The purpose of this study was to identify materials and products in preschools that may contain harmful chemicals and to suggest possible areas of improvement. Another purpose was to examine if a supervisory project focused on chemicals leads to reduced incidence of harmful chemicals and improved routines in preschools. Inspection reports from 46 preschools in Lidingö were examined to see what routines, materials and products that currently existed. The results were compared with inventories of preschools in two other municipalities and a national inventory project. Follow-up questionnaires were sent to 41 of the preschools in Lidingö to examine if the preschools continued to work for a non-toxic environment after the supervision period ended. Preschools at Lidingö showed similar results as the rest of the country, except that the prevalence of old electronics was much lower. Vinyl gloves, soft plastic toys and other plastic objects appeared in more than half of the preschools, and the presence of inappropriate material showed that there is a need for initiatives that promote a non-toxic preschool. The follow-up survey showed that inspections focused on chemicals generally leads to improvements in many areas and can therefore be a good method. The respondents in this study consider the inspectors to be an important support in the process of eliminating harmful substances. Proper cleaning and good purchasing procedures are important to avoid exposure to harmful substances and the removal of phthalates and plastic kitchenware should be a priority for future inspections.

Svenska myndigheter och kommuner arbetar utifrån miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med att minska användning och exponering för hälso- och miljöskadliga ämnen (Miljömål, 2016). På delegation från regeringen har Kemikalieinspektionen upprättat en handlingsplan för att nå miljömålet. Handlingsplanens fokus riktas till stor del mot kemikalier i barns vardag. Gävle kommun är i uppstartsfasen av arbetet inom förskolor, för att fortsätta arbetet strukturerat och med god prioritering så bör ett utgångsläge med riskområden inom förskolan identifieras. I det här examens arbetet inom miljöteknik genomförs en inventering av Kemikaliesmart förskola där 19 kommunala förskolor i Gävle kommun, med målet att identifiera riskområden och barns utsatthet för kemikalier i förskolan. Ett samarbete med Utbildning Gävles miljöstrateg har givit kontaktnät och ekonomisk möjlighet för personal vid de enskilda förskolorna att medverka under inventeringen. Den färdiga rapporten lämnas till verksamheten att använda som underlag vid prioriteringar i arbetet med kemikaliesmart förskola. Genomförandet sker med en befintlig mall från Naturskyddsföreningen som grund (Naturskyddsföreningen, 2013). Inventeringen görs i två etapper, en intervju inför inventeringen och inventering av lösöre och till viss del byggnadstekniska detaljer som golv- och väggytor. Inventeringen av lösöre består av cirka 100 frågor som ställs och undersöks vid varje förskola, de sammanfattas i tabellformat med beskrivande text. Därifrån lyfts eventuella riskområden, som stödjs genom underlag från Svenska myndigheter eller forskning. Diskussionen påvisar svårigheter som uppstår vid val av produkter då innehållsförteckningar är svåra att tyda eller obefintliga. Men också hur rutiner kring städ, tvätt och vädring kan påverka inom de identifierade riskområden. Riskområden som enligt mål och slutsats identifierats är skildrade genom typ av skadligt ämne eller negativ hälsopåverkan. Identifieringen gav sex olika områden: Flamskydds-, vatten- och fläckavvisande medel, Kemikalier från plast, Allergiframkallande ämnen, Polycykliska aromatiska kolväten, Bly och Kvicksilver. För dessa områden redogörs vilka typer av produkterkategorier som är berörda och vilken typ av hälsorisk de innebär. / Swedish authorities and municipalities are working on the basis of the environmental quality objective non-toxic environment by reducing the use and exposure to health and environmental pollutants (Miljömål, 2016). The Swedish Chemicals Agency, on commission by the government, has drawn up an action plan to achieve the environmental objective. The Action Plan's focus is mainly on achieving a non-toxic everyday environment for children. Thru identication of riskareas, the preschools in Gävle will be able to get a good structure for the work to be done. In this diploma work in Environmental technology an inventory of Chemical Smart preschools is conducted. Nineteen municipal kindergartens in the city of Gävle are examined, with the goal of identifying areas of risk and vulnerability of children to chemicals in the preschool environment. A collaboration with the department of Education Gävle ́s environmental strategist has provided contacts and economic opportunity for the staff at the individual preschools to participate during the inventory. The final report is submitted to the department and its preschools to use as the basis of the priorities in the work of chemical smart preschool. The implementation is done with an existing template from the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen, 2013). The inventory is made in two