Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i. 13-22 lärare var närvarande vid fortbildningens olika kurstillfällen. Lärarna observerades under åtta undervisningstillfällen var efter 19 lärare besvarade en enkät. Ytterligare en grupp genomgick en djupintervju.Studiens resultat tyder på att lärarna anser att de lär bäst i en verklighetsanpassad undervisning där de kan relatera till sin vardag. Vidare har detta arbete uppmärksammat att stämningen i en grupp och lokalen är två viktiga faktorer för lärande. Lärares strategier för att tillvarata kunskap är på många sätt olika, dock har denna studie inte funnit någon generell trend. / The aim of this study is to explore how teachers learn sustainable developement. This study was made possible through an in-service training in sustainable development held by the Malmö city project Klimat-X. This is a qualitative study with three explorative approaches; observation, interview and questionnaire. The group that was examined consisted of 30 teachers with different alignment and age category of pupils. The teachers at the different meetings were observed during eight occasions. The questionnaire was answered by 19, and four study subjects were interviewed.The result of this study implicate that teachers claim to learn best in a reality-based education where they are able to relate to their daily situation. Furthermore, the social climate in a group, and the physical setting (classroom) are two important factors for learning. The teachers’ individual learning strategies vary greatly, and this study was unable to find a general trend.

Samtidigt som klimatfrågan är på ALLAS läppar står byggsektorn för 20 procent av växthusgasutsläpp i Sverige. Byggbranschen har tagit fram en gemensam färdplan som styr mot nettnollutsläpp år 2045. Det är faktorer som gör att byggherrar och beställare strävar efter förminskade klimatavtryck i sina satsningar, som inte sällan ställer krav på miljösmarta materialval. Projektören måste då kunna leverera de bästa lösningarna.  Idén för examensarbetet har tagits fram i samarbete med Swecos avdelning för vatten i Luleå. Rapporten ska bekriva Swecos arbete med klimatkalkylering inom VA-projektering, hur de arbetar med det nu och vad som kan förbättras. Arbetet genomförs genom att studera teori för klimatberäkningar, intervjua experter samt genom att fördjupa sig i och studera klimatdata från olika leverantörer. Beräkningar utförs och sammanställs för att ge svar på vilket material för VA-ledningar som är bäst för klimatet.  Resultaten visar att det inte är vanligt att byggherrar ställer krav på material för VA-ledningar ur ett klimatperspektiv. Resultaten visar även att de material som undersökts har stora skillnader i utsläpp av växthusgaser.

Klimatförändringarna är ett faktum och IPCC slår nu fast att det sker en ökning av jordens globala medeltemperatur kan förväntas öka ytterligare om inte utsläppen av växthusgaser till atmosfären kraftigt reduceras. Ekosystem hotas av klimatförändringarna däribland de sköra system som hittas i bergsregioner, där glaciärer påverkas mycket negativt. Men även mänskligt välbefinnande så som ekonomi, infrastruktur och rekreation. Schweiz tredje största inkomstkälla kommer från turistindustrin där skidturismen är en stor del. Variabler som är kritiska för skidåkning kan förväntas att påverkas negativt och därmed den turism som bedrivs. Studien är avgränsad till en ort, Engelberg i schweiziska alperna för att undersöka hur skidturismen kopplat till byn kommer att påverkas av klimatförändringarna. Den här studien har undersökt förändring i variabler som är kritiska för skidåkning så som temperatur, snödjup ochglacialmassa, en intervju har även gjorts med den största aktören i byn somär Titlis Bergbahnen. Resultatet visar bland annat en tydlig trend i att medeltemperaturen har ökat med nästan +1°C både under sommar och vintertid på högsta och lägsta mätpunkten i skidsystemet under 10 år-perioden. De resultat som tagits fram indikerar på samma trender som IPCC prognostiserar i sin sjätte bedömningsrapport. Resultaten visar även att det har skett en kraftig reducering i glacialmassa och den kan förväntas att reduceras ytterligare, och om ungefär 60 år försvinna helt. I och med att variablerna som är kritiska för skidåkning kommer att påverkas kommer skidturismen att förväntas påverkas negativt i Engelberg och för Titlis Bergbahnen. / Climate change is affecting the global climate and IPCC states that global warming is expected to increase if the world does not heavily reduce the emission of greenhouse gases. Mountain regions with glaciers are expectedto be affected very negatively due to climate change. But also, human wellbeing such as economy, infrastructure and recreation. The third largest income for Switzerland is coming from the tourism industry where the skiing industry is a huge part and is also threatened by climate change. This study is limited to one village, Engelberg, within the Swiss alps to investigate how the skiing industry connected to the village will be affected by climate change. This study has investigated change in those variables that are critical for skiing, such as temperature, snow depth and glaciermass, an interview has been conducted with the largest stakeholder in the village which is Titlis Bergbahnen. The results show a clear trend that theaverage temperature have increased with almost +1°C both during summerand winter, for both two different measuring points on the mountain, during a 10-year period. The results indicate the same trends as IPCCprognoses in their sixth assessment report. The results show a massivereduce in glacier mass and it is expected to reduce even further, and inabout 60 years to be gone. Since the variables that are critical for skiing will be affected the ski tourism in Engelberg, and for Titlis Bergbahnen, will be negatively affected. / <p>2023-06-02</p>

