Denna studie undersöker huruvida kartan har potential som verktyg för bildpedagogik och subversion, det vill säga motstånd. Vidare undersöks hur multiplicitet, en helhet av skillnader, kan framträda genom kartläggning. Dessa frågor behandlas mot bakgrunden av kartans historiska, och samtida, roll i att reproducera makt, identiteter och sanningsanspråk. Studien genomförs genom två separata workshops där deltagarna antar rollen som kartläggare. De två grupper som deltar i studien består av gymnasielever respektive bildlärarstudenter. Kartläggarnas uppdrag är att utforska, dokumentera och gestalta en plats med utgångspunkt i deras egna, sinnliga erfarenheter. Studien utgår ifrån idén om situerade kunskaper, alltså att kunskap måste förstås i relation till specifika subjektspositioner. Studien utgår även ifrån immanens, en världsbild som i motsats till transcendens menar att vår kunskap om världen är begränsad till det som ryms i medvetandet. Genom en fenomenologisk forskningsmetod används kartläggning för att få syn på kartläggarnas upplevelse av platser. Med utgångspunkt i de kartläggningar som studiens deltagare skapar genomförs en diffraktiv analys. En diffraktiv analys studerar och kartlägger de mönster som uppstår som ett resultat av skillnader. På så sätt kan kartläggarnas skilda upplevelser av platserna framträda. I undersökningen finner jag att kartan öppnar upp för flera möjliga ingångar i bildpedagogik. Det framgår även att kartans förmåga att vara ett verktyg för subversion huvudsakligen handlar om att göra motstånd mot den specifika kontext den existerar i. Inom denna studie framgår det därför att subversion handlar om att göra motstånd mot den pedagogiska gesten, alltså den pedagogiska uppmaning eller avgränsning som uppmärksammar världen för ett subjekt. På liknande sätt finner jag att hur kartläggningens multiplicitet framträder beror på den pedagogiska gesten och mina situerade kunskaper som forskare. Med utgångspunkt i detta bearbetas och ifrågasätts begreppet multiplicitet som slutligen omformuleras till att syfta till en världsbild. Studiens resultat pekar därför på hur motstånd sker i relation till gränsdragningar i en gemensam kontext, både historisk och pedagogisk. Resultatet gestaltas vid examinationen i form av en egen karta av Konstfack samt en handout som delas ut för att uppmana till att skapa egna kartor. Kartan målades i akryl på canvas och består av flera fragment i form av bilder från mitt hem under utbildningen, ett Word-dokument, mosaik från en tunnelbanestation samt olika delar av Konstfack. Min tid på Konstfack innefattar mer än vad som ryms inom byggnadens väggar. Jag har därför avgränsat Konstfack på ett sätt som inkluderar platser som jag inte kan separera från skolan, som tunnelbanan eller mitt hem.

Det har länge forskats på barns relation till kartan, och det som har visats i dessa forskningar är att barnets kunskap och rumsliga uppfattningen har varit direkt kopplad till barnet själv. Det som påverkar barnets rumsuppfattning är vilka livserfarenheter och förutsättningar barnet har fått. Forskning visar även att detta gäller barnets sätt att se på kartan. I denna studie undersöktes det om vi kan se några tydliga skillnader utifrån elevernas livserfarenheter, mobilitet och bakgrund samt om skillnader märks beroende på deras socioekonomiska förutsättningar då fokusgruppsintervjuerna är gjorda i olika områden. Informanterna som deltagit i denna studie ritar kognitiva kartor över Sverige, för att visa hur de ser på kartan. Utöver detta får informanterna även vara med i fokusgruppsintervjuer där de får besvara frågor kopplade till erfarenheter som kan ha utvecklat deras spatiala kognition. Studien innehåller en kvantitativ undersökning från en surveyundersökning besvarad av lärare i åk F-3. Som belyser vad lärare anser är viktiga erfarenheter för den spatiala kognitionen. Resultatet som presenteras i denna studie visar att elever från olika socioekonomiska förutsättningar och miljöer inte visar någon stor skillnad i sin spatiala kognition. / <p>2024-01-12</p>

<p>Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.</p>

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.