stages, an interview before the inventory and inventory of chattels and some architectural details such as floor and wall surfaces. The inventory of chattels consists of approximately 100 questions asked and examined at each nursery, they are summarized in table format with descriptive text. Areas of risk are identified based on supported data from Swedish authorities or research in the subjected area. The discussion demonstrates the difficulties that arise in the choice of products when the contents are difficult to decipher or inaccessible. But also how the routines for cleaning, washing and airing can influence the identified risk areas. Risk areas according to the objectives and conclusions identified are depicted by type of substance or negative health effects. The identification gave six different areas: Flameproof, water and stain repellents, Chemicals from plastics, allergens, Polycyclic aromatic hydrocarbons, lead and mercury. These areas outline the types of product categories that are of concern and what kind of health risk they entail.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information. / Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskolepersonal anser att projekt ”Giftfri förskola” har påverkat verksamheten. Sju verksamma inom förskolan i två mindre kommuner intervjuades. Med ett sociokulturellt perspektiv utformades intervjuerna och analyserade att det fanns både positiva och negativa konsekvenser av projektet. De positiva konsekvenserna var ökad medvetenhet, kunskap och kreativitet samt att det bidragit till en tryggare miljö. Den ökade medvetenheten visas vid inköp av nya material då innehållet granskas noga. Den ökade kuskapen har bidragit till ett ökat intresse kring ämnet kemikalier och det anses viktigt att handla giftfritt. Kreativiteten anses fått en större plats i verksamheten då alternativa material fick plockas in för att ersätta det material som slängdes bort. Den största positiva effekten som tolkas utifrån förskolepersonalen är att barnen vistas i en säkrare förskolemiljö då de inte blir utsatta för lika mycket kemikalier som innan projektets start.  De negativa konsekvenserna som visas i studiens resultat är dyrare inköp, färre material, felaktig prioritering och osäkerhet. Giftfria material är ofta dyrare i inköp, vilket i sin tur lett till att det finns färre material på förskolorna. Projektets prioritering ifrågasätts av förskolepersonalen då enbart material stått i fokus, men lokalerna inte setts över. Det finns även en viss osäkerhet hos förskolepersonalen kring vilken forskning de ska lyssna på, då det i efterhand kommit ny som visar att kemikalier inte är farliga.

Uncertainty about how chemicals affect human health and the environment, and shortcomings in current chemicals legislation, make it necessary to motivate chemical users to work actively with risk management in order to achieve a high level of protection. In this study, the drivers of chemical risk management have been investigated in order to find out how a pro-active work could be promoted. A Q-methodology study was performed online with 15 respondents at 10 different engineering companies in the Gnosjö region in Sweden. The respondents were part of the middle management and the local top management and had an environmental responsibility. Two groups with different views on drivers were identified. To comply with legislation was the main driver of the market-oriented group, while the plant-oriented group considered an improved work environment for employees as the main driver. A tendency to differences between how drivers were valued by middle management and local top management could be distinguished. The study indicated a need to motivate companies to stay ahead of legislation, as well as to enhance the understanding of the environmental impact that the operations have on the environment, and may be used as a basis for further studies of drivers of chemical risk management. / Osäkerhet om hur kemikalier påverkar människors hälsa och miljön samt brister i nuvarande kemikalielagstiftning gör att företag som hanterar kemikalier behöver motiveras till att arbeta aktivt med riskhantering för att en hög skyddsninvå ska kunna uppnås. I föreliggande studie har drivkrafterna bakom arbetet med riskantering av kemikalier undersökts i syfte att ta reda på hur ett proaktivt arbete skulle kunna främjas. En Q-metodologistudie genomfördes online med 15 respondenter på 10 olika verkstadsföretag i Gnosjöregionen i Sverige. Respondenterna utgjordes av personer på mellanchefs- och ledningsgruppsnivå med miljöansvar. Två grupper med olika syn på drivkrafter identifierades. Att uppfylla lagstifning var den viktigaste drivkraften för den marknadsorienterade gruppen, medan den fabriksorienterade gruppen betraktade en förbättrad arbetsmiljö för anställda som den viktigaste drivkraften. En tendens till skillnad i hur drivkrafter värderades på mellanchefs- och ledningsgruppsnivå kunde urskiljas. Studien indikerade ett behov av att motivera företagen till att ligga steget före lagstiftning, samt att öka förståelsen för verksamheternas påverkan på miljön och kan ligga till grund för fortsatta studier rörande drivkrafter bakom riskhantering av kemikalier.

