Penguin Vinteroverall består totalt av 28 st olika detaljer, varav det miljömässiga avtrycket inom produktionen mättes för 96 vikts-% av Penguin. För att en Penguin ska framställas och sedan slutligen fraktas till slutdestinationen krävdes att produkten passerade genom 3 st faser. Dessa faser har gett upphov till förbrukning av resurser i form av vatten, kemikalier och energi. Den första fasen ”Tillverkning av material från råvara” behandlade detaljer och dess produktion från materialproducenterna HUAMAO och Primaloft. Den andra fasen ”Tillverkning av produkt” innebar frakt av alla detaljer från diverse detaljproducent till fabriken 3SApparel. Där samlades alla detaljer för att sys samman. Den tredje och sista fasen ”Frakt till slutdestination” gällde endast frakten av den färdiga produkten av Penguin från fabriken i Kina till lagret i Borås. Beräkningar för alla faser börjar vid att garn (FDY) kommer in till fabriken och slutar vid att en färdig produkt av Penguin transporteras från Kina till Borås. Resultatet visade att 51 kg vatten, 0,68 kg kemikalier och 13 kWh energi krävdes för att totalt producera och transportera en färdig produkt från fabriken 3SApparel Kina till lagret i Borås. Rapporten kom även fram till att det är mycket viktigare att främja återbruk än återvinning då det finns fler miljöfördelar att hämta. / Penguin Winter Jumpsuit consists of totally 28 details, where its environmental impacts for the production could be measured for 96 % of its weight. For a Penguin to be produced and then transported to its final destination, the product needed to pass through 3 different phases. These phases have consumed resources in the form of water, chemicals and energy. The first phase “Manufacturing of material from raw material” contains details from the material producers HUAMAO and Primaloft. The second phase “Manufacturing of product” consist of transportation from the different detail producers to the factory 3SApparel. It ́s where the all the details were collected to be sewn together. The third and last phase ”Transportation to final destination” treated the transportation of a finished product of Penguin from the factory in China to the warehouse in Borås. The calculations for all the details start with that yarn (FDY) comes in to the factory and ends with a finished product of Penguin being transported from China to Borås. The result showed that 51 kg water, 0,68 kg chemicals and 13 kWh energy were required for the production and transportation of a finished product to the warehouse in Borås. The report also came to the conclusion that it ́s a much bigger priority to reuse the product, than recycling it. Reusing the product gives more environmental benefits.

Trä är ett biologiskt material som anses vara både förnyelsebart och hållbart byggnadsmaterial vilket har gjort att det har blivit populärare att bygga i trä. En av de största utmaningarna med att använda trä som konstruktionsmaterial i större byggnader och höghus är brandsäkerheten. I det här examensarbetet har provbitar av bok (Fagus sylvatica L.) vakuumimpregnerats med fenolformaldehydharts (PF) och olika nivåer av ammoniumdivätefosfat (ADF). Provbitarna användes sedan för att testa träets dess mekaniska styrka, hygroskopiska förmåga samt brandegenskaper. Resultaten från studien visar att vakuumimpregnering med kemikalierna ammoniumdivätefosfat (ADF) och fenolformaldehydharts (PF) i trä ger ett virke som är starkare, mer formstabilt och som har ett bättre brandskydd jämfört med obehandlat trä.

Titel: Hudkrämer – vad innehåller de? Med fokus på barns hälsa och miljö.Syfte: Att undersöka vad råvarorna i två olika hudvårdsprodukter för barn utgörs av samt deras påverkan på huden och miljön.Bakgrund: Idag används 100 000 olika kemiska ämnen i produkter. Deras reglering är begränsad till dess enskilda effekter men ingen vet hur deras kombinerade verkan är eller hur många som konsumenter kommer i kontakt med. Vid allergier försvåras utredningen i sjukvården, om den alls är möjlig att göra, pga. den stora mängden av kemiska ämnen. Konsumentens möjlighet att göra ett miljövänligt val av hudvårdande produkter är begränsad. Hur produkterna påverkar miljön vid tillverkning och avfallshantering är en upplysning som ofta saknas.Metod: Litteraturstudie samt en jämförande undersökning av två olika hudvårdsprodukter.Resultat: Enligt undersökningen är innehållet i de båda hudkrämerna väsentligt olika. Råvarorna i Locobase kommer från den petrokemiska industrin medan råvarorna i Children body lotion kommer från vegetabiliska oljor och fetter. De enskilda ämnenas verkan på huden redovisas. Hur ämnena påverkar miljön vid framställning alternativt avfallshantering tas upp.Slutsats: Konsumenten har ett ansvar vad gäller spridningen av kemikalier och tydliga upplysningar bör finnas om produkternas innehåll och påverkan på miljön. Genom ökad kunskap om produkters innehåll samt en ny syn på konsumering av hudkrämer kan kemikalieanvändning liksom allergirisker minskas.

