Trains are constrained to the railway tracks they operate on. This can be leveraged for absolute train positioning, where a train’s position can be mapped onto a digital track map (DTM). Extensive research has been dedicated to enhancing the accuracy of DTMs. However, certain practical applications necessitate compact DTMs that can be processed and transferred in real-time, thereby introducing a trade-off between accuracy and memory requirements. This study focuses on data reduction techniques for generating compact DTMs, presenting three distinct methods. Equidistantly sampled Cartesian coordinates are the input to all three methods as they employ different approaches: the linear method simplifies the polygonal chain that connects the coordinates, the spline method utilises smoothing B-splines for interpolation, and the geometric method interpolates the coordinates with a cubic spline and analyse the curvature to identify track segments and describe them geometrically. The performance of these methods is evaluated by their compactness in terms of the number of data fields needed, accuracy in representing track length, and the perpendicular distances between the ground truth track and the generated DTM. The compact DTM generation techniques are applied to three evaluation tracks specifically generated for this study, as well as two existing tracks in the Swedish railway network, each with distinct complexities and characteristics. On the evaluation tracks, the geometrical DTM excels when accuracy is prioritised. As greater perpendicular deviations are tolerated, the smoothed spline DTM method outperforms the other techniques in terms of compactness. The linear DTM method is superior when even greater perpendicular deviations are tolerated. On the existing tracks, the linear DTM method is outperforming the other methods in both accuracy and compactness, presumably because of limitations with the used data set. In conclusion, the choice of technique for generating compact DTMs depends on multiple factors, including the characteristics of the track and the desired level of accuracy. / Tåg är bundna till de järnvägsspår de trafikerar. Detta innebär att tågets digitala position kan förfinas genom att knyta tågets sensorinformation till en position på en digital spårkarta. Tidigare forskning har fokuserat på att förbättra precisionen i digitala spårkartor. Eftersom en del praktiska användningsområden av digitala spårkartor kräver att kartan är kompakt för att kunna bearbetas och överföras i realtid, uppstår en avvägning mellan precision och minneskrav. Denna studie fokuserar således på olika tekniker för datareduktion som kan användas för att generera kompakta spårkartor. Tre metoder tillämpas som alla använder samplade koordinater längs med järnvägsspåret som indata. Den linjära metoden förenklar det polygontåg som förbinder koordinaterna. I spline-metoden används utjämnande splines för att interpolera koordinaterna. Den geometriska metoden interpolerar koordinaterna med en kubisk spline och använder kurvaturen i splinen för att identifiera spårsegment och beskriva dessa geometriskt. De tre metoderna utvärderas och jämförs utifrån en analys avseende kompakthet, avvikelse från järnvägsspårets egentliga längd samt genom att mäta de vinkelräta avstånden mellan det riktiga spåret och spåret i den digitala spårkartan. Tre tågspår har skapats syntetiskt för att utvärdera de tre metoderna. Dessutom har två tågsträckor längs med Kinnekullebanan och Södra stambanan valts ut. Analysen visade att den geometriska spårkartan var mest kompakt på de syntetiska tågspåren när precision prioriterades högst. När kraven på precision minskades var spline-kartan mest kompakt på de syntetiska spåren. Däremot var den linjära metoden mest kompakt när kompakthet prioriterades över precision. Den linjära metoden var dominant med avseende på både precision och kompakthet på Kinnekullebanan och Södra stambanan, troligtvis på grund av begränsningar med den data över järnvägen som använts. Slutsatsen från denna studie är att valet av teknik för att generera kompakta spårkartor beror på flera faktorer, inklusive järnvägsspårets egenskaper och krav på precision.

Self-calibrating eye tracker using imagesaliency / Självkalibrerande ögonspårare medhjälp av image saliency

Det här är en lexikal typologisk pilotstudie som undersöker begreppet LIV i elva olika språk. Huvudmaterialet består av texter från Bibeln, Nya testamentet. Studien utgår ifrån de koine-grekiska lexemen för liv, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) och βῐ́ος (bíos). Uti- från huvudmaterial från parallelltexterna har probabilistiska semantiska kartor skapats genom multidimensionell skalering för varje språk och har analyserats med partitio- ning around medoids pam(). Resultatet visar på två intressanta fenomen. För det förs- ta har zōḗ översatts mest enhetligt. psūkhḗ och bíos översätts på ett mer varierande sätt i det flesta språken där fler olika lexem har använts och det här tyder på att deras be- tydelse är mer varierad. De koine-grekiska lexemen bildar en konceptuell struktur, vilket innebär att de olika koncepten för LIV inordnas efter en snävare och bredare be- tydelse. För det andra, visar resultatet även att språken anpassar sitt vokabulär för att efterliknar denna struktur. Det visar sig tydligast i språk med flera lexem för LIV samt hur de används för att översätta de tre koine-grekiska lexemen. / This is a lexical typological pilot study that examines the concept of LIFE in eleven different languages. The main material consists of texts retrieved from the Bible, the New Testament. The study is based on the Koine-Greek lexemes for life, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) and βῐ́ος (bíos). Probabilistic semantic maps have been created through multidimensional scaling for each language and have been analyzed with partitioning around medoids pam(). The results show two interesting phenomena. Firstly, zōḗ has been translated most consistently. psūkhḗ and bíos have been translated with more va- riation in most languages where several different lexemes have been used, and this indicates that their meaning is more varied. The Koine-Greek lexemes form a concep- tual structure, which means that the various concepts of LIFE is arranged according to a narrower and broader meaning. Secondly the results also show that the languages adapt their vocabulary to mimic this structure, it is most evident in languages with several lexemes for LIFE and how they are used to translate the three Koine-Greek lexemes.