The Council Directive 98/83/EC of 3 November 1998 on the quality of water intended for human consumption was released to ensure the quality of the drinking water within the European Union (EU). Since the directive got introduced the amount of chemicals has significantly increased. The purpose of this thesis is therefore to study how the chemicals are managed within the management of the drinking water in Stockholm to get an insight into different interactions within the science-policy sphere and how it creates obstacles in the improvements of the drinking water quality. A case study with qualitative interviews was made with people active in different levels of the drinking water management, including the research field. The result of the study identifies three areas where obstacles occurred. Through the theoretical framework for science-policy that include eight delay mechanisms an analyze of the existing obstacles in the management was made to identify if any of these eight occurs. The first obstacle is within communication where it shows that knowledge can be communicated more effectively between the concerned authorities. The delay mechanisms within the category that can be identified is science denial, scientific controversy, scientific uncertainty, science-based advice, decision thresholds, unclear goals and norms and implementation deficits. The second obstacle is within uncertainties in who bear the responsibility and where the delay mechanisms that can be identified is science denial, scientific uncertainty, policy formulation, decision thresholds, unclear goals and norms and implementation deficits. The third obstacle is the distribution of the financial resources where there are difficulties and an uneven distribution between municipalities of different sizes. The occurring delay mechanism that can be identified in this obstacle is scientific uncertainty, unclear goals and norms, decision thresholds and implementation deficits. / För att säkerställa dricksvattenkvaliteten inom Europeiska Unionen (EU) uppkom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. Sedan direktivet infördes har antalet kemikalier ökat markant. Syftet med studien är därför att undersöka hanteringen av kemikalier i Stockholms dricksvattenförvaltning för att få en insyn i hur olika interaktioner inom sciencepolicysfärerna skapar hinder i förbättring av dricksvattenkvaliteten. En fallstudie har genomförts med kvalitativa intervjuer där personer från olika nivåer inom förvaltningen har intervjuats vilket även innefattar forskningsområdet. Utifrån resultatet har tre områden identifierats där hinder förekommer. Genom det teoretiska ramverket för science-policy som innefattar åtta stycken fördröjningsmekanismer utfördes en analys av de förekommande hindren i förvaltningen för att identifiera om några av dessa åtta förekommer. Det första hindret är inom kommunikation där det framkommer att kunskap kan förmedlas mer effektivt mellan de berörda instanserna. Fördröjningsmekanismerna som förekommer inom hindret är vetenskapsförnekelse, vetenskapliga kontroverser, vetenskaplig osäkerhet, vetenskapsbaserad rådgivning, beslutströsklar, otydliga mål och normer och implementeringssvårigheter. Nästa identifierade hinder är inom ansvar. De fördröjningsmekanismer som förekommer inom hindret är vetenskapsförnekelse, vetenskaplig osäkerhet, policyformulering, beslutströsklar, otydliga mål och normer och implementeringssvårigheter. Det sista hindret är inom resurser där det finns svårigheter med att få finansiering till förbättring och att de är ojämnt fördelade mellan kommuner med olika storlek. Fördröjningsmekanismerna som förekommer inom hindret är vetenskaplig osäkerhet, otydligt formulerade mål och normer, beslutströsklar och implementeringssvårigheter.