Ftalater är ett ämne som har till syfte att verka mjukgörande i plast. Ftalater finns i flera material och produkter i vår omgivning t ex i leksaker, elektronik, textilier och i inredningsmaterial. De problem som uppkommer i samband med användandet av ftalater i produkter är att ftalaterna inte är kovalent bundna till sitt material och därmed kan dessa frigöras ut i luft och damm. Flera ftalater är klassade som hormonstörande ämnen och kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen. Barn är en extra känslig grupp då flera av deras organ ännu inte är färdigutvecklade och är beroende av ett fungerande endokrint system.   Barn spenderar en stor del av sin vardag på förskolan och det ställer krav på deras inomhusmiljö. Studier visar på att koncentrationerna av ftalater är 2-4 gånger så hög i förskolans inomhusmiljö som i hemmiljön. Med tanke på att barn har flera organsystem under utveckling är det viktigt att fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.   Arbetets syfte är att kartlägga ftalater i inomhusmiljön på förskolor i Växjö kommun och att undersöka pedagogers medvetenhet kring ämnet. Arbetet utgår från tidigare vetenskapliga artiklar och en enkätundersökning som personal på 46 förskolor i Växjö kommun har besvarat.   Studier som undersökt inomhusmiljöer visar på att det förekommer höga koncentrationer av ftalater som är begränsade enligt REACH-förordningen. Då ftalater finns i flera produkter blir det många olika exponeringskällor och det gör det viktigt att fasa ut onödiga källor för att minska koncentrationen av ftalater i luft och damm. De mest intressanta resultat som kommit fram via enkätundersökningen är att det förekommer plastgolv i de flesta lokaler, elektronik finns i de rum där barnen spenderar mest tid och att barn använder “vuxna leksaker” såsom äldre elektronik, väskor och skor. Ett resultat som visar att barn lever i en allt mer vuxen miljö med produkter som är avsedda för vuxna. Sådana produkter täcks inte in av de begränsningar som REACH-förordningen skapat och täcks inte heller av de nya leksaksdirektiven.   Förskolepedagogerna uppger sig vara medvetna om ämnet ftalater men ändå visar undersökningen att det finns en rad olika brister i kunskap. Det är därför viktigt att öka kunskapen och medvetenheten kring ämnet för att på så sätt fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.

