This study examines how temporary agency workers experience the working climate in client firms, i.e. how their psychological climate is affected. The study has a qualitative approach based on semi-structured interviews with temporary agency workers. The purpose of the study is to contribute with knowledge about the triangular relationship between the temporary worker, the temporary employment agency and the client firm. Another purpose is to describe how the temporary workers experience the working climate and how this experience is influenced by a number of circumstances. The research question this study aims to answer is How do temporary agency workers experience the working climate in client organisations? And What factors influence this experience? The conclusion of this study shows that the volun- tariness of the psychological contract positively influence the psychological climate, and also whether the temporary workers’ expectations correspond to those of the client firm or not. The treatment of the temporary worker in the client firm as well as positive social relations with other employees, also have an impact on the psychological climate. Finally, a temporary employment agency that has a prominent role in the triangular relationship might intensify the role stress of the temporary agency worker, particularly if the psychological contracts between the temp and the two firms lack in congruence. / Bemanningsbranschen har sedan 1993, då det blev lagligt att hyra in arbetskraft, expanderat kraftigt, något som kommit att bli ett kontroversiellt ämne. Vissa menar att företag utnyttjar bemanningsanställda för att undvika lagen om anställningsskydd och att det innebär en otrygg tillvaro på arbetsmarknaden för bemanningsanställda. Andra menar att bemanningsbranschen behövs för att företag ska klara marknadens krav på flexibilitet.  Något som komplicerar saken är den triangulära relationen mellan bemanningsföretag, bemanningsanställd och kundföretag, då den bemanningsanställde har två chefer. En fråga som uppstår är hur den bemanningsanställde förhåller sig till denna triangulära relation, samt rollen som tillfällig resurs hos kundföretagen. Med bakgrund av detta avser uppsatsen besvara följande frågeställningar:  • Hur upplever bemanningsanställda arbetsklimatet hos kundföretag?  • Vilka faktorer påverkar denna upplevelse?  Syftet med uppsatsen är bidra till en större förståelse av den triangulära relationen mellan kundföretag, bemanningsföretag och bemanningsanställd som uppstår då en organisation hyr in personal. Uppsatsen syftar även till att bidra med kunskap om hur arbetsklimatet påverkas, utifrån den bemanningsanställdas perspektiv, samt vad som påverkar deras upplevelse. För att kunna svara på frågeställningen har kvalitativa intervjuer genomförts med tre personer som arbetar som bemanningsanställda.  Som teoretisk referensram har dels Eisenhardts (1989) agentteori använts för att förklara den triangulära relationen, där den bemanningsanställde är agent till två principaler; kundföretaget samt bemanningsföretaget. Fokus i uppsatsen är på relationen mellan bemanningsanställd och kundföretag, och det psykologiska kontrakt som gäller mellan parterna. Det psykologiska kontraktet handlar om den subjektiva tolkningen av ömsesidiga löften och åtaganden, och dess utformning har betydelse för den anställdes attityder och beteende (Isaksson & Bellaagh 2005). Arbetsklimatet har analyserats utifrån ett individperspektiv, och definieras då som psykologiskt klimat (Baltes et al. 2009). Locke (1976) menar att det finns fyra underliggande faktorer som påverkar det psykologiska klimatet, nämligen önskan om (1) klarhet, harmoni och rättvisa, (2) utmaning, självständighet och ansvar, (3) stöd, erkännande och underlättande i arbetet samt (4) varma och vänskapliga sociala relationer.  I studien framkommer det att ett psykologiskt kontrakt präglat av frivillighet ha en positiv inverkan på det psykologiska klimatet. Även hur väl en bemanningsanställds förväntningar i det psykologiska kontraktet överensstämmer med kundföretagets, är av betydelse. Ett positivt bemötande från ordinarie personal och chefer på kundföretaget samt goda sociala relationer till övrig personal, påverkar det psykologiska klimatet positivt. Slutligen kan det vara av betydelse huruvida bemanningsföretaget har en framträdande roll eller inte, dvs engagerar sig i den bemanningsanställdes situation, då detta kan leda till rollstress ifall den bemanningsanställdes psykologiska kontrakt till de två principalerna inte är kongruenta.