Chemicals and other potentially toxic substances have been released into nature at an increasing rate. Research on how they affect people and what damage they cause have developed rapidly in recent years, creating opportunities to better describe the consequences of emissions to nature. This thesis uses the latest advances in the field to update the EcoValue weighting tool. EcoValue can be used to convert quantitative amounts of emissions into monetary units. How this is done, the main uses and the background to weighting are addressed. Toxicity to humans is evaluated in previous EcoValue methods using a reference value: kg 1,4-Dicholorobenzene. The cost of society per kg of 1,4-Dichlorobenzene released is used as a "weighting factor". The weighting factor is then used as a multiplication factor, where the total kg of 1,4-Dichlorobenzene equivalents is multiplied by the cost per kg of emissions. In this thesis, a new value of cost per kg of 1,4-Dichlorobenzene equivalents has been determined through damage cost estimates. This was done by transferring the results of studies already carried out to costs per kg of 1,4-Dichlorobenzene. The updated version of EcoValue was then tested thorugh application to a previously published LCA study. The results were compared with EcoValue results without the updated damage cost for 1,4-Dichlorobenzene and results when using the EcoTax weighting tool. The suggested weight values are 2.1 €2017 per kg 1.4 DB equivalents, with a possible range between 0.09-6.996 €2017 per kg. / Ämnen giftiga för människor har under de senaste decennierna släpps ut i naturen i en allt högre grad. Forskningen kring hur de påverkar oss människor och vilka skador de orsakar har utvecklats snabbt de senaste åren, vilket skapat möjligheter för att bättre kunna beskriva följderna av giftiga utsläpp till naturen. I den här mastersuppsatsen används den senaste tidens framsteg för att uppdatera viktningsverktyget EcoValue. EcoValue kan användas för att omvandla kvantitativa mängder av utsläpp till monetära enheter. Hur detta görs, huvudsakliga användningsområden och bakgrunden till omvandlingen behandlas i arbetet. Giftighet för människor värderas i EcoValue genom användandet av ett referensvärde: kg 1,4-Dichlorobenzene. Kostnaden för samhället per kg av utsläppt 1,4-Dichlorobenzene används som en ”viktningsfaktor”. Viktningsfaktorn används sedan som en multiplikationsfaktor, där den totala mängden 1,4-Dichlorobenzeneekvivalenter multipliceras med kostnaden per kg utsläpp. I denna mastersuppsats har genom skadekostnadsuppskattningar ett nytt värde på kostnad för samhället per kg 1,4-Dichlorobenzeneekvivalenter tagits fram. Detta gjordes genom att resultat från utförda studier överfördes till skadekostnader för 1,4-Dichlorobenzene. Föreslagna viktningsvärden är 2.1 €2017 per kg 1,4 DB-ekvivalenter, med ett möjligt intervall på 0,09-6,996 €2017 per kg. Den uppdaterade versionen av EcoValue testades sedan genom att den användes på en tidigare publicerad LCAstudie. Resultaten jämfördes med resultat från EcoValue utan uppdaterat värde för 1,4-Dichlorobenzene och resultat där viktningsverktyget EcoTax användes. Genomgående förväntas de viktade kostnaderna för skador på människors hälsa orsakade av giftiga ämnen öka när den uppdaterade viktningsfaktorn används.

Bakgrund: Många kemikalier som produceras och används i olika vardagsprodukter, material och byggnader är hälso- och miljöfarliga. Det finns lagstiftning för att göra kemikaliehanteringen säkrare och för att skydda människors hälsa och miljön. Trots insatser på strukturell nivå exponeras människor vid kontakt med produkter där farliga kemikalier ingår eller via damm, inomhusluft, vatten och livsmedel samt genom hudabsorption. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxnas kännedom om hälso- och miljöfarliga kemikalier samt deras attityd och beteende kopplat till att bidra till att skapa en giftfri miljö. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 176 respondenter samlades in. Datainsamlingen gjordes med verktyget Survey & Report och databearbetningen och analysen gjordes i SPSS. Chi2-tester genomfördes för att undersöka samband mellan studiens variabler (p-värde <0,05 var signifikant). Resultat: Resultatet visade att nästan 65 procent av respondenterna hade hög kännedom om kemikalier och att det fanns samband mellan kännedom och beteende samt att 70 procent i hög omfattning vidtog kemikaliesmarta beteenden. Det framkom att mindre andel respondenter med barn var helt ointresserade av kemikalier (9,0%) jämfört med respondenter utan barn (24,4%). Dessutom hade större andel respondenter med barn hög kännedom om kemikalier jämfört respondenter utan barn (69,2 respektive 46,3%). De vidtog också i högre omfattning beteenden för att skapa giftfria miljöer. Resultatet visade signifikanta samband mellan beteenden och den allmänna attityden respektive attityden gentemot statligt ansvar för respondenter med barn. Vidare fanns kopplingar mellan vissa bakgrundsfaktorer och kännedom, beteende och attityder. Slutsats: Det genomförs insatser på olika nivåer för att skydda människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier. Respondenternas intresse för och kännedom om kemikalier och beteenden för att skapa giftfria miljöer i vardagen skilde sig mellan grupper. I syfte att skapa giftfria miljöer och därmed jämlik hälsa för alla är det av intresse att ytterligare undersöka skillnader mellan olika