Denna uppsats är fokuserad på Vrinneviskogens kulturlämningar och kulturmiljöer. Den omfattar även en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebär att det geografiska rummet är koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlämningar och kulturmiljöer i undersökningsområdet. Jag att har undersökt områdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska värden fortfarande är jämförelsevis okända i utredningar och i skötselplaner. Jag har utfört i undersökningsområdet utfört en fältinventering med både nutida och historiska kartor och med en GPS. Resultatet har sedan blivit digitaliserat till ett GIS-skikt i ett dataprogram. Kulturlämningarna och kulturmiljöerna i Vrinneviskogens naturreservat förekommer endast begränsat i skötselplanen över naturreservatet. Det saknades ett tillräckligt underlag och information om områdets kulturmiljöer och kulturlämningar i skötselplanen. Kulturlämningarna och kulturmiljöerna i Vrinneviskogens naturreservat är inte integrerade i skötselplanen, vilket innebär att det historiska landskapet till stora delar förblir okänt och ställt vid sidan av värden för natur och friluftsliv. Fornlämningsregistret innehöll utförlig information om fornlämningar från  bronsåldern och järnåldern i undersökningsområdet. Men fornlämningarna var mest isolerade punkter i landskapet och på kartan. Vrinneviskogens senare historia och kulturmiljöer saknas i till stora delar fornminnesregistret. Det som återstår är ett fragmentariskt kulturlandskap, utan koppling mellan de olika tidperioderna som format 2000-talets landskap i Vrinneviskogen. Vid min fältundersökning hösten och vintern 2009-2010 upptäcktes och registrerades 122 st. nya kulturlämningar. Det historiska kartmaterialet innehöll värdefull information om äldre kulturmiljöer i undersökningsområdet. Genom att studera informationen på häradskartan, de äldre och de yngre ekonomiska kartorna och jämföra den i fält kunde drygt 80 % av ruiner efter torp och backstugor återfinnas i fält. Många av de upptäckta kulturlämningarna hade inte registrerats vid tidigare inventeringar, särskilt de många stenbrotten, torplämningarna, stenmurarna och de fossila åkrarna. Fältinventeringen innebar en avsevärd förändrad bild av kulturlämningarna i undersökningsområdet. Min undersökning visa att Vrinneiskogen utgör ett i värdefullt och intressant landskap i centrala Norrköping. Men det finns samtidigt goda förutsättningar att lyfta fram Vrinneviskogens kulturgeografi och kulturmiljöer för olika målgrupper. Något som positivt skulle bidra med detta är att synliggöra kulturhistorien och dess människor som levt i Vrinneviskogen till nya generationer genom särskilda informationstavlor och skyltar i landskapet samt broschyrer och kartor.

The overall purpose of this thesis is to study, in relation to geography education and with a historical perspective, the challenges of knowing and understanding the world. The cases are all from Sweden. In the first paper, educational ideas in the nineteenth and early twentieth centuries are studied, and the results indicate that some of the previously criticised educational ideas that were perceived as resulting from the ideas of nineteenth century regional geography in fact can be observed in earlier centuries and were criticised during the nineteenth century. In the second paper, school children’s ability to locate geographical names on outline maps is compared with children’s ability to complete the same task 45 years earlier. A total of 1,124 students were included in the latter study, and the results were compared with those from a study of 1,200 students from the same town conducted in 1968. The results raise questions regarding the picture of the continuous decline in children’s school results and show, for example, that children today are better at locating continents on a world map. The final paper identifies a new aspect of map reading difficulties. These difficulties in map reading are increasingly important in our global society, i.e., how the edges of the world map cohere. The paper shows that many map readers, children and adults, respond according to the idea of linear peripheral continuity, which indicates that the proposed continuation is along the straight line that continues tangentially to the original route when it crosses the edge. In general, this understanding leads to incorrect interpretations of the continuation of world maps. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 2: Accepted.</p>

