I uppsatsen analyseras skiljelinjen mellan tillåtna aktiviteter och marknadsmanipulation. Analysen företas utifrån ett de lege lata såväl som ett de lege ferenda perspektiv. Analysen de lege lata inleds med att tolka och systematisera art. 12.1 MAR och övriga relevanta artiklar i MAR för att strukturera gällande rätt. Tolkningen och systematiseringen leder till en femstegsmodell som en potentiell överträdelse av förbudet mot marknadsmanipulation kan bedömas mot. Första steget i modellen är att pröva om förbudet är tillämpligt på aktiviteten. Andra steget är att pröva om aktiviteten är materiellt desinformerande (det första objektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). Desinformation konstateras kunna ske kommunikativt (verbalt), antingen muntligen eller skriftligen, eller genom andra aktiviteter (icke-verbalt), såsom genomförandet av transaktioner eller läggandet av order. Icke-verbal desinformation delas sedan upp mellan fiktiva transaktioner och transaktioner med dolt motiv. I det tredje steget prövas om aktiviteten påverkar eller riskerar att påverka tillgången, efterfrågan eller priset på ett instrument som omfattas av förbudet (det andra objektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). I det fjärde steget prövas om uppsåt eller oaktsamhet föreligger i förhållande till de båda objektiva rekvisiten (det subjektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). Rekvisitet konstateras inte gälla för icke-verbal manipulation enligt art. 12.1 a) och b) MAR. Slutligen, i det femte steget, prövas om aktiviteten kan undantas från förbudets tillämpningsområde. Analysen de lege lata övergår sedan till att tillämpa de fem stegen för att analysera skiljelinjen mellan tillåtna aktiviteter och marknadsmanipulation enligt gällande rätt. Analysen behandlar verbal såväl som icke-verbal pump and dump/trash and cash samt wash sales, orderläggning utan avsikt att ordern ska gå till avslut, transaktioner som driver upp kursen, handel med små volymer (enpetare), handel i anslutning till öppning/stängning, cross market manipulation och squeezes. I analysen de lege ferenda kritiskt analyseras förbudet mot marknadsmanipulation för att avgöra om förbudet fått en för restriktiv eller extensiv omfattning. Följande fyra frågor behandlas i den analysen: Bör förbudet omfatta mer än desinformation? Tillämpas förbudet för restriktivt? Är det motiverat att uppställa ett krav på att desinformationen ska vara materiell och upprätthålls kravet av underrätterna? Tillämpas förbudet för extensivt på illikvida marknader? I analysen av de två förstnämnda frågorna dras slutsatsen att förbudet inte fått en för restriktiv omfattning. Däremot konstateras i analysen av de två sistnämnda frågorna att förbudet fått en för extensiv omfattning beträffande icke-verbal manipulation. Uppsatsen avslutas med att diskutera ett antal åtgärder som kan lösa det problemet. Diskussionen leder till slutsatsen att det finns skäl för ESMA att utfärda riktlinjer över hur desinformation ska tolkas och att ett subjektivt rekvisit för icke-verbal manipulation enligt art. 12.1 a) och b) MAR bör upprättas.