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats utifrån ett kulturbiologiskt perspektiv på människan, utifrån Johan Asplunds teorier om problemlösning och social responsivitet, samt utifrån Thomas Jordans och Titti Lundins utvecklingspsykologiska perspektiv. Materialet visar att det verkar finnas generella, återkommande faktorer som måste ges utrymme för att en konstruktiv konflikthanteringsprocess ska kunna iscensättas. Ledarskap, ansvarstagande och bekräftelser är exempel på sådana faktorer, liksom känslan av delaktighet och öppen kommunikation. Materialet visar också att flertalet faktorer återkommer som tvärtom försvårar konstruktiva konflikthanteringsprocesser och/eller stärker konfliktsituationer. Inte minst återkommer kommunikationsbrister som avgörande faktorer. Slutligen visar materialet att konflikterfarenheter också tycks vara förbundna med olika typer av lärande, exempelvis fördjupad självinsikt. Frågan om utvecklingspotentialen i konflikter diskuteras som en viktig faktor för både den individuella och sociala utvecklingen. / The aim of our study is to investigate whether it is possible to discern general conditions for constructive conflict management. Space is also given to the issue of recurring patterns in terms of psychological and relational shortcomings that hinder constructive conflict management and/or strengthen conflicts. Also, the issue of learning through conflict experiences is regarded. The study is based on eight interviews with a number of consultants, an executive and some employees. The study has a hermeneutic and inductive approach. The empirical data have been analyzed and interpreted from the perspective of cultural biology, from Johan Asplund's theories about problem solving and social responsivity, and from Thomas Jordan's and Titti Lundin's developmental psychology perspective. The material shows that there seems to be general, recurring factors that must be given space in order to facilitate a constructive conflict management process. Leadership, responsibility and acknowledgements are examples of such factors, as well as a sense of participation and open communication. The material also shows that a number of factors recur that hinder constructive conflict management processes and/or strengthen conflicts. Not least do communication gaps recur as critical factors. Finally, the material demonstrates that conflict experiences also seem to be associated with different types of learning, such as increased self-awareness. The issue of developmental potentials in conflicts is discussed as an important factor for both individual and social development.

<p>Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.</p><p>Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.</p><p>Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.</p><p>Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö. En litteraturstudie är genomförd där tillgänglig forskning har studerats.</p><p>Området ligger på lera och Banverket har i sina utredningar konstaterat att det även finns kvicklera på området. Kvicklera har konstaterats vid medparten av de undersökta skreden i Göta Älvdalen. Vid byggnation på lera krävs omfattande geotekniska undersökningar för att fastställa markens sammansättning. Framtidens klimatförändringar ställer ökade krav på nya byggnader. De byggs i dagens klimat men ska klara av morgondagens.</p><p>Den forskning och de rapporter inom området, grundläggning på lera, som jag har tagit del av förordar platta på mark. De förordar även pålning vid högre och tyngre byggnader än ett enfamiljshus. Dock så krävs det mer forskning inom området då kopplingen mellan grundläggning och markförhållandena är otillräckligt undersökt.</p> / <p>This thesis is a summary of the most common footings and pole-work found in Sweden and how they apply in buildings on clay.</p><p>The thesis is a part of a research project. Supervisors have been Yvonne Andersson Sköld at SGI and Kaj Granath at the School of Engineering, Jönköping University.</p><p>Place of study is located at Lödöse in the municipality of Lilla Edet. Lödöse has 1 300 citizens and is placed 10 km south of Lilla Edet and 30 km north of Göteborg, along Göta Älv. The intersection of the new two-track railway from Göteborg to Trollhättan and the enhanced highway E 45 is 1 km south of Lödöse. The municipality is planning to build approximately 500 new buildings in the area next to the new station.</p><p>I have interviewed three civil servants at the municipality of Lilla Edet for the Department of Urban Planning, Civil Planning and Building and the Department of Environment. I have also made a study of literature where I have read relevant research.</p><p>The site of study has a ground consisting of clay. The National Rail Administration has through research at the area found that the ground also contains quick clay. The threat of landslides due to the quick clay is considerable. Quick clay has been found in the ground after examined landslides in the region of Göta Älv. In the process of building new houses an extended research of the ground is necessary to establish the components and the composition of the ground. Due to the climate changes of the future we need to change the way we build our houses so they manage to stay intact for more extreme weather.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur passivhus eller så kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad från konventionella hus.</p><p>I vår undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett väl fungerande klimatskal påverkar energiförbrukningen.</p><p>Vi har tittat närmare på faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus är uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat närmare på befintliga passivhus, nämligen de på Oxtorget i Värnamo.</p><p>Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som väldigt viktigt att man fortsätter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.