Forestry has major negative effect with damage on cultural heritage in forest land. To avoid this, forestry needs to find new methods to search for and identify remains. In this study it was examined if shaded terrain models and historical maps could be used to identify ancient and cultural heritage in forest land. A field inventory was conducted to compare the cultural heritage objects identified in the digital maps with those found in the forest. The result showed that it is possible to identify ancient and cultural heritage using shaded terrain models and historical maps. 8 of the identified objects were also identified in field as real remnants. In historical maps, two remains were interpreted and identified, one of which was also identified in shaded terrain model. The conclusion was that shaded terrain model is an uncertain method to use, but together with other data it can be helpful to find cultural heritage. Forestry has major negative effect with damage on cultural heritage in forest land. To avoid this, forestry needs to find new methods to search for and identify remains. In this study it was examined if shaded terrain models and historical maps could be used to identify ancient and cultural heritage in forest land. A field inventory was conducted to compare the cultural heritage objects identified in the digital maps with those found in the forest. The result showed that it is possible to identify ancient and cultural heritage using shaded terrain models and historical maps. 8 of the identified objects were also identified in field as real remnants. In historical maps, two remains were interpreted and identified, one of which was also identified in shaded terrain model. The conclusion was that shaded terrain model is an uncertain method to use, but together with other data it can be helpful to find cultural heritage. / Forn- och kulturlämningar är historiska spår från våra förfäder och som till stor del återfinns i våra skogar. Skogsbrukets framfart har visat sig ha en stor negativ påverkan på lämningarna. SCA, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och andra skogliga bolag har år 2020 satt upp en nollvision, inga forn- och kulturlämningar ska skadas. För att uppnå detta behöver skogsbruket hitta nya metoder för att söka ut och identifiera lämningar.   I denna studie utfördes en analys av skuggad terrängmodell och historiska kartor för att undersöka om det är möjligt att identifiera forn- och kulturlämningar i skogsmark. Efter analysen utfördes en fältinventering för att fastställa om de tolkade lämningarna var verkliga lämningar och vilka lämningstyper det i så fall var. Studien avgränsades till trakter i Västernorrland och till lämningstyperna; fångstgrop, kolbotten, tjärdal, röse, stenmur, stig och husgrund.   Resultatet visar att det är möjligt att identifiera forn- och kulturlämningar med hjälp av skuggad terrängmodell och historiska kartor. 8 av de tolkade lämningarna identifierades som verkliga lämningar. I historiska kartor tolkades och identifierades 2 lämningar, varav en även var identifierade i skuggad terrängmodell. Slutsatsen blev att enbart använda sig av skuggad terrängmodell för identifiering av forn- och kulturlämningar bedömdes vara en osäker metod i sig, men som komplement till andra data kan det vara en hjälp för att identifiera lämningar.

Historical maps have been utilized diligently in various circumstances by archaeologists and antiquarians alike with the ambition to expose past landscapes and recreate features of the past. However, there is a shortage of information regarding the usage of historical maps relating to the climate change adaption. This study examines whether information about climate risks in Swedish historical maps can be revealed and subsequently used as an aid in climate change adaptation. To answer this question a literature review pertaining to historical maps, GIS-adaptations and current climate data was conducted in combination with a GIS-analysis integrating rectified historical maps and modern climate data. The results show that the maps exhibit some potential regarding the climate adaption mainly in relation to inundations and erosion. However, with future examination of the reliability of individual maps and vectorization in conjunction with added accessibility of map contents more valuable knowledge can be quantified and retrieved. / Historiska kartor har använts under olika omständigheter av arkeologer samt antikvarier i syfte att avslöja tidigare landskap och återskapa dåtida landskap. I detta sammanhang finns emellertid en brist på information om användningen av historiska kartor för klimatanpassningsarbetet. Denna studie avser att svara på om information om klimatrisker i svenska historiska kartor kan avslöjas och användas som ett hjälpmedel i klimatanpassningsarbetet med särskilt fokus på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. För att besvara denna fråga genomfördes en litteraturöversikt avseende historiska kartor, GIS-anpassningar och aktuella klimatdata i kombination med en GIS-analys som integrerade rektifierade historiska kartor samt moderna klimatdata. Resultaten visar att kartorna uppvisar en viss potential när det gäller klimatanpassningen främst i förhållande till översvämningar och erosion. Med en framtida undersökning vad gäller tillförlitligheten av enskilda kartor samt en vektorisering och ökad tillgänglighet av kartornas innehåll kan en större mängd kvantifieras och upptäckas.

