Bakgrund och problem Aktiekapitalets nivå har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna ämnar uppnå med ett kapitalkrav och att nivån inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar använda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, där större fokus har hamnat på småföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrågasättas. I dagsläget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebär ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen år 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sänka kapitalkravet. Myndigheternas syn på aktiekapitalets funktioner har inte ändrats under de senaste 35 åren, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? Frånvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sägas om hur väl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltänkta funktioner. Forskningsfråga Stämmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn på dess funktioner? Syfte Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörerna, utifrån deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltänkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivå på kapitalkravet. Som bisyfte ämna författarna även undersöka om den föreslagna sänkningen av kapitalkravet ligger i linje med entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner. Metod Studiens ansats är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt där en komparativ design har använts. Urvalet av respondenter har bestått av åtta stycken entreprenörer verksamma i konsultbranschen, med anknytning till Teknikbyn Science Park Västerås. Dataunderlaget har samlats in genom personliga semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Utifrån undersökningen i denna uppsats kan författarna dra slutsatsen att det både finns en enighet och en skillnad i myndigheternas och entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner vid dagens nivå på kapitalkravet. Utifrån studien kan slutsatsen dras att myndigheternas huvudargument, i dagsläget, för att behålla kapitalkravet är dess funktion som seriositetsspärr. Förslaget om en sänkning av kapitalkravet inte ligger i linje med entreprenörernas syn på denna funktion. Övriga argument för ett kapitalkrav uppfattas i dagsläget som antingen omoderna eller bristfälliga av de medverkande entreprenörerna vilket medför att en sänkning av aktiekapitalet inte skulle påverka några av dessa funktioner.

Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar. Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj. I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter. Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder. Bankerna blir samtidigt mer selektiva och väljer bort kunder som inte är önskvärda ur risksynpunkt. Kunder med dålig återbetalningsförmåga och sämre säkerheter kommer att få svårare att få krediter eller sämre villkor. Även om mindre banker i någon mån missgynnas av att schablonmetoden är mindre riskkänslig än interna riskklassificeringsmetoder (IRK) är det inte en så stor nackdel att det påverkar deras konkurrenssituation. De två sparbanker som studerats har en mycket god soliditet, och en kapitaltäckningsgrad som väl överskrider lagens krav. De nya reglerna kommer att ytterligare höja kapitaltäckningsgraden för kreditrisk – allt annat oförändrat. Genom den årliga interna kapitalutvärdering kan dessutom även små banker utnyttja kvalificerade metoder för att beräkna sin samlade risk, och därigenom vid behov sänka sina kapitalkrav. Möjlighet för små banker att utnyttja de interna ratinguppgifter som stora banker förfogar över genom sina interna riskklassificeringsmetoder skulle dock förbättra de små bankernas konkurrenskraft.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder. Detta skulle kunna medföra en bromsad ekonomisk tillväxt. Syftet med uppsatsen är att ge en överblick av hur affärsbanker verksamma i Sverige har valt att bemöta Basel III med fokus på kapitalkraven. Vidare undersöks hur regelverket, och då främst kapitalkraven, påverkar bankers riskhantering, företagskunder och tjänsteutbud. Fokus ligger på utlåning och därigenom även på hur bankers hantering av kreditrisker påverkats. En kvalitativ metod har tillämpats. Datainsamlingen har huvudsakligen bestått av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från fem olika banker av varierande storlek. Analys av insamlad data har utgått från en analysmodell. Analysmodellen formulerades med utgångspunkt i en litteraturgenomgång. Slutsatserna var att alla de medverkande bankernas kapitalsituationer var bra redan innan Basel III, men att de trots detta vidtagit åtgärder för att minska kapitalkravens påverkan på deras verksamhet. Bankerna har valt att öka sina kapitalkvoter både genom att stärka deras kapitalbaser och minska deras riskexponering. Detta har bidragit till minskad tillgänglighet på kapitalkrävande tjänster och tydliga indikationer på försök att minska exponeringen för kreditrisker. För bankernas kunder har detta inneburit högre priser samt minskad tillgänglighet på traditionella banklån. Detta framförallt för kunder med hög riskprofil. I fråga om tjänster märks en tydlig strävan mot mindre kapitalkrävande alternativ. Slutligen kunde en tendens att de större bankerna påverkades mer än de mindre påvisas.

