Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik uttrycks av Försvarsmaktens chefer och doktriner som avgörande för det svenska militärstrategiska konceptet och som synnerligen viktig för förmågan att lösa uppgifter under mycket svåra förhållanden. Uppdragstaktiken är därför enligt Försvarsmakten avgörande för svensk krigföring. Uppdragstaktikens efterlevnad har dock ifrågasatts under senare år, har förändringar i omgivningen haft negativ påverkan på förutsättningarna för uppdragstaktik? Viss forskning pekar på det och den svenska armén har uppmärksammat problemet. Arméchefen har påbörjat ett projekt som adresserar detta inom armén. Flygvapnet utgör en stor del av den avhållande tröskeleffekt som Sverige söker uppnå för att inte hamna i krig. Denna undersökning syftar därför till att söka förekomsten av uppdragstaktik och en eventuell för-ändring i flygvapnet. Undersökningen studerar Försvarsmaktens teoretiska syn på vad uppdragstaktik är, och undersöker kunskap och förståelse om, och utövandet av uppdragstaktik vid en av landets flygflottiljer. Empirin samlas i huvudsak in genom intervjuer med stridspiloter och flygunderhållspersonal. Analysen av empirin stödjer sig på Argyris och Schöns Theory-in-practice, en teori som kan påvisa ett agerandes påver-kan på sin omgivning och vice versa. Resultatet visar små tendenser till omgivningens negativa påverkan på uppdragstaktiken vid flottiljen. Undersökningen kan dock inte dra slutsatsen om denna förändring är under framväxt eller har avstannat. Flottiljen upplever å andra sidan en uppdragstaktisk vardag och visar att det finns kulturella förutsättningar för att leva och lära uppdragstaktik. Detta trots en verksamhet som i många avseenden präglas av direkta styrningar och hög grad av regleringar, och trots att flottiljen inte reflekterat särskilt mycket kring upp-dragstaktik. Befintligheten av uppdragstaktikens förutsättningar (förståelse och tillit, initiativ och ansvar, ett tillåtande och lärande klimat samt en gemensam bas) vid flottiljen härleds därför minst lika mycket till verksamhetens andra behov av dessa förutsättningar, till exempel på grund av flygsäkerhet och krav på hög utbildningsnivå och förmåga.

Sveriges riksdag tog 1999 beslut om det så kallade generationsmålet som innebär att inom en generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett stort ansvar för det här målet ligger på Sveriges kommuner. De svenska 290 kommunerna är av väldigt olika storlek och har olika förutsättningar exempelvis genom sina olika geografiska lägen. Aneby kommun ligger på småländska höglandet och har ungefär 7000 invånare. Hur kan ett litet sammanhang som Aneby vara med och uppnå det stora generationsmålet som riksdagen har satt upp? Denna studie har genom en enkät samlat in goda exempel på åtgärder och strategier såväl som utmaningar bland svenska kommuner för att visa på hur arbetet med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor ser ut i landet och hur arbetet kan konkretiseras. En enkät skickades ut till alla Sveriges kommuner varav 77 svarade. Ett kvalitativt urval bland svaren gjordes och övergripande teman har sållats ut, utifrån vilka resultatet sedan presenteras. Fokus för studien ligger på kommunen som organisation. Resultatet visar att många kommuner upplever liknande utmaningar, vilka ofta berör ekonomi, politik och personalresurser. Det ser också väldigt olika ut hur kommunerna ser på strategiskt arbete inom miljö-, klimat- och hållbarhetsområdet och i vilken utsträckning uppföljning av exempelvis planer, policys eller program sker. Enkätsvaren sorterades även ut efter storlek på kommun för att se om arbetet med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor skiljer sig mellan stora och små kommuner befolkningsmässigt, men inga sådana slutsatser har kunnat dras. / In 1999, the Swedish Parliament adapted the so-called generational goal, which means that within a generation hand over a society where the major environmental problems are solved. A great responsibility for this goal lies with Sweden's municipalities. The Swedish 290 municipalities are of very different sizes and have different prerequisites, for example through their different geographical locations. Aneby municipality is located on the highlands of Småland and has about 7000 inhabitants. How can a small actor like Aneby be involved in achieving the great generational goal that the Swedish parliament has set? This study has collected good examples of measures and strategies as well as challenges among Swedish municipalities to show how the work on environmental, climate and sustainability issues works in different municipalities around the country and how it is possible to work in concrete terms. A questionnaire was sent to all of Sweden's municipalities, of which 77 responded. A qualitative selection of the responses was made, and overall themes were sorted out. The focus of the study is on the municipality as an organization. The result shows that many municipalities experience similar challenges, which often are limited by the economy, politics and human resources. How municipalities view strategic work and the extent to which follow-up in this area works is very different in different municipalities. The survey responses were also sorted out by size of the municipality to see if work on environmental, climate and sustainability issues differed between large and small municipalities in terms of population, but no such conclusions could be made.