Dagligen utsätts vi för en stor mängd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Många av dessa kemikalier har en negativ påverkan genom att förgifta miljön men också oss människor. Barn och foster är speciellt utsatta för skadliga kemikalier och främst hormonstörande kemikalier. Detta eftersom de befinner sig i ett kritiskt utvecklingsstadium från fostertiden fram till vuxen ålder. Idag fokuserar mycket av arbetet kring kemikalier på redan födda barn, men mycket lite eller inget arbete görs i förebyggande syfte för att skydda foster under graviditeten. Den yrkesgrupp som träffar gravida och ger råd kring graviditeten är barnmorskor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gravida och barnmorskor upplever kommunikationen mellan dem om skadliga kemikalier. Utöver upplevelsen undersöker också studien vilka hinder och möjligheter som finns för en god riskkommunikation mellan barnmorskor och gravida kring skadliga kemikalier. Det teoretiska perspektivet för uppsatsen är Ulrich Beck och hans teori om risksamhället samt teorier om riskkommunikation. Studien har en kvalitativ ansats och metoderna som har använts är intervju och enkät. Intervjuer för att undersöka barnmorskornas upplevelser och enkäten var en internetbaserad enkät som har figurerat på ett socialt media (Facebook) för att få svar på gravidas upplevelser. Resultatet visar på flera hinder som barnmorskan upplever till exempel tidsbrist, brist på arbetsrutiner, riktlinjer och arbetsmaterial, okunskap och ett bristande intresse hos kollegor och organisation. Upplevda möjligheter är att frågan har börjat väckas. Det finns möjligheter till att utveckla arbetsrutiner och riktlinjer och att alla intervjuade barnmorskor är positiva till att frågan får mer utrymme. Upplevelsen av kommunikationen är bland annat att både barnmorskorna och gravida upplever att debatten och vetenskapen är svår att tolka, det finns en känsla av att det mesta utgör en risk samt att debatten och kommunikationen behöver nyanseras och få en vetenskaplig grund. Studiens slutsatser är att att dagens obefintliga riskkommunikation mellan gravida och barnmorskor bör utvecklas då både barnmorskor och gravida efterfrågar en kommunikation kring riskerna. / We are on a daily basis exposed to a large amount of chemicals that have been shown to be more or less dangerous. Many of these chemicals have a negative effect by poisoning the environment, but also humans. Children and fetuses are especially vulnerable to harmful chemicals and particularly endocrine disrupting chemicals. This is because they are in a critical stage of development from the fetal period to adulthood. Today, much of the work on chemicals are concentrate to already born children, but very little or no work is done as a preventive measure to protect the fetus during pregnancy. Midwives are the profession that meet the pregnant women continuously during the pregnancy and already informs the pregnant woman about different risks associated with the pregnancy. Therefore is the aim of this study to explore how pregnant women and midwives are experiencing their communication on harmful chemicals during pregnancy. In addition to the experience, is the aim to explore obstacles and opportunities that are needed for a good risk communication between midwives and pregnant women about harmful chemicals. The theoretical perspective of this paper is Beck and his "risk society" and theories of risk communication. The study has a qualitative approach and methods that have been used are interview and questionnaire. Interviews to explore midwives’ experiences and the survey were an online survey that has appeared on a social media (Facebook). The result indicates several obstacles that the midwife experience, for example: lack of time, lack of guidelines, work routines and working material. Ignorance and a lack of interest among colleagues and organization. Perceived opportunities are that the question has begun to be brought into action, there are opportunities to develop operating procedures and guidelines and that the interviewed midwives have a positive attitude to give the issue more space. The experience of the communication is that both the midwives and pregnant women perceive that the debate and the science is difficult to interpret, there is a sense that almost everything represents a risk and that the debate and the communication needs to be qualified and have a scientific basis. The study's conclusions are that today's non-existent risk communication between pregnant women and midwives should be developed as both midwives and pregnant women ask for a communication about the risks.

I dagens moderna samhälle finns syntetiska kemikalier i princip överallt. De kan tas upp av människor på olika sätt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vuxna, bland annat eftersom hjärnan, immun- och hormonsystemet inte är färdigutvecklade. Studier har visat höga halter av olika kemikalier i förskolemiljön vilket tros bero på de olika material som ofta förekommer, såsom skumgummi och plast, samt mängden av dessa. Studiens främsta syfte är att göra en uppskattning av exponeringen för bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A i de privata förskolorna inom Östersund kommun, samt ge förslag till förbättringsåtgärder. Metoden omfattar en inventering av förskolorna samt en litteraturstudie som fokuserar på relevant forskning om ämnena i fokus. Data från inventeringen rörande material och produkter kända att innehålla bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A plockades ut och utvärderades. Datan delades in i kategorierna skumgummi, mjukgjord plast, samt äta – produkter i plast. Information om några av de återförsäljare som förskolorna handlat av har samlats in. Utifrån det litteraturstudien och inventeringen visat har förslag till förbättringsåtgärder tagits fram. Resultatet visar att material och produkter kända att innehålla bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A förekom i relativt stor utsträckning på flera av förskolorna. Skillnaderna i mängd material och produkter mellan förskolorna var dock väldigt stora. Möjliga förklaringar är olika pedagogiska inriktningar samt olika grad av medvetenhet om risker med till exempel plast. En jämförelse med en inventering av kommunala förskolor i en annan kommun visar att förskolorna i denna studie generellt sett hade mindre mängd skumgummi, mjukgjord plast i inredning och leksaker, samt muggar och tallrikar i plast. Skillnaden kan eventuellt bero på att privata förskolor inte är bundna att följa kommunens upphandling. Ytterligare studier behövs för att kunna uppskatta vidden av exponering för bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A i Östersunds privata förskolor, samt för att göra en bedömning av eventuell påverkan på barns hälsa.