No description available.

<p>Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.</p><p>Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.</p><p>I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.</p><p>Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder. Bankerna blir samtidigt mer selektiva och väljer bort kunder som inte är önskvärda ur risksynpunkt. Kunder med dålig återbetalningsförmåga och sämre säkerheter kommer att få svårare att få krediter eller sämre villkor.</p><p>Även om mindre banker i någon mån missgynnas av att schablonmetoden är mindre riskkänslig än interna riskklassificeringsmetoder (IRK) är det inte en så stor nackdel att det påverkar deras konkurrenssituation. De två sparbanker som studerats har en mycket god soliditet, och en kapitaltäckningsgrad som väl överskrider lagens krav. De nya reglerna kommer att ytterligare höja kapitaltäckningsgraden för kreditrisk – allt annat oförändrat. Genom den årliga interna kapitalutvärdering kan dessutom även små banker utnyttja kvalificerade metoder för att beräkna sin samlade risk, och därigenom vid behov sänka sina kapitalkrav.</p><p>Möjlighet för små banker att utnyttja de interna ratinguppgifter som stora banker förfogar över genom sina interna riskklassificeringsmetoder skulle dock förbättra de små bankernas konkurrenskraft.</p>

Sammanfattning Forskningsfrågor Vilket samband finns mellan sänkningen av kapitalkravet för privata aktiebolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor och deras överlevnadsförmåga? Vilket samband finns mellan sänkningen av kapitalkravet för privata aktiebolag från 50 000 kronor till 25 000 kronor och deras överlevnadsförmåga? Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan sänkta krav på investeringskapital har för privata aktiebolags förmåga att överleva på marknaden. Metod Studien har genomförts med en kvantitativ metod baserad på sekundärdata. Sekundärdatan innehåller information om antal företagskonkurser, dess aktiekapital och antal aktiva år utifrån två olika startår, 2010 och 2020. Datan är hämtad från databasen Retriever Business och sammanställts manuellt i ett excel-dokument. Datan har utifrån sammanställningen analyserats med hjälp av linjär regression. Studiens analysmetod har använts för att undersöka eventuell korrelation mellan två variabler. De två studerade variablerna är aktiekapital och antal aktiva år. Slutsats De statistiska mätningarna som utförts ger inga indikationer på att det skulle finnas ett samband mellan det sänkta kapitalkravet och företags överlevnad i något av fallen. Trots att mätningarna från 2020 visade en positiv riktning, visar korrelationen mellan variablerna på mycket svagt samband från båda de studerade åren. Hypotesprövningen visar att nollhypotesen inte kan förkastas i något av fallen, till följd av p-värde som överstiger 0,05. Slutligen kan utifrån insamlade data konstateras att majoriteten av företagskonkurserna från båda de studerade åren hade ett aktiekapital i lägsta intervall, 75,6 procent från 2010 och 91 procent från 2020. / Abstract Reasearch questions What are the connections between the lowering of the share capital for private limited companies from 100 000 sek to 50 000 sek and their survivability? What are the connections between the lowering of the share capital for private limited companies from 50 000 sek to 25 000 sek and their survivability? Purpose The purpose of this study is to investigate the impact of reduced share capital and the company´s survivability. Method The study has been done with a quantitative method based on secondary data. The secondary data contains information about the number of business bankruptcies, their share capital and number of their active years based on two different atarting years, 2010 and 2020. The data is picked from the database Retriever Business and has been compiled in Excel. The data has from excel analyzed using linear regression. The analysis method is chosen to examine possible correlation between two variables. The two variables are share capital and the number of years when the company has been active. Conclusion The statistical measurements that have been carried out give no indication that there would be a connection between the lowered capital requirement and the companieś survival. The correlation between the variables shows a very weak connection, even though the measurements from 2020 showed a positive development direction. Through a hypothesis cannot be rejected in either case, as a result of a p-value that exceeds 0,05. Finally, based on collected data ascertain that the majority of the corporate bankruptcies from both years have a share capital in the lowest interval, 75,6 percent for 2010 and 91 percent frpm 2020.