with higher capacity. C3C Engineering AB is a Växjö-based company that manufactures concrete blocks according to the lego principle out of waste concrete. In 2021, C3C has 99 production sites spread around Sweden. In the study, four models of stacking C3Cblock® were analyzed.The aim of the study was to produce calculation materials that can be used for stacking and placing C3Cblock® for flood protections. To calculate the capacity of the models, three horizontal loads were assumed to act on the stacking: static water pressure, hydrodynamic water pressure and floating debris load. In the study, four interviews with experts in the flood area were conducted. The interviews provided an insight into how experts at the relevant authorities view Sweden's preparedness, management, planning against floods and which criteria for protection barriers are considered important.The results from the study show that the C3Cblock® largely manage the water velocities and water heights that the authority for protection and preparedness maps for. The work also shows that the impact of floating debris has a relatively small effect compared to the hydrodynamic and hydrostatic water load. As the calculation set-up has been in ideal conditions, it is important when using the C3Cblock® for flood prevention purposes to have knowledge of terrain conditions such as base material and ground slope. / Översvämningar är den naturkatastrof som orsakar flest antal dödsoffer och ekonomisk skada i världen. Sverige har varit relativt förskonat från dödsoffer i samband med översvämningar, men de materiella skadorna är betydande. I framtiden förväntas större och mer frekventa översvämningar. Det är därför intressant att studera nya skyddsbarriärer med högre kapacitet. C3C Engineering AB är ett Växjöbaserat företag som tillverkar betongblock enligt legoprincipenutav överbliven spillbetong. År 2021 har C3C 99 stycken produktionsplatser utspridda runt om i Sverige. I arbetet kontrollerades fyra modeller för stapling av C3Cblock®. Målet med arbetet var att ta fram beräkningsmaterial som kan användas vid stapling och placering av C3Cblock® i förebyggande syfte mot översvämningar. För att beräkna modellernas kapacitet antogs tre horisontella laster verka på staplingen: statiskt vattentryck, hydrodynamiskt vattentryck och drivgodslast. I arbetet har fyra stycken intervjuer med sakkunniga inom översvämningsområdetgenomförts. Intervjuerna gav en inblick i hur sakkunniga på berörda myndigheter ser på Sveriges beredskap, hantering, planering mot översvämningar och vilka kriterier för skyddsbarriärer som anses viktiga. Resultatet av arbetet visar att C3Cblock® till stor del klarar de vattenhastigheter och vattenhöjder som myndigheten för skydd och beredskap karterar för. Arbetet visar också att inverkan av drivgods har en relativt liten effekt jämfört med dethydrodynamiska- och hydrostatiska vattenlasten. Då beräkningsuppställningen varit i ideala förhållanden är det viktigt att vid användning av C3Cblock® i förebyggande syfte mot översvämningar ha kännedom kring terrängförhållanden som underlagsmaterial och marklutning.

The 2+1-road is a specific three lane road which aims to increase the safety of the predecessor 13 meter wide four lane roads. As a lane is removed and a weaving section is introduced the capacity is severely lowered, sometimes halved. A very demanding part of the traffic system with regards to capacity are heavy vehicles, especially in conjunction with the 2+1-roads. However, exactly how the share of heavy vehicles impacts the traffic system with regards to 2+1 roads and freeways is not previously studied, which grants the opportunity of this work. The work has been carried out in connection with an assignment from The Swedish Transport Administration of analyzing the E4 going north from Gävle. This study analyzes how the share of heavy vehicles and level of service affect the speed on the two types of roads. The Swedish Transport Administration currently bases their current relationships on speed, capacity, and level of service on a share of heavy vehicles of 12%, which may give slightly wrong results depending on which system is being analyzed. The study has been carried out through micro simulation, which is a method that is very dependent on what data it is given, such as behavioral parameters and other input. The results of the study show how the relationship between share of heavy vehicles and level of service affect the speed, and that the 2+1-roads are highly dependent on the share of heavy vehicles, whereas the freeways have much larger tolerances. / Den mötesfria vägen (s.k. 2+1-väg) tillkom på 90-talet och gav upphov till mycket mer trafiksäkra vägar än sina föregångare 13-metersvägarna från mitten av 1900-talet. Till följd av säkerhetsökningen kom uppoffringar i kapacitet i och med vävningssträckor, som mer än halverar kapaciteten i jämförelse med en tvåfilig väg. En mycket kapacitetskrävande del av trafiksystemet är lastbilar, framförallt i dessa vävningssträckor. Men exakt hur lastbilsandelar påverkar systemet är inte riktigt bearbetat än, vilket ger upphov till detta examensarbete. Studien har utförts i samband med ett uppdrag från Trafikverket angående simulering av E4:an norr om Gävle. Detta examensarbete granskar alltså hur lastbilsandelen och belastningsgraden påverkar punkthastigheten på de två vägtyperna mötesfri väg och motorväg. Trafikverket baserar sina effektsamband på en lastbilsandel på 12 %, vilket kan ge både för låga och för höga värden beroende på vilken plats som man granskar. Arbetet har genomförts med hjälp av mikrosimuleringsmodeller, vilka är mycket beroende av vilka parametrar och indata de får. Resultatet av studien visar hur punkthastigheten beror på lastbilsandel och belastningsgrad, och visar på att de mötesfria vägarna är mycket beroende av lastbilsandelen, medan motorvägar har betydligt större tolerans.