Detta kandidatarbete behandlar klimatförändringar med särskilt fokus på värmeböljor, hur det hanteras i den fysiska planeringen och hur stadsmiljöer kan utvecklas och utformas för att bli mer motståndskraftiga mot värmeböljor.Forskningen säger att klimatet förändras och värmeböljor kommer bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper och påverkar även övriga samhällsviktiga sektorer, verksamheter och fysiska miljöer. Konsekvenserna förväntas bli som störst i tätbebyggda stadsområden på grund av den urbana värmeöeffekten.Arbetet har utgått från resiliens som teori, där utgångspunkten grundar sig i att våra samhällen behöver stärka sin förmåga att förbereda sig för, klara av, och återhämta sig från klimatrelaterade förändringar.I den avslutande fallstudien redovisas gestaltningsprinciper för två områden som är utsatta för höga temperaturer, samtidigt som de är utpekade som lämpliga områden för förtätning, med syftet att skapa ett svalare mikroklimat.

Klimatet förändras och detta beror främst på oss människor, vilket gör det till ett av det mest omdebatterade ämnena i dagens samhälle. Klimatet ingår i miljödimensionen som är en av de tre dimensionerna av hållbar utveckling tillsammans med den ekonomiska och sociala dimensionen. Hållbar utveckling tar därmed stor plats i Skolverkets läroplan och kursplaner. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever har om utbildningen om hållbar utveckling i skolan samt undersöka om det finns könskillnader i engagemanget för klimatfrågor. Enkät användes som undersökningsmetod och 51 elever i årskurs 9 från två olika skolor i södra Sverige svarade. Resultatet visar att eleverna inte tycker det är intresseväckande att läsa om klimatet och hållbar utveckling i skolan, samtidigt som det råder delade meningar om undervisningen i området är bra eller inte. Undersökningens resultat tyder även på att det finns skillnader mellan flickor och pojkar och deras engagemang och intresse för klimatet. Flickor i större utsträckning än pojkar anser att klimatförändringarna är ett hot, tar till åtgärder för att minska sin klimatpåverkan och engagerar sig i klimatet.

I denna uppsats undersöker jag miljödebattens genombrott i Sverige mellan 1967 och 1973, främst genom att studera tidens stora debattböcker. Miljödebatten förändrades främst på så vis att problemen började anses långt allvarligare, i behov av allt mer radikala lösningar, och att det blev en politiskt viktig fråga.

Mot bakgrund av pågående intressekonflikter rörande klimatfrågan i relation till hanteringen av den svenska skogen, analyseras och jämförs inom ramen för denna studie de senaste decenniernas utveckling av EU-rättslig reglering med relevans för hantering av skog och skogsmark (inklusive EU:s skogsstrategier) med utvecklingen av svensk rättslig reglering med relevans för samma ämnesområde. Analysen utgår från ett klimatperspektiv med grund i aktuell naturvetenskaplig forskning och fokuserar på hur de olika regleringarna skulle kunna tänkas påverka skogens klimateffekter. Metoden som använts i studien är dels rättshistorisk, dels rättsvetenskaplig och dels jämförande. Studiens resultat visar att både EU-reglering och svensk reglering utvecklats till att i allt högre grad prioritera bevarande och hänsyn till naturen i relation till hanteringen av skog, och att de därigenom till viss del kommit att begränsa de positiva klimateffekter som bruket av skog kan ge upphov till. Den svenska regleringen går dock inte lika långt som EU-regleringen och kan, genom sitt fortsatta fokus på produktion inom skogsbruket, därför bedömas som något mer klimatpositiv. I de delar bevarande av skog också kan ge upphov till positiva klimateffekter finns dock vissa brister inom den svenska regleringen.