För att kunna utveckla en produkt eller en affärsverksamhet är tillgången till finansiering mycket betydelsefull för företag. Nystartade och mindre företag stöter ofta på patrull när de försöker anskaffa kapital från traditionella finansieringskällor såsom banker och riskkapitalister. De nystartade och mindre företagen har istället varit hänvisade till att söka finansiering från ägarnas vänner, familj och andra inom deras bekantskapskrets, för det fallet att deras ägare själva inte har haft tillräckligt med kapital. Den tämligen nya finansieringsformen Equity Crowdfunding kan emellertid vara lösning på finansieringsproblemet för nystartade och mindre företag. Equity Crowdfunding kan beskrivas som en finansieringsform innebärande att ett företag eller dess ägare anskaffar kapital till företaget genom att via internet erbjuda allmänheten att teckna eller köpa värdepapper i företaget. Med anledning av Equity Crowdfunding uppkommer emellertid ett antal betänkligheter av såväl praktisk som legal karaktär. En fråga som förekommit i diskussionen av Equity Crowdfunding i förhållande till svensk rätt är om Equity Crowdfunding-förfarandet strider mot spridningsförbudet i 1 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Med tanke på att det inte finns någon praxis avseende spridningsförbudet är det föga förvånande att det förelegat en betydande osäkerhet avseende frågan. I uppsatsen framkommer att väldigt mycket tyder på att de företag som söker finansiering genom Equity Crowdfunding gör sig skyldiga till överträdelser av spridningsförbudet. En överträdelse av det nämnda spridningsförbudet kan ytterst leda till ett fängelsestraff enligt 30 kap. 1 § ABL. Det faktum att en överträdelse kan leda till ett fängelsestraff visar på allvarligheten av en överträdelse. Vidare har det tidigare varit något osäkert om det uppkommer en skyldighet för de finansieringssökande företagen att upprätta ett så kallat prospekt enligt 2 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF). Av den utredning som görs i uppsatsen synes dock någon sådan skyldighet inte uppkomma I uppsatsen föreslås att ett lagstiftningsarbete bör initieras för att göra det möjligt för privata aktiebolag att söka finansiering via Equity Crowdfunding utan att dess företrädare, ägare och andra inblandade aktörer riskerar att hållas straffrättsligt ansvariga, samt vilka överväganden lagstiftaren i övrigt bör göra om ett sådant lagstiftningsarbete sätts igång. / Access to financing is essential in order to develop a product or a business. Small businesses, especially start-ups, have a difficult time raising money. The usual sources of business finance, e.g. bank lending and venture capital, are hard to obtain for small and micro-businesses. Instead, entrepreneurs who lack the personal resources needed to finance their businesses have to turn to friends, family members, and personal acquaintances but those sources are often insufficient.1 A rather new form of financing called Equity Crowdfunding may however be a possible solution to the funding problem of start-ups and small businesses. In essence Equity Crowdfunding means that company turn directly to the public and solicit securities in the company through the Internet in order to finance its business. Equity Crowdfunding gives rise to a number of questions. Pursuant to the prohibition to solicit securities which is expressed in the 1 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL),2 a private limited company must not offer securities of the company to the public. Given that nearly all of the companies who seek financing through Equity Crowdfunding are private limited companies, one question that has occurred is the lawfulness of Equity Crowdfunding. There are no relevant precedents on this matter. Nonetheless in this thesis it is argued that there are many indications that Equity Crowdfunding is unlawful according to 1 kap. 7 § ABL. The fact that a violation of 1 kap. 7 § can lead to criminal liability according to 30 kap. 1 § ABL shows how serious the legislator has seen on an infringement of the prohibition. Furthermore pursuant to 2 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF),3 it is unlawful for a company to offer transferable securities to the public unless a prospectus has been drawn and published. It has been uncertain whether or not the companies using Equity Crowdfunding have to draw and publish a prospectus. In this thesis it is argued that the companies using Equity Crowdfunding aren’t subject to LHF and thus do not have to draw a prospectus when seeking finance through Equity Crowdfunding. In the end of this thesis I suggest that the legislator should initiate a legislative scheme in order to make it possible for Swedish start-ups and small companies to seek financing through Equity Crowdfunding without risking to be held criminally liable. I also present other considerations which I deem necessary.

Min ambition är att med aktuellt material samt med en handfull adekvata metoder pröva mintes om att det krävs en central europeisk myndighet, med såväl polis, åklagare som domstol,som är underställd justitiedepartementen med fullt mandat för att komma tillrätta med en utavvår tids största globala organiserade brottsligheter, Penningtvätt. Detta hotar samhälletsförtroende för kapitalmarknaderna, kan leda till finansiell systemkris och på det stora helasåledes vårt moderna sätt att leva. Samhällskontraktet mellan staten och dess medborgareutmanas. Människans innersta väsen, med en epigenetisk tillika predisponerad girighet står idirekt polemik med vårt sätt att på nations och unions vägar mitigera detta humana drag. Utanett skifte från förvaltningsrätten till straffrätten, med en verkställighet med tydligt preventivaoch direkt effektiva sanktioner som är större än ett ändrat arbetssätt och lite penningböter(som till slut diskonteras i Bankernas P/L kalkyler), så står inte dessa väl cementeradeinstitutioner till svars som en del utav en lösning. Inte heller är regleringen i form av lagar,regler och förordningar optimal, den borde kräva med [emfas] (direkt kausalitet) en vässadverkställighet och inte ett samordnande av artiklar, direktiv, regler och förslag. Bankerna,vågar jag påstå (stryk: att vi idag med all säkerhet kan stipulera), är en avgörande del avproblemet, vilket jag varken tror de vill eller skall så vara: de är en av nycklarna till lösningenpå problemet med penningtvätt. Alltså annorlunda uttryckt: hur får sheriffen kulor i revolvernoch hur får vi sheriffen att ta till mod för att stämma i bäcken? Sheriffen är härtillsynsmyndigheten. Hur skiftar vi paradigmet hos nyckelaktören: banken? Vad skulle kunnaskrämma banker och bankanställda till compliance/efterlevnad? Kan vi jämföra med och hurfår vi i så fall fram ett ställföreträdaransvar likt det sjukvården besitter?