grupper och vad dessa beror på samt hur individer kan motiveras till kemikaliesmarta beteenden. / Background: Many chemicals that are being produced and used in products, materials and buildings are hazardous for human health and the environment. There are laws to make chemical usage safer and to protect human health and the environment. Despite efforts on a structural level people are still being exposed through contact with products that contain hazardous chemicals or through dust, indoor-air, water and food as well as skin absorption. Aim: The aim of the study was to examine adults’ awareness of hazardous chemicals and attitudes and behaviors to contributing to create non-toxic environments. Method: This study was performed as a cross-sectional study in which data from 176 respondents was collected. For data collection the software Survey & Report was used, and data processing and analysis were done in SPSS. Chi-square tests were done to examine associations between the variables used in the study (p-value <0,05 was significant). Results: The results showed that nearly 65 percent of the respondents had good awareness of chemicals and that there was an association between awareness and behavior and 70 percent of the respondents did take actions to minimize chemical exposure. Only 9 percent of the respondents with children were uninterested in chemicals compared to almost 25 percent of the respondents without children. Also, a larger part of respondents with children were highly aware of chemicals than those without children (69,2 and 46,3% respectively). They also took actions in a larger extend. Results showed significant associations between behavior and general attitudes and attitudes towards governmental responsibilities for respondents with children. Furthermore, there were connections between some background factors and awareness, behavior and attitudes. Conclusion: Actions are being taken on different levels in order to protect human health and the environment against hazardous chemicals. The respondents’ interest in and awareness of chemicals and behaviors to create non-toxic environments in everyday-life differed between groups. In order to create non-toxic environments and equal health for everyone it is important to further examine differences between groups and the cause of these as well as how people can be motivated to proactively minimize their exposure to chemicals.

Textilindustrin står inför stora utmaningar när det kommer till forskning, utveckling ochproduktion på ett miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt. Ökat miljömedvetetande hoskonsumenten har lett till ökat intresse och möjlighet för företaget att arbeta mot ett hållbartföretagande.Examensarbetet är skrivet som en del av kandidatexamen i textilingenjörsprogrammet föruppdragsföretaget BlåKläder AB och utfördes för att även kunna fungera som ett underlag förandra företag i avsikt med att påbörja/utveckla sitt arbete med socialt ansvarstagande.I arbetet presenteras miljöpåverkan av en arbetsbyxa i bomull från råväv till distribuering.Fyra miljöbelastande kategorier har tagits med i undersökningen, där mängden av kemikalie,vatten- och energiåtgång samt koldioxidutsläpp räknades ut per arbetsbyxa av minimumorder. Sammanställning av resultat visar att det används 2,5 kg kemikalier, 10,3 liter vatten,756 Wh energi och det släpps ut 0,4 kg kodoxid vid tillverkning av en arbetsbyxa.Rapporten behandlar och beskriver produktion av en rå bomullsväv medflamskyddsbehandling. Processflödet för hela behandlingsförloppet analyseras i arbetet därbåde kemikalier, energi- och vattenåtgång tas upp vid varje delprocess. Koldioxidutsläppanalyseras som en särskild del av rapporten och omfattar de direkta utsläppen av tung lastbiloch fraktfärja. Sammanställning av resultatet visar hur produktionen påverkar miljön utifrånde direkt påverkande kategorierna.The textile industry is facing major challenges when it comes to research, development andproduction in an environmentally friendly and socially responsible manner. Increasedawareness of consumers led to increased interest of the company and opportunities to worktoward a sustainable enterprise.This thesis is written as a part of the bachelor's degree in textile engineering program for theassigned company Blåkläder AB and was conducted to also serve as a basis for othercompanies in order to start/develop their work with social responsibility.The work presents the environmental impact of work wear trousers of cotton fromraw weave to distribution. Four environmental impact categories have been includedin the survey, in which the quantity of chemicals, water and energy use and carbonemissions were calculated per work wear trousers of the minimum order.Compilation of results indicates the use of 2,5 kg chemicals, 10,3 liters water,756Wh energy and 0,4 kg release of carbon dioxide for production of the work weartrousers.The report discusses and describes the production of a raw cotton fabric with flame retardanttreatment. The entire treatment process is analyzed in this report, where chemicals, energyand water consumption have been calculated for each sub-process. Carbon dioxide emissionsare analyzed as a separate part of the report and include the direct emissions of heavy truckand cargo ferry. Compilation of results indicates how the production of the work weartrousers affects the environment. / Program: Textilingenjörsutbildningen

No description available.