Rymdsektorn växer mer och mer för varje år i takt med att intresset för rymdteknologi och rymden som resurs ökar. Ökade satsningar inom rymdsektorn kommer att öka påverkan på miljön och klimatet. Rapporten undersöker hur miljöpåverkan ser ut och hur den kan komma att förändras över tid när rymdaktiviteten ökar. Målet med projektet var att undersöka rymdtrafikens miljöpåverkan, såväl global som lokal, och därmed utvärdera förutsättningarna för en hållbar rymdverksamhet. Projektet avgränsades till att endast titta på raketbränslen samt direkta miljökonsekvenser av olika rymdverksamheter. Litteraturstudie och genomgång av annat väsentligt material har lagt grunden för arbetet. Utöver sammanställning av relevant information har även simuleringar gällande framtidsscenarion gjorts med hjälp av framtagna formler. Resultatet visade att inget av de raketbränslen som berördes i arbetet klarar Sveriges miljökvalitetsmål, utan var och ett av bränslena faller på olika typer av utsläpp som de orsakar. Det konstaterades också att andra delar av ett raketbränsles livscykel kan påverka miljön minst lika mycket som själva förbränningen av bränslet. Utvinning av råmaterial, produktion samt transport är några av de delar som också kan påverka mycket. Raketbränslen kan även påverka den lokala mark- och vattenmiljön. Resultatet visade också, via simuleringar, att vid ökat antal uppskjutningar per år ökar också miljöpåverkan. Slutsatsen som kan dras från projektet är att för att säkerställa en hållbar rymdverksamhet i framtiden krävs en omställning gällande allt från bränslen, lokala miljöpåverkningar samt rymdskrot. Något som också konstateras är att påverkan på miljön från rymdsektorn skulle öka med ökande rymdaktivitet.

Gävle kommun har planer på att exploatera Gävle stad söderut. Planerna finns enligt översiktsplanen Gävle Stad 2025 för bland annat områdena Järvsta och Ersbo. Dessa områden avvattnas mot Järvstabäcken. Detta examensarbete är en utredning av Järvstabäckens avrinningsområde med hänsyn till avrinningsområdets beskaffenhet, klimatförändringar och planerad exploatering. Utifrån dessa faktorer analyseras riskpunkter för översvämning inom avrinningsområdet. Utredningen av avrinningsområdet har genomförts via fältbesök, litteraturstudier och modellering i MIKE FLOOD.   Problematiken kring avrinningsområdet ligger i att Järvstabäcken redan är högt belastad. Med utökade exploateringsområden för bostäder och handelsområden i Hemlingby och Järvsta förväntas Järvstabäcken belastas ytterligare. Ersbo industriområde förväntas även påverka dagvattenflödena då mer andel hårdgjorda ytor tas i anspråk vid utökat handelsområde i kombination med planerad snötipp på industriområdet. Snötippen förväntas påverka flödet under smältperioden.   Riskpunkter för översvämningar återfinns i lågpunkter och passager under E4, Södra Kungsvägen, Upplandsleden och Bomhusvägen. I dessa punkter bör fördröjning av dagvattnet anläggas för att öka kontrollen över flödena och minska risken och kostnaderna för återställande av byggnader och infrastruktur vid översvämning. Riskpunkter i anslutning till befintlig bebyggelse och planerade bostadsområden bör prioriteras för utredning. / Gävle municipality's plans to exploit the city to the south are under the general plan for the areas Järvsta and Ersbo, these areas are dewatered to Järvsta stream. This thesis is an investigation of the Järvsta stream regarding flood risk areas within the basin with consideration to the planned development areas. Investigation of the catchment area has been carried out through field visits, literature studies and modeling with MIKE FLOOD. The problem with Järvsta stream is that it is already heavily loaded. With increased development areas for housing and commercial areas in Hemlingby and Järvsta expected Järvsta stream to be even more loaded in case of extreme rainfall. Ersbo industrial area is also expected to affect surface water flows, hence higher proportion paved surface in combination with the planned landfill for snow in the industrial area expect to impact the flow frequencies. The landfill for snow in Ersbo affects the flow frequencies during the melt period. Risk Points of flooding is found in low points and passages under E4, Södra Kungsvägen, Upplandsleden and Bomhusvägen. These points should delay stormwater to increase control over flows and reduce the risk of flooding and cost of restoration of the buildings and infrastructure. Risk points adjacent to the existing residential areas and planned residential areas should be prioritized for investigation.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur aktörer inom animalieindustrin legitimerar sin verksamhet, detta med utgångspunkt i de logiker som uttrycks och verkar i aktörers utsagor i samtal om hållbarhet och klimat. Analysen sker genom ett logikperspektiv som fokuserar på hur fortsatta investeringar i animalieproduktion som idé motiveras och ges legitimitet i en samtid där konsumtion och produktion av animalier sägs vara oförenligt med ett hållbart klimat. Vidare studeras gränsdragningar och positioner aktörerna skapar i samtal om kött och klimat och hur hållbarhet som kulturellt begrepp konstrueras. Studien baseras huvudsakligen på #Köttpodden av Svenskt Kött och digitala utsagor från LRF:s och Svenskt Kötts hemsidor. Resultatet av studien är att aktörerna använder olika logiker för att legitimera fortsatt produktion och konsumtion av animalier. Hållbarhet kulturaliseras i aktörernas utsagor för att överensstämma med egna befintliga sammanhang, vilket legitimerar fortsatta investeringar i animalieproduktion vilken föreställs vara en hållbar praktik.