Critical failings with AML-compliance have been observed in multiple Swedish banks over a period of time. The banks referred to often have complex organisational structures, where a parent company owns several subsidiaries, and the companies within the group are limited liability companies, LLCs. According to the law regulating LLCs, every LLC is an independent judicial person. The Swedish regulation has no specific set of rules applicable to LLCs in a company group. The AML-regulation can request a parent bank to fulfil the compliance standard on a group level. As a consequence, the parent bank becomes responsible for the subsidiary’s AML-compliance. In a recent case from the Swedish Financial Supervisory Authority, a parent bank emphasised that the LLC-regulation won’t allow a bank to carry out the governance and control necessary to comply with the AML-regulation. The same problem has been identified in the legal doctrine. According to The Swedish Companies Act, a parent company may only govern its subsidiary by bringing about decisions in the shareholders general meeting, in its capacity as a shareholder. The shareholders general meeting is the highest decision-making body in the company. However, the board have authority over the organisation and management of the company. In conclusion, there are significant difficulties imbedded in the LLC law since a parent company has no lawful right to instruct the subsidiary’s board, which obstructs the parent company from governing the subsidiary regarding AML- compliance. In this Master Thesis, I argue that the Swedish regulation needs modification and that the German law for company groups could efficiently serve as a model. Germany has had a codified law for company groups for a long time. As an example, a parent company and a subsidiary may enter into a control agreement which allows the parent company to instruct the subsidiary’s board directly. The German law also ensures protection for the subsidiary’s creditors since the parent company is obliged to cover any eventual losses in the subsidiary, if there is a said control agreement in place. A similar regulation in Sweden would facilitate for parent companies to govern subsidiaries regarding AML-compliance.

Denna uppsats undersöker de stadigvarande kostnaderna som uppstår för en emittent till följd av de noteringskrav som ställs i avtalet “Regelverk för aktieemittenter på huvudmarknaden" som ingås mellan en emittent och Nasdaq Stockholm AB även kallat Stockholmsbörsen. Uppsatsens undersökning genomförs genom en rättslig analys av Stockholmsbörsens regelverk där det görs en identifiering av de avtalspunkter som skapar stadigvarande kostnader för emittenter. Undersökningen fastställer och preciserar även gällande rätt som ligger till grund för vissa av dessa avtalspunkter. Vidare undersöker uppsatsen kort det maktförhållande som råder mellan börsen och emittenter. Det sker även en kort diskussion om det finns någon begränsning av en marknadsoperatörs möjlighet att ställa krav mot en emittent på en reglerad marknad. Uppsatsen kommer fram till att de avtalspunkter i Stockholmsbörsens regelverk som skapar de mest omfattande kostnaderna på sikt för en emittent är de avtalspunkter som ställer krav om emittentens skyldighet att stå för övervakning och tillsynskostnader, emittentens informationsplikt gentemot börsen, emittentens bolagsstyrning, system och interna kontroll och emittentens informationsgivning. Utöver detta fann undersökningen att det finns begränsningar av en marknadsoperatörs möjlighet att ställa krav mot en emittent på en reglerad marknad.

This thesis evaluates and constructs a general, product-neutral legal concept and model of financial instruments, as opposed to the product-dependent definitions currently employed in contemporary capital markets law. Through a combination of law and economics perspectives, legal history, and comparative analysis, the study examines the various types of financial instruments currently and previously in use. The legal characteristics and features of these instruments are evaluated and compared, leading to the identification of commonalities that can be used to define a product-neutral concept. The thesis argues that such a concept is more beneficial to the function of the capital markets by removing obstacles for financial innovation while also providing a consistent way to ensure that new financial products are governed by the same regulatory framework as comparable instruments.The thesis also examines the historical evolution of financial instruments and how it has been driven by the evolution of international trade and the demand and surplus of available capital. The proposed concept is applied to current financial instruments, including equity and debt, as well as pre-modern markets, and evaluated in terms of regulation, practical use, and legal characteristics such as transferability and negotiability.The research of this thesis encountered several challenges and limitations. Firstly, the historical and comparative analysis proved difficult to carry out, due to limitation in available source material and language related restrictions, respectively. These limitations were overcome by limiting the scope and by employing contacts with law firms in the respective jurisdictions. Secondly, several key issues proved to require further research to be able to provide definitive conclusions. Such research would have been out of scope and as such, simplified explanations and models were employed. The thesis concludes with a discussion of the practical implications of the proposed concept, including its application to cryptocurrencies and similar assets, and identifies potential areas for future research.