Antropogen inverkan på växthuseffekten är en bidragande faktor i den globala uppvärmningen, som i sin tur kommer att förstärka värmeböljor och den urbana värmeöeffekten. Kombinationen av dessa fenomen kan ha förödande konsekvenser. Höga temperaturer medför en minskad komfort för städers invånare och risken för värmerelaterad sjukdom och dödlighet ökar. Geoengineering som höjer det urbana albedot är en möjlig metod för att motverka allt mer intensiva värmeböljor, vilket i denna studie appliceras på Uppsala stad i form av vita tak. Den totala arean av mörka tak i Uppsala uppgår till 2,8 · 106 m2, vilket utgör mer än en tredjedel av Uppsalas totala takyta. Denna studie visar att implementeringen av vit plåt på mörka tak kan öka takets albedo med 0,42 vilket innebär att det finns en stor potential att öka det urbana albedot i Uppsala. Tidigare forskning tyder på ett samband mellan en ökning av det urbana albedot och en minskad medeltemperatur i städer. Det är därför rimligt att anta att en storskalig implementering av denna typ av geoengineering i Uppsala skulle kunna lindra effekterna av framtida värmeböljor.

För att klara av FN:s klimatmål, innefattandes begränsningar av den globala uppvärmningen, krävs det drastiska åtgärder inom samtliga sektorer. Energianvändningen måste effektiviseras och användningen av förnybara energikällor måste utökas och motsvara 100 procent av energibehovet inom en snar framtid. Solenergi, som är en förnybar energikälla, anses vara högst fördelaktig med anseende till dess utvecklingspotential. Denna potential återspeglas i att den installerade effekten av solceller ökade, mellan 2010 – 2015, med hela 1 000 procent i Sverige (Axelsson, Blomqvist, Dvali, Ludvig, & Unger, 2017). Urvalet av solcellspaneler förekommer i ett flertal typer och modeller. Dessa kommer med varierande verkningsgrader vilket påverkar energiproduktionen. I denna studie har tre olika investeringsstrategier, med avsikt att genomföra en lönsamhetsberäkning gällande en solcellsinvestering, presenterats. Studien grundas i att identifiera om en investering i solceller på ett fastighetsbestånd, som Fastighets AB Balder äger, är ekonomiskt lönsamt. Beräkningar har därmed genomförts med hänsyn till egenskaper och förutsättningar på två flerbostadshus i Bergsjön, Göteborg. Resultatet utifrån de olika investeringsstrategierna har fastställts genom lönsamhetsberäkningar som grundas i en LCOE-kalkylmall (Levelized cost of electricity). Vidare har en utökad LCOE-kalkylgenomförts för att presentera utfallet med hänsyn till implementering av ett gemensamhetsabonnemang för respektive flerbostadshus. Vid analys av resultatet har en investeringsstrategi, av tre utförda, presenterat en ekonomisk lönsamhet där intentionen är att försörja flerbostadshusets fastighets- och hushållsel, tillsammans med en komplettering av ett gemensamhetsabonnemang. För Fastighets AB Balder innebär denna investeringsstrategi att en solcellsinvestering med rådande förutsättningar skulle generera en ekonomisk lönsamhet, motsvarandes ett nuvärde på sammanlagt 173 955 kr på 25 år, för de två undersökta flerbostadshusen. Underlaget för lönsamhetskalkyleringarna innefattar en identifiering av flerbostadshusens energibehov genom en analys av dokumenterade energiförbrukningsdata från databasen Entro Optima. Denna data har sedan tagits i beaktning i förhållande till antalet tillgängliga soltimmar under respektive månad för båda flerbostadshusen. Beräkningen har tagit hänsyn till de avkastningskrav, förutsättningar och egenskaper som råder. Resultatet av lönsamheten för respektive investeringsstrategi är klart beroende av flertalet centrala faktorer såsom solinstrålning, flerbostadshusens energiförbrukning, elpriset och skattereduktion enligt studien.