De svenska torparna var en delmängd av det obesuttna folket, en samhällsklass som var särskilt utbredd under 1700 och 1800-talen. Torparna ägde ingen egen mark utan fick i stället bo i små och enkla torp på någon annans mark i utbyte mot betalning, antingen i pengar eller dagsverke. Torparna, särskilt de i Harbo, var oftast tvungna att ägna sig åt många olika sysslor för att få ekonomin att gå ihop. Det arkeologiska intresset för torp har traditionellt sett inte mötts med särskilt mycket entusiasm, till stor del på grund av de är relativt moderna och därför inte ansetts lämpliga att undersöka arkeologiskt. Över de senaste decennierna har denna uppfattning långsamt börjat skifta, med flera forskare som ägnar sig åt fälten historisk och samtidsarkeologi. Denna uppsats fokuserar på två torp i Harbo socknen och ämnar att belysa torparnas sociala position utifrån kyrkoböcker och historiska kartor. Utöver detta kommer torplämningarna att undersökas i person för att avgöra bevaringen av dessa, samt för att notera eventuella ytterligare fynd på platsen. Slutligen kommer jag diskutera resultaten av undersökningen såväl som värdet av att studera torp arkeologiskt. / The Swedish crofters were a subset of the unpropertied people, a social class especially prevalent during the 18th and 19th centuries. The crofters owned no ground of their own but were instead allowed to live in small and simple crofts on someone else’s land in exchange for payments, either in form of money or labour. The crofters, especially true for the ones in Harbo, usually had to delve into many different occupations to try to make ends meet. The archaeological interest for crofts has traditionally not been met with much enthusiasm, in large because of them being relatively modern and therefore not seen as fit for archaeological evaluations. Over the past decades this sentiment has slowly begun to change, with many scientists devoting themselves to the subfield of historical and present-day archaeology which places a particular focus on these remains. This essay focuses on two crofts in Harbo socknen and aims to shed light on the crofters’ social position and existence using written church records and historical maps. Moreover, the remains of the crofts will be examined in person as to study the preservation of these, as well as to note eventual additional findings. Finally, I will discuss the findings of my study as well as discuss the importance of the archaeological study of crofts.

The unpropertied, also known as subaltern people, were a social class that lived during the 18th, 19th, and 20th century in Sweden. They were a social class that hade very few rights and had torely on the closest farmer and his lands to get by. But also, other jobs, for example as a farm maiden or as a shoemaker. In archaeology, remains after the unpropertied are still visible in the cultural landscape they once created. Despite this, the interest and effort in keeping the memory of the unpropertied alive is very little. This is what this essay aims to discuss. This essay will, through a case-study, show how remains after the unpropertied are still visible in the cultural landscape. The casestudy will examine how and where the unpropertied is found in the landscape. The limitation will be at the border between Vena and Målilla parish. It also aims to examine the status of the remains and if the area where the remains are located have been preserved with the intention to focus on the history it holds. The essay also includes multiple historical maps and church archives with the purpose to put a relative date on the objects that has been examined. Later, the author will discuss why the history of the unpropertied is important to preserve and enlighten to the public. This will be discussed with the case-study and other archeological reports from excavations as a foundation, but also other articles regarding the subject in matter.