Det förekommer stora mängder kemikalier i vår omgivning som påverkar oss på olika sätt. Genom åren har det skett en del miljöskandaler med kemikalier inblandade, vilket bland annat har lett till ökad medvetenhet och inrättande av lagar. Eftersom barn spenderar stor del av sin vakna tid på förskolan är det viktigt att veta vilka kemikalier som förekommer i deras miljö och hur kemikalierna påverkar barnen. Vi kommer att jämföra barnens miljö med vuxnas arbetsmiljö. Vidare har vi tittat på vad barnen omfattas av för skydd vad gäller deras miljö. Vuxna omfattas av arbetsmiljölagen som ger skydd åt arbetstagare på sin arbetsplats och det har föreslagits att även förskolebarn ska omfattas av samma lag. Vi har även tittat på forskning gällande hur barns exponering för olika kemikalier kan påverka deras utveckling och vad detta kan få för konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar bland annat att exponering för vissa kemikalier kan leda till symptom relaterade till diagnoser som ADHD och autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att undersöka barns exponering för skadliga kemikalier och hur exponeringen kan påverka barns utveckling samt huruvida denna påverkan i förlängningen kan ha för konsekvenser för den pedagogiska undervisningen. Vi har även undersökt hur barns skydd är utformat när de befinner sig på förskolan jämfört med vuxnas skydd i arbetsmiljölagen. Den metod vi har använt oss av är en systematic review.

No description available.

Miljöförändringar har resulterat i att växthusgaser (GHG) har studerats. Från flertalet studier anses nyckelindikatorerna för klimatförändringarna vara de förändrade koncentrationerna av GHG, särskilt koldioxid (CO2). Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), är ett annat ämne som studerats. VOC kan i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus bidra till bildandet av marknära ozon. VOC kan också ha en direkt negativ hälsoeffekt hos människan vid långvarig exponering. Syftet med studien är att redogöra för hur företag/industrier kan bidra till att uppnå det globala målet som innefattar effektivare resursanvändning genom att analysera ett industriföretags resursanvändning. För att analysera utsläpp av VOC kartläggs användningen av kemikalier, specifikt från förrådet hos företaget Volvo CE i Braås. För att genomföra livscykelanalysen skapas ett scenario för färgprodukterna som används i detaljmåleriet. Scenariot används för att ställa upp systemgränser för vad som ska täckas av analysen. Resultatet visar att det är vid användningen av färgprodukterna som mest utsläpp av CO2e förekommer.

A problem which I have encountered is that many students are not interested or motivated by the school’s science. To stimulate motivation for science is one of my greatest challenges as a science teacher. The aim of this study was to investigate if inquiry- and context-based teaching can increase students’ motivation for science. In inquiry-based teaching, students are engaged in research inquiries by asking questions, planning and doing experiments, interpreting data and communicate their findings. By doing this, students will become more motivated and attain a deeper understanding of the nature of science (Driver et al., 1996). With context-based teaching, the topics which are addressed will have relevance for the students and/or the society. These topics may be socio-scientific issues, where the students use science while discussing and debating controversial subjects (Ekborg et al., 2013). Such questions are more likely to be meaningful, relevant and motivating for students. The study was conducted using questionnaires, in which the students answered to what extend they agreed or disagreed to a set of statements. The statements addressed students’ experiences of their science lessons. A total of 10 secondary school students (4 girls and 6 boys in year 8) participated in the study. Three different topics were addressed and evaluated; antibiotics, chemicals in the environment and microplasics. All these issues have been frequently appearing in Swedish media recently and have huge importance for people, environment and society. Further, the responses from these experimental lessons were compared to an ordinary science lesson. The results showed that inquiry-based teaching was perceived as positive by the students and suggests an increased interest in science. These findings are corroborated by previous studies (e.g. Chen & Cowie, 2013; Seraphin et al., 2013). The small sample size makes it hard to conclude more with certainty, but there are several tendencies, e.g. indicating positive influences on curiosity and critical thinking. Thus, there are still several questions which merit further research in this area. Especially the long term effects on motivation and interest, as well as the students’ ability to use their knowledge in other contexts or questions.