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how a bank’s features and internal factors have affected its choice of method in calculating the capital requirement. Theoretical and Empirical Method: The research strategy of this study has been of a qualitative nature with a deductive approach. The choice of method was depth interviews with respondents from a targeted sample of Swedish banks. These respondents were chosen based on the knowledge they possess as key employees in the capital requirement process and their involvement in choosing their banks’ method for calculating the capital requirement. The interviews were semi-structured, with open questions that allowed a dialogue with the respondents in which they could express their opinions and knowledge regarding the factors affecting their banks’ choice of method. Theoretical Approach: The study is based on the new institutional economics theory of how institutions affect organizational behavior. It’s also based on earlier research within the regulation Basel II by, among others, Hakenes and Schabel (2011), Rime (2005) and Wahlström (2009). Conclusions: The results of this study show that banks have identified different factors that affect their choice of calculation method for the capital requirement. The choice the banks are facing is to keep the standardized method, develop an advanced internal based method, create partnerships with other banks or focus on alternative clientele portfolios. The two factors that were considered to be have the greatest significant for the choice of calculation method were resources associated with the implementation of the IRB approach models and how the banks’ clientele portfolio was designed. How these were distributed and to what extent they influenced the choice was highly individual for the chosen banks. / Syfte: Syftet med den här studien är att öka förståelsen om hur en banks förutsättningar och interna faktorer har påverkat dess val av beräkningsmetod för kapitalkravet. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för studien har varit av den kvalitativa typen med en deduktiv ansats. Valet av metod var djupintervjuer med respondenter från ett målinriktat urval av svenska banker. Respondenterna valdes utifrån de kunskaper som de besitter genom sin position på respektive bank, där deras deltagande i metodvalsprocessen påverkade valet av beräkningsmetod. Intervjuerna var av typen semistrukturerade, med öppna intervjufrågor för att få till en dialog med respondenterna och ta del av deras åsikter och kunskaper gällande de olika faktorerna till metodvalet. Teoretisk referensram: Studien utgick från den nyinstitutionella teorin, om hur institutioner påverkar organisationers beteenden. Den har baserats på tidigare forskning inom regelverket Basel II av bland annat Hakenes och Schnabel (2011), Rime (2005) samt Wahlström (2009). Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att bankerna har identifierat olika faktorer som påverkar valet av beräkningsmetod för kapitalkravet. Valet som bankerna står inför är att behålla Schablonmetoden, utveckla en IRK-metod, skapa samarbeten med andra banker eller fokusera på alternativa klientelportföljer. De två faktorer som ansågs ha störst signifikans för valet av beräkningsmetod var resurserna som förknippades med implementeringen av modellerna i IRKmetoden och hur bankens klientelportfölj var utformad. Hur dessa var fördelade och i vilken grad de påverkade valet var högst individuellt för de utvalda bankerna.

I ett försök att förhindra framtida bankkriser och göra banker stabilare mot svängningar i ekonomin upprättade Baselkommittén 1993 ett regelverk som kom att benämnas Basel-1. Bankerna skulle bli stabilare genom att stärka kapitaltäckningsreglerna. Dessa regler lyckades inte uppnå sitt syfte och regelverket ansågs otillräckligt. Nya regler utformades och Baselkommittén arbetade fram ett åtstramat regelverk, Basel-2. Den finansiella krisen 2008 visade dock att även Basel-2 regelverket var otillräckligt. Med anledning av detta så har nu Baselkommittén arbetat fram, nya, mer åtstramade regler med högre kapitalkrav för banker som kommer att införas med start 2013 och som kallas Basel-3. För att få en förståelse för hur Basel-3 kan komma att påverka bankerna och några av dess intressenter har två problemformuleringar tagits fram. Hur tror bankkontorschefer att banker kommer att påverkas av det nya regelverket Basel-3? Hur tror bankkontorschefer att deras kunder kommer att påverkas av det nya regelverket Basel-3? Studien har avgränsat sig till banker på Gotland och intervjuer är gjorda med kontorschefer på Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Detta för att få svar på hur de tror att regelverket kan komma att påverka bankerna och deras kunder. Vi har använt oss av noggrant utvalda frågor och skapat ett frågeformulär som besvarats av respondenterna. I