<h2>BIOGAS POTENTIAL IN GRASSES FROM WETLANDS</h2><p><em>Marvin Martins</em></p><p>The purpose of this study has been to survey wetlands that are suitable for mowing and to analyze the biogas potential in the harvested grasses. A preformed investigation showed that there are suitable wetlands, which can be harvestable, namely those mowed formerly in traditional haymaking. The practice of traditional haymaking is dying out in Sweden today but there are several good reasons why it should to be reconsidered. Nature- and cultural values are obvious, also the unutilized energy in the grass.</p><p>The suitable types of wetland that were specifically studied were the productive wetlands; meadow marshes and wet meadows. These wetlands are represented in the Swedish meadow- and pasture inventory database; (TUVA) and the Swedish national wetland inventory (VMI). Going through the databases showed that they largely complement each other. A geographical mapping was also carried out of wetlands in relation to areas of interest for the future establishment of biogas plants, so called “hotspots”. The geographical survey shows that there is ample amount of grass from wetlands within a 30-kilometer radius that can supplement the plants main substrate, manure. The map layer Swedish Ground Cover Data (SMD) together with GIS software was used to analyze the extent of overgrowth for the older VMI objects in Uppsala County, with the result that half of the VMI objects are no longer of interest. They have become either woodland and bogs, or reed beds.</p><p>There is very little information on wetland-grasses and methane production. Instead, a theory was evaluated regarding the possibility of transforming nutritional values for grass and sedges into biogas potentials. It was shown that this method does not capture the total biogas potential, but offers a minimum value that can be considered rather reliable. The energy transformation showed that late harvested grasses from wetlands has a biogas potential about 0, 21Nm³methane/ (kg, DM) which is about 60 % of the biogas potential for grass-legume forages. The gas yield after 20 days is also relatively low. It could though be favorable to try grasses from wetlands in methane production, because co-digestion with these grasses and other suitable materials could produce a higher net gas yield for the plant, than using the materials solely by themselves. The derived biogas potential showed that there is at least 4, 4 GWh biogas energy in grasses from wetlands in Uppsala county at a low estimate. Harvesting costs were however shown to be too high in the present to achieve a plus result.</p> / <h2>BIOGASPOTENTIAL HOS VÅTMARKSGRÄS</h2><p><em>Marvin Martins</em></p><p>Syftet med detta arbete har varit att kartlägga våtmarker i Biogas Östs region lämpliga att skörda samt att undersöka biogaspotentialen i detta våtmarksgräs. Undersökningen visar att det finns lämpliga våtmarker, så kallade slåtterängar, i den undersökta regionen. Traditionell slåtter är en utdöende företeelse i Sverige men det finns flera goda argument till varför den borde återupptas. Natur- och kulturvärden är givna sådana men även den outnyttjade energin i gräset.<em></em></p><p>Våtmarkstyper som specifikt har studerats är de produktiva våta slåtterängarna; fuktängar, strandängar och mader. Dessa våtmarker finns representerade i Ängs- och betesmarksinventeringens databas; TUVA och våtmarksinventeringens VMI. En genomgång av databaserna visade att de i stor utsträckning kompletterar varandra. En geografisk kartläggning har även utförts på slåttermarker i förhållande till intressanta områden för framtida biogasanläggningar, så kallade ”hotspots”. Kartläggningen visar att det finns gott om våtmarksgräs inom en tremilsradie som kan komplettera anläggningarnas huvudsubstrat, gödsel. Kartskiktet Svenska Marktäckedata (SMD) tillsammans med GIS-programvara har använts för att analysera hur mycket de äldre VMI-objekten i Uppsala län har växt igen, med resultatet att hälften av VMI-våtmarkerna är inaktuella i dagsläget. De har antingen växt igen med mossor och träd eller blivit vassbälten.</p><p>Det finns ytterst begränsat med information kring rötdata på våtmarksgräs. Istället utvärderades en teori, om fodervärden för ett par gräs- och starrarter kan omvandlas till biogaspotentialer. Det visade sig att denna metod inte ger den maximala biogaspotentialen men ett minimivärde erhålls som kan betraktas som ganska tillförlitligt. Energiomvandlingen visar att sent slåttat våtmarksgräs har en biogaspotential runt 0,21 Nm³ metan/(kg, TS) vilket är omkring 60 % av den odlade åkervallens biogaspotential. Gasutbytet efter 20 dagars rötning är också relativt lågt. Trots detta kan det vara fördelaktigt att röta våtmarksgräs, eftersom samrötning mellan detta och annat lämpligt material kan ge ett högre nettogasutbyte för anläggningen än rötning av de enskilda materialen var för sig. Den framtagna biogaspotentialen visar att det finns minst 4,4 GWh biogasenergi i våtmarksgräs från till exempel Uppsala län, lågt räknat. Slåtterkostnaderna har dock visat sig vara för höga för att få det att gå ihop ekonomiskt i dagsläget.</p>