</p><p>Passivhus blir mer och mer uppmärksammat. De är något dyrare att bygga, men man tjänar in det i längden. Lönsamheten är dock inte det viktigaste utan känslan av att man gör något bra för miljön.</p> / <p>The main purpose with our diploma work is to examine how passive houses or so called zero energy houses differ in function and construction compared to conventional houses. In our research we present different things such design, orientation, materials and how a fully functional climate shell affects the energy consumption.</p><p>We’ve looked closer at some factors that save energy and how a typical passive house is constructed. To see how theory works in practice we have looked at existing passive houses, and that is the passive houses on Oxtorget in Värnamo.</p><p>We have come to the conclusion that the passive houses works and we believe that it is very important that we continues to carry on the work and inform people about its importance to the environment. Passive houses are becoming more and more noticed. They are somewhat more expensive to build but in time you will earn the money spent back. The profit is not the most important but the feeling that you do something good for the environment.</p>

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional. Scholars who advocate organic farming fight back against the criticisms and claim; that organic farming benefits biodiversity, as organic farms have on average 30% higher species richness than conventional farms, that conventional farming due to fertilizer use causes higher green house gas emissions than organic, and that the conventional farming causes higher nutrient losses than the organic one from a system perspective. The purpose of this essay is to present and analyze arguments of both sides of the Swedish agricultural debate and try to find answers to how scholars can have such widely differing views about which farming-system is preferable. At first glance, it may seem as if scholars totally disagree on the issues regarding scientific facts. This essay however, suggests that this is not the case at all. On the contrary, scholars agree on quite a lot when it comes to facts. The reasons for disagreement appear to be about much more than just a scientific controversy. My explanation to how they can have such different views is that agriculture, to a large extent, is a social and political issue, which means that scholars' values and view of nature also play a crucial role in their overall perception.

Titel: Beslutsfattande och Interpersonell påverkan Nivå: Examensarbete företagsekonomi, 15 hp Syfte: Vårt intresse för etiskt beslutsfattande väcktes ur uppfattningen om att fastighetsmäklare generellt sett har lågt förtroende bland allmänheten samt att försäljares etiska snedsteg ofta täcker tidningars förstasidor. Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hos medarbetare inom säljorganisationer. Studiens forskningsfrågor har varit följande: 1. Kan oetiskt beteende påverka de andra medarbetarna? 2. Vilken av de etiska teorierna egoism, utilitarism eller dentologi/pliktetik är den mest centrala när det kommer till beslutsfattande för individer? 3. På vilket sätt påverkar en rättvis arbetsmiljö medarbetarnas beslutsfattning vid etiska dilemman? Metod: Vår Studie baseras på en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med tio fastighetsmäklare från fyra olika svenska städer där vi använt oss av en operationaliserad intervjuguide. Vårt empiriska material har sedan analyserats med en analysmetod av Sarah Philipson, ”A well grounded theory”. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att den interpersonella dimensionen på ett fastighetsmäklarkontor har en stark påverkan på beslutsfattningen vid ett etiskt dilemma. Detta då merparten av de tillfrågade mäklarna främst bollade frågor med varandra, stämde av med sina kollegor, värderade och uppskattade kollegornas åsikter samt drog lärdom av varandra vid en uppkommen situation. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie visat att medarbetarnas beteende, ”peer behavior”, varit av vikt vid den enskildes beslutsfattande så vore det intressesant att studera denna faktor allt närmre genom att förslagsvis studera chefers medvetenhet om betydelsen av medarbetarnas beteende på arbetsplatsen. Möjligtvis för att utveckla rekryteringsåtgärder/program för att säkerställa etiskt beteende inom fastighetsmäklarbranschen genom att belysa vilka medarbetaregenskaper som är betydelsefulla för att höja kvalitén på den etiska beslutsfattningen på ett kontor. Avslutningsvis vill vi uppmuntra till vidare forskning inom både den strukturella dimensionen och den interpersonella dimensionen och en jämförelse mellan dessa för att öka förståelsen kring etisk beslutsfattning. Uppsatsens bidrag: Vår studie bidrar med ökad förståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hos medarbetare inom fastighetsmäklarföretag. Vi har skapat en modell som beskriver sambandet mellan interpersonellt etiskt klimat och etiskt beslutsfattande inom fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Etik, Etiskt klimat, Etiskt beslutsfattande, interpersonella dimensionen, fastighetsmäklare.