According to the national climate policy framework adopted by Riksdagen (the Swedish parliament) 2017, Sweden should reach zero net emissions of greenhouse gases in 2045. For this to be successful, the construction and real estate industry, which annually accounts for one fifth of Sweden’s territorial greenhouse gas emissions, needs to minimize its emissions. One step towards reducing the emissions is to track and quantify them and that is why in 2022 a new law will come in to force that requires the developer to make climate declarations on all new buildings. This study has investigated how and when climate calculations of planned buildings should be carried out in order to be as beneficial as possible. Furthermore, the study examined material choices and emission allocation in order to reduce greenhouse gas emissions caused by the construction process. A building information model (BIM model) of an educational building which is planned to be built, served as a case study for this project. The BIM model was imported to a spreadsheet program in order to create three different versions of the building in three common framing materials; wood, concrete and steel. A list of all used building components, construction resources and associated quantities was produced and exported for each model. The list was imported to a climate calculation tool, based on Life Cycle Assessment (LCA), to manually link the construction resources with their corresponding LCA data. General waste fractions and general transport scenarios were entered for each construction resource. Theresults showed that the wooden frame model emitted 28 %less carbon dioxide equivalents (CO2e) than the concrete frame model and 22 % less than the steel frame model. The wood frame itself generated a 54 % less greenhouse gas emissions than the concrete frame and 45 % less than the steel frame. Concrete and insulation were the two resource groups that caused the greatest climate impact in five out of six cases. The production of the building components caused 88–90 % of the total climate footprint for all three models. Transport of the building components to the construction site and resource waste at the construction site both caused between 4–6 % of the climate impact in all models. The study also found that the climate calculations should be carried out as soon as the general architectural model of the building is created, in order for the calculations to serve as a decision basis in the project planning where design choices are made. The price for the climate calculations at an early stage in the construction process is low because the BIM model is relatively simple and therefore the calculations are not time-consuming. If the climate calculations occur at a later stage of the construction process, the emission figures become more accurate, but the price for the calculations increases. In addition, it is more difficult and much more expensive to make changes at a later stage. Thus, the probability is that the climate calculations will not be used in any decision. Nyckelord

The study presents how school leaders think about relational work within the school (teacher-student), that is, interpersonal meetings in the school and what significance they think they have for students' schooling. The focus is on the relationship between teacher and pupil and on the social climate, where attitudes and approaches that permeate the business is in focus. We have also investigated the principal's responsibilities and the views of pupils with school difficulties. Topics that are raised in connection are attitudes and thoughts about individual and general accommodations and what significance socio-economic background can have for the student's school situation. The study is qualitative with interview as method. The study involved 5 school leaders who are all educated and have worked a long time whithin the schoolsystem. As a theoretical starting point, we have been partly inspired by Bronfennbrenner's (1979) ecological systems theory is about how different people and things in the student's microsystem affect their development. We have been inspired by a phenomenographic approach in interpreting the results to explain and analyze the thoughts and opinions that are the same and different. The results of the interviews indicate that relational work within the school (teacher-student) is considered to be important for student' schooling, but that there are factors that sometimes make this work more difficult. Some difficulties described are the teachers' workload and inexperienced or untrained teachers. Furthermore, the interviewees see that there is a great responsibility of the principals and how they lead the school both organizationally and by creating a school culture and a good social climate. The interviewees also describe that teaching outside the classroom can sometimes be needed, but it must not be a permanent solution. After the results we discuss the thoughts and experiences that emerged in the interviews through the previous research is presented. The conclusion is that more collaboration is needed between different professions within the school but also with other authorities. The workload of teachers and principals needs to strike a balance so that relational work within the school (teacher-student) can take as much space as the work towards knowledge acquisition. Also, the we need educated teachers who can do this.