BIOGAS POTENTIAL IN GRASSES FROM WETLANDS Marvin Martins The purpose of this study has been to survey wetlands that are suitable for mowing and to analyze the biogas potential in the harvested grasses. A preformed investigation showed that there are suitable wetlands, which can be harvestable, namely those mowed formerly in traditional haymaking. The practice of traditional haymaking is dying out in Sweden today but there are several good reasons why it should to be reconsidered. Nature- and cultural values are obvious, also the unutilized energy in the grass. The suitable types of wetland that were specifically studied were the productive wetlands; meadow marshes and wet meadows. These wetlands are represented in the Swedish meadow- and pasture inventory database; (TUVA) and the Swedish national wetland inventory (VMI). Going through the databases showed that they largely complement each other. A geographical mapping was also carried out of wetlands in relation to areas of interest for the future establishment of biogas plants, so called “hotspots”. The geographical survey shows that there is ample amount of grass from wetlands within a 30-kilometer radius that can supplement the plants main substrate, manure. The map layer Swedish Ground Cover Data (SMD) together with GIS software was used to analyze the extent of overgrowth for the older VMI objects in Uppsala County, with the result that half of the VMI objects are no longer of interest. They have become either woodland and bogs, or reed beds. There is very little information on wetland-grasses and methane production. Instead, a theory was evaluated regarding the possibility of transforming nutritional values for grass and sedges into biogas potentials. It was shown that this method does not capture the total biogas potential, but offers a minimum value that can be considered rather reliable. The energy transformation showed that late harvested grasses from wetlands has a biogas potential about 0, 21Nm3 methane/ (kg, DM) which is about 60 % of the biogas potential for grass-legume forages. The gas yield after 20 days is also relatively low. It could though be favorable to try grasses from wetlands in methane production, because co-digestion with these grasses and other suitable materials could produce a higher net gas yield for the plant, than using the materials solely by themselves. The derived biogas potential showed that there is at least 4, 4 GWh biogas energy in grasses from wetlands in Uppsala county at a low estimate. Harvesting costs were however shown to be too high in the present to achieve a plus result. / BIOGASPOTENTIAL HOS VÅTMARKSGRÄS Marvin Martins Syftet med detta arbete har varit att kartlägga våtmarker i Biogas Östs region lämpliga att skörda samt att undersöka biogaspotentialen i detta våtmarksgräs. Undersökningen visar att det finns lämpliga våtmarker, så kallade slåtterängar, i den undersökta regionen. Traditionell slåtter är en utdöende företeelse i Sverige men det finns flera goda argument till varför den borde återupptas. Natur- och kulturvärden är givna sådana men även den outnyttjade energin i gräset. Våtmarkstyper som specifikt har studerats är de produktiva våta slåtterängarna; fuktängar, strandängar och mader. Dessa våtmarker finns representerade i Ängs- och betesmarksinventeringens databas; TUVA och våtmarksinventeringens VMI. En genomgång av databaserna visade att de i stor utsträckning kompletterar varandra. En geografisk kartläggning har även utförts på slåttermarker i förhållande till intressanta områden för framtida biogasanläggningar, så kallade ”hotspots”. Kartläggningen visar att det finns gott om våtmarksgräs inom en tremilsradie som kan komplettera anläggningarnas huvudsubstrat, gödsel. Kartskiktet Svenska Marktäckedata (SMD) tillsammans med GIS-programvara har använts för att analysera hur mycket de äldre VMI-objekten i Uppsala län har växt igen, med resultatet att hälften av VMI-våtmarkerna är inaktuella i dagsläget. De har antingen växt igen med mossor och träd eller blivit vassbälten. Det finns ytterst begränsat med information kring rötdata på våtmarksgräs. Istället utvärderades en teori, om fodervärden för ett par gräs- och starrarter kan omvandlas till biogaspotentialer. Det visade sig att denna metod inte ger den maximala biogaspotentialen men ett minimivärde erhålls som kan betraktas som ganska tillförlitligt. Energiomvandlingen visar att sent slåttat våtmarksgräs har en biogaspotential runt 0,21 Nm3 metan/(kg, TS) vilket är omkring 60 % av den odlade åkervallens biogaspotential. Gasutbytet efter 20 dagars rötning är också relativt lågt. Trots detta kan det vara fördelaktigt att röta våtmarksgräs, eftersom samrötning mellan detta och annat lämpligt material kan ge ett högre nettogasutbyte för anläggningen än rötning av de enskilda materialen var för sig. Den framtagna biogaspotentialen visar att det finns minst 4,4 GWh biogasenergi i våtmarksgräs från till exempel Uppsala län, lågt räknat. Slåtterkostnaderna har dock visat sig vara för höga för att få det att gå ihop ekonomiskt i dagsläget.