During December-April in 2016/2017, five wetlands in near proximity to the city of Halmstad and four stretches along the stream Trönningeån were investigated regarding their use by birds during winter and spring. At one of the wetlands it was investigated whether non-entry rules are set accordingly to the breeding period. Furthermore, the recreational values of two of the wetlands were calculated. The five wetlands were used by a total of 37 species during the months December-April and they were occupied by mainly the same bird species with a few exceptions, showing some differences in numbers of individuals and species composition depending on wetland. The wetlands seemed to be of importance for a few wintering species as there were at least 12 species and 190 individuals at the near-coastal wetland Trönninge ängar during months December-February. The inland wetland Stjärnarps norra våtmark attracted 6 species and a surprising amount of 153 individuals during the same period. Especially the near-coastal wetlands also created for bird purposes (Trönninge ängar and Larssons våtmark) served as very important spots for migrating birds and were visited by a large number of species and attracted 1531 and 1314 individuals between months March-April. The no-entry rules regarding Trönninge ängar seemed to be up-to-date in terms of when the birds show signs of breeding. The recreational value was calculated to be almost three times higher for Trönninge ängar than for Larssons våtmark. The turnover rate for the birds in two of the wetlands showed some differences and/or patterns regarding how and when different bird species use the wetlands. / Under månaderna december-april 2016/2017 inventerades fem våtmarker nära Halmstad för att få information angående hur fåglar använder dessa våtmarker under vintermånaderna och våren samt undersöktes fyra åsträckor av Trönningeån med avseende på hur dessa används av vissa vadare vintertid. En av våtmarkerna undersöktes angående huruvida datumen för tillträdesförbud stämde överens med fåglarnas häckningstider och dessutom undersöktes rekreationsvärdet för två våtmarker. Totalt använde 37 olika arter våtmarkerna under perioden december-april och de användes huvudsakligen av samma arter med vissa undantag. Det fanns även vissa skillnader i antalet individer samt variationer i artsammansättning beroende på våtmark. Våtmarkerna verkade ha betydelse för ett antal övervintrande fåglar då den kustnära våtmarken Trönninge ängar besöktes av åtminstone 12 arter och 190 individer. Inlandsvåtmarken Stjärnarps norra våtmark besöktes av 6 arter och ett oväntat stort antal på 153 individer. Särskilt våtmarkerna närmast kusten som dessutom är fågelvåtmarker (Trönninge ängar och Larssons våtmark) spelade en viktig roll för flyttfåglar då de användes av totalt 1531 respektive 1314 individer under perioden mars-april. Tiderna för tillträdesförbud gällande Trönninge ängar verkade vara aktuella ännu i relation till när fåglar i våtmarken uppvisar tecken på häckning. Det uträknade rekreationsvärdet visade sig vara nästan tre gånger högre för Trönninge ängar än för Larssons våtmark. Undersökningen angående hur och när olika fågelarter använder två av våtmarkerna visade på att det finns vissa skillnader mellan hur och när olika fågelarter utnyttjar dem.