Närproducerad odling är en trend som växer sig allt starkare och visar sig bland annat i form av stadsodlingar på tak och balkonger. Då det är begränsat med utrymme att odla på i städer är vertikala odlingar en alternativ lösning. I den här rapporten presenteras ett gestaltningsförslag av ett vertikalt växthus som ett bostadskomplement. Gestaltningen, byggtekniken och klimatet i växthuset är de områden som präglar dess form och tekniska lösningar. Växthuset har placerats på Haningeterrassen, ett bostadsområde under planeringför vilket olika skisser på kretsloppsanpassade växthus har tagits fram. Syftet var att ta fram ett förslag på hur ett växthus som bostadskomplement kan utformas, anpassas till platsen och bidra till en grönare stadsdel. Genom en platsanalys har ett lämpligt flerbostadshus valts som referenshus för projektet. Arbetet resulterade i ett förslag på ett vertikalt växthus som har kopplats till bostadshuset och ger de boende ett växthus i direkt anslutning till sin lägenhet. Växthuset är uppbyggt av moduler som alla är lika och utgör ett våningsplan var. Våningsplanet har en rund planlösning och ger då ett vertikalt växthus i form av en cylinder. Den omslutande väggen består till en tredjedel av en tung bärande vägg och resterande av ett öppningsbart glasparti. Ett flertal växthus placeras kontinuerligt utefter fasaden och kopplas till lägenheterna med en kort bro. De boende får med den här komplementbyggnaden en möjlighet att ta ett steg ut till sitt eget privata växthus vilket även kan användas som balkong eller lusthus. Att växthuset har fler funktioner ökar möjligheterna kring dess användningsområde och därmed även dess efterfrågan. Att komplettera ett flerbostadshus med detta växthus kan inspirera till ett kretsloppstänk hos de boende. Detta bidrar i sin tur till att göra Haningeterrassen till ett grönare område. / Local cultivation is a fast growing trend which is seen particularly in the form of urban farms on rooftops and balconies. As there is a limited amount of space for cultivation in the cities vertical greenhouses is an option. This report presents a proposition of a vertical greenhouse as a housing complement. The design, construction and installations in the greenhouse are the areas that characterize the shape and the technical solutions for the building. The vertical greenhouse has been located on Haningeterrassen, a planned area where various sketches on ecocyclic greenhouses has been developed during the planning of the area. The purpose of this project was to develop a proposition on how a greenhouse as a housing complement can be modeled, adapted to the scene and contribute to a healthier urban environment. By doing a site analysis on the area a suitable apartment building where selected to act as a reference object to the project.The project resulted in a proposition of a vertical greenhouse connected to an apartment building that gives the tenants personal access to an own private greenhouse. The greenhouse is built of equal modules that are compounded and each represents a floor plan. The planning is in the shape of a circle which creates a vertical greenhouse in the shape of a cylinder. The enclosing walls are partly structural and partly made of glass. Multiple greenhouses are placed continuously along the façade and are connected to the apartment by a short bridge. The tenants connected with these greenhouses have the opportunity to take a short step outside into their own private greenhouse that can also be used as a balcony or a gazebo. As the greenhouse in this case have multiple functions surrounding its use the possibilities increases, thus do the demand. Applying this greenhouse to the home can inspire the tenants to take recycling in to consideration. This contribution will help shaping Haningeterrassen to a healthier urban environment.