teoridelen presenteras intressentmodellen för att få en ökad förståelse för vilka intressenter som kan beröras av en organisations förändringar. Den intressent vi tittar närmare på är framförallt bankens kunder. Teori om Baselregelverken baseras i huvudsak på rapporter och artiklar från Sveriges Riksbank, Finansinspektionen och Basels respektive hemsidor. Undersökningen visar att regelverket Basel-3 kommer påverka bankerna och deras kunder på flera sätt. De högre kapitalkraven samt de nya likviditetsreglerna innebär att bankerna måste skaffa mer kvalitativt kapital för att kunna stå emot negativa förändringar i ekonomin. Detta kräver att bankerna måste förändra sina risksystem vilket leder till höga kostnader. Respondenterna tror att dessa kostnader framförallt kommer att läggas på kunderna genom högre räntor. De tror även att regelverket Basel- 3 kommer att påverka de mindre bra kunderna genom att det blir svårare för dessa att få lån. / To prevent the emergence of bank crises and to help banks resist turbulent economy, the Basel Committee created a regulation framework. This framework was introduced in 1993 and was called Basel-1. During the years this framework has been changed to suite new situations. The latest change was done after the financial crises in 2008 and is going to be implemented in 2013. This, latest edition is called Basel-3 and includes among other things a strong capital requirement. Before the implementation of Basel-3 many questions has come to light. To answer some of these, two problem formulations have been created in this thesis. How do the bank office managers think that they will be affected by the new regulations of Basel-3? How do the bank office managers think that their customers will be affected by the new regulations of Basel-3? To seek the answers to these questions, three bank directors have answered quite many questions in interviews and by e-mail. These answers have been formed and put together to get an idea of what they think will happen when the new regulations of Basel-3 will be implemented. When analyzing these answers the authors have found out that both the banks and their customers probably and already have been affected by these new regulations in quite many ways.

Det aktiebolagsrättsliga kapitalkravet har från det att kravet blev lagstadgat syftat till att säkerställa att det alltid föreligger ett ekonomiskt utrymme mellan aktiebolagets tillgångar och skulder. Därtill ska kravet fungera som en seriositetsspärr och borgenärsskydd. Kravet på en lägsta aktiekapitalgräns har historiskt sett utgjort ett betydande skydd för borgenärerna. Aktiekapitalkravet har betraktats som nödvändigt för borgenärerna bl.a. av den anledning att säkerställa att det finns en tillräcklig ekonomisk marginal som ska svara för bolagets förpliktelser. I denna uppsats utreds aktiekapitalet och det bakomliggande syftet att tillförsäkra borgenärerna säkerhet såväl det nationella kravet som två andra nordiska rättsordningars krav.Kapitalkraven i Europa har genomgått många reformeringar, majoriteten av länderna har reducerat deras kapitalkrav för privata aktiebolag och vissa länder har t.o.m. valt att slopa kapitalkravet helt. Danmark var ett av de länder där möjligheten fanns att bilda en viss bolagsform med begränsat personligt ansvar utan kapitalkrav, något som senare visade sig ge oönskade effekter och således avskaffades bolagsformen år 2019. Finland däremot gick åt motsatt håll och valde istället att slopa sitt kapitalkrav för privata bolag år 2019. Året därpå, år 2020, reformerades det svenska kravet och sänktes ytterligare. Kapitalkravet har och är fokus för förändring och dess framtida utveckling ser ut att gå mot allt fler reducerade kapitalkrav internationellt.Med tanke på de tre nordiska ländernas senaste förändringar av kapitalkravet angrips kravet och dess syfte att skydda borgenärerna genom en komparativ metod. Utöver den komparativa metoden analyseras det svenska aktiekapitalkravet genom en rättsdogmatisk metod. Härigenom ligger danska, finska och svenska rättskällor som grund för uppsatsens slutsatser.Uppsatsens slutsats är bl.a. att aktiekapitalkravet inte längre ses som ett borgenärsskydd utan incitamentet att göra associationsformen mer tillgänglig torde ersätta syftet att skydda borgenärerna. Kravets borgenärsskyddssyfte har blivit kraftlöst i takt med de successiva sänkningarna som gjorts under åren. Härigenom påverkas inte borgenärerna längre av reducerade kapitalkrav likt den sänkning som gjordes år 2020. Ytterligare slutsatser som görs i uppsatsen är att de nordiska länderna delar liknande teorigrunder vad gäller kapitalkravet som borgenärsskydd. Utredningen påvisar även hur de nordiska länderna haft liknande motiv för deras inbördes förändringar kring kapitalkravet under det senaste året.