This dissertation deals with the long-term dynamics and fluctuations of settlements on Gotland for the period from AD 200 up until early modern times. The settlement structure on Gotland is most often described as very stable and consisting of solitary farms, established in the Iron Age. A contrasting view is presented by analyses of a vast source material from different periods. The source material consists of both physical remains, noted in the Swedish national Archaeological Sites Information System, FMIS and large scale historical maps, as well as other written sources. For the first studied period, the locations of some 2 000 houses are known, since they were constructed with sturdy stone walls and are thus preserved. The source material for the following periods is scarcer, but some hundred Viking Age sites are identified, mainly by the find places of silver hoards. By retrogressive analyses of historical maps, from the decades around the year 1700, and other written sources, later periods are analysed. All available data are gathered in geodatabases, which enables both generalised and detailed spatial and statistical analyses. The results of the analyses show a more varied picture, with great fluctuations in the number of farms; the existence of villages is also clearly indicated in a large part of the settlements. The villages are centred on kinship and the lack of strong royal power or landed gentry meant they were not fixed in cadastres, as fiscal units, as villages were on the Swedish mainland. Two peaks, followed by major dips, were identified in the number of settlements and thus in the population. The first peak occurred during the late Roman Iron Age/Migration period, which was followed by a reduction in the Vendel period of possibly up to 30-50%. After this, a recovery started in the Viking Age, which culminated during the heydays of Gotland in the High Middle Ages, with population numbers most probably not surpassed until late in history. This upward trend was broken by the diminishing trade of Gotland, the Medieval agrarian crisis, The Danish invasion and later events. All this resulted in a decline, probably as great as after the Migration period.

Denna rapport aterger arbetsprocessen kring att utvärdera geograskatjänster, och att utveckla karttillämpningar för nätverk av rikstäckande omfattning. Arbetet utfördes pa plats hos DGC, en datakommunikations-, tele- och nätoperatör som distribuerar kundförbindelser i hela Sverige där konsumenter ansluts till stamnätet. Uppgiften bestod av att utvärdera möjligheter till att slå upp koordinater för etablerade kundplatser, rita ut accessnätet i ett kartgränssnitt och ta fram ett eller flera stödverktyg för bland annat orderprocesser. Användningsfall utifrån önskemål, arkitekturmönster samt analys av yttre leverantörers tjänster för geocoding avgjorde hur det slutgiltiga systemet var utformat. Mjukvaran som utvecklades integrerades både i bentliga system och som ensamstående tillämpningar. En publicering/release genomfördes som avslutande moment i arbetet. I rapporten beskrivs hur kartläggning gjordes med hjälp av KML, hur geografisk data hanterades, utformningen av övervakningsverktyget som framtogs samt hur koordinater för adresser hämtades. / This thesis describes the process of analyzing and evaluating geographic services, and the development of map applications for nationwide networks. The project was performed at DGC, a datacommunications-, telephony- and networks operator which distributes customer access across Sweden where consumers are connected to the backbone network. In whole, the task consisted of an analysis regarding the possibilities of address-to-coordinate lookup for established customer sites, displaying the access network in a map interface and developing one or more tools, aimed at supporting order processes. Architecture patterns, use-cases construed from user requests and analysis of external provider services for geocoding determined the design of the solution. Software was partially integrated in existing systems, and partially distributed as stand-alone applications. The product was finalized with a release. Read further to get a description of the monitoring tool, network mapping with KML, dealing with geographic data, and also the process of fetching coordinates for addresses.