Inom den fysiska planeringen idag tycks det råda en viss osäkerhet kring hur risker i samband med framtida klimatförändringar och mer specifikt hur risken för stigande havsnivåer, bör hanteras. Det tycks råda en konflikt mellan att bygga bostäder i attraktiva vattennära lägen samt att vidta de åtgärder som behövs för att minska riskerna och minimera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Syftet med detta arbete har därför varit att nå en ökad kunskap kring hur den fysiska planeringen hanterar riskerna för ett förändrat klimat och specifikt riskerna med de stigande havsnivåerna, genom att granska hur dessa har hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg. Vidare har syftet varit att diskutera lämpliga riktlinjer för framtida planering av vattennära bebyggelse genom att besvara följande frågeställningar: Hur har klimatfrågan och framförallt riskerna med de stigande havsnivåerna, hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg? Finns det någon skillnad mellan hanteringen av klimatrisker och hanteringen av miljörisker? Vilka generella slutsatser kan dras utifrån fallet Norra Älvstranden? På vilket sätt kan slutsatserna tillämpas för att förbättra strategierna inför planering av framtida vattennära bebyggelse? En fallstudie har gjorts över Norra Älvstranden i Göteborg. Metoden som använts har varit en kvalitativ dokumentstudie. De dokument som studerats har varit översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner samt 14 antagna detaljplaner som omfattas av fallstudien. Plandokumenten har analyserats var för sig utifrån följande analysfrågor: Hur beskriver översiktsplanen vattnet och specifikt risken för stigande havsnivåer? Vilket är det minsta tillåtna avståndet från vattnet till bebyggelse? Vilken höjd över kommunens nollplan är den lägst tillåtna för bebyggelse i markplan? Var och i vilken omfattning i plandokumenten hanteras miljörisker?(a) generellt, och (b) i synnerhet riskerna med stigande havsnivåer? Beskrivs vattnet som en möjlighet eller ett hot? De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien har varit kopplade till hur den fysiska planeringen hanterar risker i vad som en del kallar för risksamhället. Begrepp som riskhantering, osäkerhet, riskmedvetandet diskuteras samt vilka problem kommuner och myndigheters organisering kan medföra gällande hantering av risker. Även vår tids tekniska utveckling och beroende av experter diskuteras. Att klimatet förändras till följd av mänsklig aktivitet har konstaterats. De har fått till följd att havsnivåerna stiger vilket medför stora konsekvenser för det svenska samhället där översvämningar är en av de mest uppenbara konsekvenserna eftersom både byggnader och naturmiljöer riskerar att drabbas. Hur sårbart ett samhälle är beror ofta på dess lokalisering. De städer och tätorter som är lokaliserade intill vattendrag och längs kusten är mer sårbara än de som ligger i högre terräng. Norra Älvstranden i Göteborg ligger både vattennära och relativt lågt och har tidigare varit en plats för hamnverksamheter och industri men som under 1990-talet omvandlats till ett attraktivt bostadsområde men fina kvaliteter. Av de granskade översiktsplanerna framgår att det skett en förändring i synen på vattnet, från att endast ha varit ett positivt element till att ses som en riskfaktor som kräver en beredskap samt en långsiktig planering. Av de analyserade detaljplanerna det först i de två sista planerna som det beskrivs vilka konsekvenser en stigande vattennivå skulle kunna få. I dessa planer framgår ett framtidstänkande där man föreslår att förebygga översvämningsriskerna genom att höja lägsta grundläggningsnivåerna med ytterligare 0,5 meter. Utifrån analysen av detaljplanerna kan slutsatsen dras att de miljörisker som beskrivits har varit oförändrade över tid från det att den första planen antogs och fram till idag samt att ett nytt förhållningssätt av hanteringen av vattenfrågan kan urskiljas under de senare åren.