Sverige har som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett område som diskuteras är byggsektorn och dess utsläpp, vilket har lett till åtgärder i form av införandet av klimatdeklarationer. Dessa ska revideras med krav i form av gränsvärden som förväntas implementeras senast år 2027. Ett område med betydande utsläpp inom byggsektorn är användandet av betong som material vid nybyggnation, varvid intresset av klimatförbättrade varianter har ökat drastiskt under senaste åren.  Denna studie genomförs i samarbete med Wallenstam där det övergripande målet är att identifiera hur marknaden för klimatförbättrad betong står sig gentemot de kommande gränsvärden som förväntas införas till klimatdeklarationer senast år 2027. Ett av målen är att genom en beräkning visa hur en byggnads klimatutsläpp påverkas vid ett användande av klimatförbättrad betong istället för traditionell betong, där ett referensprojekt från Wallenstam har använts. Arbetet ska även, genom en intervjustudie, redogöra för vilka förutsättningar leverantörer av klimatförbättrad betong står inför att ta fram klimatneutral betong. Även om vissa leverantörers produkter gav ett lägre klimatutsläpp än andra visade resultatet ingen större avvikelse hos någon av leverantörerna. Samtliga undersökta leverantörer har produkter som ger ett lägre klimatavtryck än det gränsvärde som är baserat på referensprojektet. Alla undersökta kombinationer av leverantörernas produkter visade ett resultat med en minskning på över 20% där kombinationen med lägst klimatavtryck, som enbart innehåller platsgjuten betong, visade en minskning av byggnadens totala utsläpp på 38.4%. Intervjustudien visade att implementering av CCS-teknik och andra alternativa bindemedel krävs för att nå en klimatneutral betong. / Sweden aims to have zero net emissions of greenhouse gases by the year 2045. A major contributor to emissions is the construction sector, which has led to the introduction of climate declarations. These will be revised with requirements in the form of limit values that are expected to be implemented by the year 2027. As concrete accounts for a large part of the emissions from the construction sector, interest in climate-improved variants has increased significantly in recent years. This study is carried out in collaboration with Wallenstam, where the overall goal is to identify how the market for climate-improved concrete stands in relation to the future limit values that are expected to be introduced in climate declarations by the year 2027. One of the goals is to show how a building's climate emissions are affected by the use of climate-improved concrete instead of traditional concrete. For this, a reference project from Wallenstam has been used. The study will also, through an interview study, account for the conditions that suppliers of climate-improved concrete are facing to produce climate-neutral concrete. Although some suppliers' products had lower climate emissions than others, the results did not show any major deviation at any of the suppliers. All surveyed suppliers have products that have a lower climate footprint than the limit value based on the reference project. All examined combinations of the suppliers' products showed a result with a reduction of over 20%, where the combination with the lowest climate footprint, which only contains cast-in-place concrete, showed a reduction in the building's total emissions of 38.4%. The interview study showed that implementation of CCS technology and other alternative binders is required to reach a climate-neutral concrete.