Bakgrund: Stöd under födseln ger positiva följdverkningar och kan ges av olika personer, både från kvinnans eget nätverk och från professionella aktörer. När kvinnor får ett kontinuerligt professionellt stöd i tillägg till partnerstöd syns positiva utfall i form av bland annat färre kejsarsnitt och en minskad användning av syntetiskt oxytocin samt en mer positiv förlossningsupplevelse. Detta arbete har studerat hur kvinnor som fick "One to One"-stödunder förlossningen av en barnmorska upplevde sin förlossning i en svensk kontext där partnerstöd också är vanligt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur födande som fått del av ett professionellt kontinuerligt stöd upplever sin förlossning med särskilt fokus på hur egen kapacitet, smärtupplevelse och trygghet samt hur oväntade händelser upplevdes. Metod: Studiens design är en kvalitativ deskriptiv studie med semistrukturerade intervjufrågor och induktiv ansats. Åtta kvinnor som fött inom ett “One to One- projekt" på ett universitetssjukhus i Sverige deltog. Analysen skedde med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultat: I analysen framkom tre huvudteman med 15 underteman. Namnen på huvudteman var “Jaget i födandet”, “Stöd och kontinuitet” och “Det väntade och det oväntade”. Resultatet visar att de deltagande upplevde en hög grad av autonomi och upplevde barnmorskorna som följsamma. Det var en kontinuerlig både verbal- och ickeverbal kommunikation par och barnmorska emellan, vilket både ledde till stor trygghet och känsla av att kunna vara helt i födandet. Deltagarna behövde inte värdera vad som skulle frågas eller meddelas då barnmorskan var på plats hela tiden. Stödet från barnmorska hade en positiv roll i hur smärtan kunde hanteras. Få upplevelser under födandet uppfattades som traumatiska då även det oväntade blev hanterbart tack vare tryggheten som stödet bidrog till. Slutsats: Studien bekräftar att ett kontinuerligt professionellt stöd ger en positiv förlossningsupplevelse och detta kan relateras till trygghetskänslan stödet ger. Klinisk tillämpning: Resultatet av studien bekräftar forskning kring kontinuerligt förlossningsstöd och kan förstärka synen på att det som rekommenderas måste implementeras. Studien tillför nya perspektiv på att med ett kontinuerligt stöd kan födande kan frikoppla sig och befinna sig helt i födandet och även hantera oväntade händelser. / Background: Support during birth has positive consequences and can be given by different people, both from the woman's own network and from professional actors. When women receive continuous professional support in addition to partner support, positive outcomes are seen in the form of, among other things, fewer caesarean sections and a reduced use of synthetic oxytocin as well as a more positive birth experience. This work has studied how women who received "One to One" support during the birth of a midwife experienced her birth in the Swedish context where partner support is also common. Aim: The aim of this study is to investigate how women in labor who have received professional continuous support experience their birth with particular focus on how their own capacity, pain experience and safety, as well as how unexpected events were experienced. Method: The design of the study is a qualitative descriptive study with semi-structured interview questions and an inductive approach. Eight women who gave birth within a "One to One" project at a university hospital in Sweden participated. The analysis was done using reflexive thematic analysis. Results: The analysis revealed three main themes with 15 subthemes. The names of the mainthemes where "The self in childbirth", "Support and continuity" and "The expected and the unexpected". The results show that the participants experienced a high degree of autonomy and perceived the midwives as compliant. There was continuous both verbal and non-verbal communication between the couple and the midwife, which both led to great safety and the feeling of being able to be fully involved in birthing. The participants did not have to evaluate what was to be asked or communicated as the midwife was present the whole time. The support from the midwife had a positive role in how the pain could be managed. Few experiences during childbirth were perceived as traumatic as even the unexpected became manageable thanks to the safety that the support contributed to. Conclusion: The study confirms that continuous professional support provides a positive childbirth experience, and this can be related to the sense of security the support provides. Clinical application: The results of the study confirm research on continuous childbirth support and can reinforce the view that what is recommended must also be implemented. The study adds new perspectives to the fact that with continuous support, women in labor can disengage and be completely present in childbirth and also deal with unexpected events.

The report presents a study of the operations at Rollmek AB. Rollmek is a company that manufactures various components for Panthera wheelchairs including backrests, chassis and leg rests. The thesis aims to develop various improvement proposals for the case company's painting department with regard to increasing production capacity. To achieve the goal, a simulation model has been constructed in the simulation program FACTS Analyzer, which reflects the department in question. The simulation model is based on three different variants with five different colours. For the construction of simulation models, data collected via various qualitative and quantitative research methods, including time studies, observations, and interviews. Improvement proposals that were developed were implemented in the simulation model and experimented based on the project's requirements. The study's results have led to five specific suggestions for improvement. Through the use of simulation models, data has been generated on the number of units produced and units produced/hour for the three product variations with associated color variations. With the help of these improvement suggestions, the company could implement them in production to increase its capacity to meet future demand.