Tourism is an increasing part of the social planning and should strive more towards sustainable development (Müller 2007). The municipality of Karlstad strives to become "The eco- friendly city" (Karlstad 2016a), which means that people are given the opportunity to live a good life in a sustainable way (WWF 2017). The study shows that cities today should strive to prioritize environmental and climate issues in relation to destination development. This study examines how units in the municipality of Karlstad prioritize and include environmental and climate issues in the work of making Karlstad attractive. How these areas affect each other, as well as how dialogues and collaborations appear in the municipality regarding environment and climate. The Regional Centre of Värmland, Karlstad, is a municipality that wishes to invest and create good business conditions in order to attract visitors (Karlstad 2016b). At the same time, Karlstad is one of the cities in Sweden that is at the forefront of the work on climate change (SIDA 2014). This study uses a qualitative approach, semi-structured expert interviews and qualitative document analysis of Karlstad's environmental and climate strategy and Visit Karlstad Tourism Strategic Destination Development Plan, deriving from a hermeneutical approach of understanding and interpreting the phenomenon environment and climate issues in relation to destination development. The study intends to answer questions about how and which environmental and climate issues that are prioritized in the municipality of Karlstad in relation to destination development, if there are any conflicts of objectives and the ways in which the various development units cooperate in these areas. The theoretical framework of the study processes areas that deal with the municipality of Karlstad, destination development, sustainable development, environment, and climate changes and conflict of interests which are the themes of the study. Based on the results of the study, one can conclude that in social planning, both tourism, and environmental issues have taken more space, which has led to the use of the concept development more widely. The environmental and climate issue that the municipality of Karlstad choose to prioritize is the transport area. The municipality is actively working to reduce motorism and focus on sustainable alternative solutions in the area to make the city more attractive. These initiatives lead to certain conflicts of interest within the development units, so it is important that there are collaborations and dialogues between them. In addition, the development units of the municipality of Karlstad use strategies such as work tools to help them achieve the goals pursued. / <p><strong>Uppsatsens betyg:</strong> Väl Godkänd</p>

Bakgrund: Miljöfrågan blir allt mer komplex för företagen att ta sig an själva. Det blir viktigare att samarbeta med konkurrenter för att uppnå miljömässig hållbarhet. Tidigare forskning har visat att samarbeten med konkurrenter kan ha en positiv inverkan på vissa områden. Tidigare forskning indikerar på att det råder en brist på studier som adresserar samarbeten mellan konkurrenter inom hållbarhet. Därmed har vi valt öka förståelse för branschsamarbeten genom att studera implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Syfte: Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för branschsamarbeten inom miljömässig hållbarhet. Det görs genom att studera implementeringen för digitaliseringskonsultbranschen i medverkande företag. Metod: Den här studien är en kvalitativ instrumentell fallstudie med hermeneutisk inriktning och iterativ ansats. Empirisk datainsamling har skett genom fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika företag som medverkar i färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Slutsats: Studien resulterar i att tolkningen av färdplanens syfte visar att översättningen har en roll i implementeringen från branschnivå till företagsnivå. Vidare indikerar studien på att implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen speglas till olika grad i de studerade dimensionerna målsättning, kommunikation och lärande och att det skiljer sig åt mellan företagen. Studien mynnar ut i en slutsats som menar att färdplanen kan ses som en vägledning snarare än en strikt plan. / Background: The environmental issue is getting more complex for companies to tackle on their own. The importance of collaborating with competitors to achieve environmental sustainability is increasing. Previous research has shown that collaborating with competitors has a positive influence in certain areas. Previous research indicates a lack of studies that address collaboration with competitors in sustainability. Thus, the focus of this study is to increase understanding for industry-wide collaboration by studying the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding for industry cooperation for environmental sustainability. In order to do so the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry in the participating companies is being studied. Method: This study is a qualitative instrumental case study with a hermeneutical perspective and an iterative approach. Empirical data has been collected from four semi structured interviews with respondents from different companies that participates in the roadmap for the digitalisation consultancy industry. Conclusion: The study concludes that the interpretation of the purpose of the roadmap shows that the translation has a role in the implementation from industry-level to corporate- level. Furthermore, the study indicates that the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry reflects in the studied dimensions goal setting, communication and learning to a certain degree and that it differs between the companies. Thus, the study shows that the roadmap can be viewed as a guideline rather than a strict plan.