De senaste åren har sociala medier fått allt större betydelse i människors liv. Det diskuteras om det till och med har varit en del av förutsättningarna för omvälvande sociala förändringar i olika länder. Det mesta av det som skrivits om sociala medier och hur de används rör dock vinstdrivande företag eller uppseendeväckande protester. Mycket lite har skrivits om hur ideella organisationer och sociala rörelser med en mer låg profil använder dem. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka hur moderna sociala rörelser använder sociala medier i sitt arbete. Finns det några tankar bakom valen av sociala medier? Skiljer sig användningssätten mellan olika rörelser? För att få svar på dessa frågor intervjuades representanter för två rörelser som arbetar mot klimatförändringarna; Klimataktion och Transition Sweden. De har samma mål men arbetar på olika sätt – Klimataktion vill påverka politikerna medan Transition Sweden vill förändra underifrån och riktar sig till individer. Utöver intervjuerna har rörelsernas sociala nätverk på internet kartlagts med hjälp av verktyget Issue Crawler, och jämförts med sociala nätverk för äldre rörelser. Både Klimataktion och Transition Sweden använder sig av sociala medier i stor utsträckning. Hos Klimataktion ligger tyngdpunkten på att föra ut budskapet till allmänheten och att informera medlemmarna om manifestationer och andra aktiviteter. Hos Transition Sweden ligger tyngdpunkten på kommunikation mellan medlemmarna och att man ska kunna hitta och kommunicera med likasinnade i sin närmiljö. Deras sociala nätverk skiljer sig från de undersökta äldre rörelsernas men liknar varandra i viss utsträckning. Det är uppenbart att rörelsernas organisation och uppbyggnad påverkat deras användning av sociala medier och det finns tydliga skillnader mellan dem. Det är också tydligt att det krävs tid för att etablera ett socialt nätverk, även på nätet. Det krävs dock mer omfattande studier för att kunna avgöra om resultaten i denna studie går att applicera generellt på moderna sociala rörelser eller om de endast gäller de två som undersökts. / Social media has become increasingly important in peoples life's these last years. It has been debated whether or not it has even been one of the main tools of radical social changes in some countries. Most of what has been written concerns corporations and ground-breaking protests, and very little has been written about the use of social media in non-profit organisations and less violent social movements. The goal of this study is to research the use of social media in modern social movements. Is there any particular reasons behind their choice of social media to use? Do different social movements use social media in different ways? To answer these questions people from Klimataktion and Transition Sweden, two modern social movements, have been interviewed. They both share the same goal, to stop climate change, but they work in different ways. Klimataktion wants to influence politicians while Transition Sweden works to change society from below, by engaging individuals in making the transition to a more environmentally friendly life. The social networks of the two movements have been mapped using Issue Crawler and compared to those of older and more established movements. Both Klimataktion and Transition Sweden uses social media to a large extent. Klimataktion places emphasis on spreading their message to the general public and on telling their members about manifestations and other activities arranged by the movement. Transition Sweden focuses on communication between members and helping them find kindred spirits and people to work with in their neighbourhood. The social networks of these movements are quite similar but differs from those of older, more established movements. It is obvious that the differences in organisation and structure of these movements has affected their use of social media, and there are clear differences between them. A social network takes time to build, even on the Internet, which shows when Klimataktions and Transition Swedens networks are compared to those of older movements. More research is needed in order to draw general conclusions that are applicable to all modern social movements and not just the two in this study.

“A culture center should be visually welcoming as well as attract a diverse range of visitors with different backgrounds.” This was the client’s request for a new cultural center in Nairobi. The location is in the heart of Nairobi’s industrial area, near several existing buildings that are already in use by the culture organization known as Go Down. I have chosen to keep most of the existing buildings and to use my new building as a complement for the desired program. I believe that it will pay off in the end to renovate the area in installments.  My purpose in this project has been to design a building with natural environments and flexibility. I have been trying to think from a sustainable perspective, using almost all recycled materials and taking advantage of the location’s natural benefits. Thanks to the climate I have been able to place a lot of the facilities “semi outside” as well as create a lot of areas in the shade. / "Ett kulturhus ska vara inbjudande rent visuelltsamt dra till sig en bred publik med olikabakgrund." Det är beställarens önskan för ettsäte för kultur i Nairobi. Tomten för det nyakulturhuset ligger i Nairobis industriområdeoch har redan befintliga lokaler där kulturaktiviteterbedrivs. Jag har valt att behållastörre delar av de befintliga byggnaderna dåjag anser att det i längden lönar sig attuppgradera tomtens byggnader i omgångar. I mitt projekt har jag försökt skapa en byggnadmed flexibilitet och naturliga miljöer. Jag harockså försökt tänka från ett hållbart perspektivdå jag använder mig av återvunna materialoch utnyttjar mig av platsens fördelar. Tackvare det behagliga klimatet har jag förlagt såmycket som möjligt av programmet ”utomhus” ochförsökt skapa platser med skugga.