Klimatpåverkan har under senare tid fått uppmärksamhet inom forskningsvärlden och media där mänskliga aktiviteter orsakar utsläpp av växthusgaser. När det gäller miljöarbetet i Sverige så tampas landet med en rad olika utmaningar där inrikestransporternas negativa påverkan på miljön och klimatet är en av de största. En tredjedel av de växthusgaser, främst koldioxid som släpps ut från Sverige kan härledas till landets inrikestransporter. Genom att ändra människors resvanebeteende och uppmuntra till hållbara resval kommer koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska vilket i sin tur kommer minska klimatpåverkan. I detta examensarbete undersöktes resvanor för mobilapplikationen BetterPoints användare inom Kalmar genom en intern enkätundersökning. Resultatet från enkäten sammanställdes och analyserades via Excel genom olika stapeldiagram och tabell. Examensarbetets syfte var att ge kunskap om BetterPoints användares resvanor och resval mellan deras hem och Kalmars stadskärna. Det skulle också ge Hållbara Resval ökad kunskap om BetterPoints användare och en tydligare bild över vem som nåddes av mobilapplikationen. Resultatet visade att den typiska användaren av BetterPoints var en kvinnlig arbetstagare mellan 45-54 år. Hon reste främst via cykel/el-cykel. Den huvudsakliga anledningen till valet av cykel/el-cykel var för att det gav möjlighet till motion. Den fossildrivna-bilen användes mest av personer mellan 35-44 år. De använde den främst för att de behövde utföra ett annat ärende längs vägen, hade inget promenad/cykelavstånd, av bekvämlighet och av tidsvinst. De främsta skillnader mellan kvinnor och män var att kvinnor transporterade sig mer via fossildriven-bil, utförde ärenden oftare och åkte en längre sträcka. BetterPoints användare hade generellt en positiv inställning till mobilapplikationens finesser och erbjudanden. Eftersom en stor andel av respondenterna redan ansåg sig resa hållbart innan nedladdning och användning av BetterPoints så är frågan om den verkligen når rätt personer.

”Färdplaner för Fossilfri Konkurrenskraft” är en nationell klimatpolicy, där Sveriges tre branschorganisationer för vägtransporter har tagit fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria till år 2045. Då klimatpolicys i kombination med tillväxt hitintills inte fått någon effekt på de stigande halterna av koldioxid i atmosfären, lyfter denna uppsats fyra alternativa perspektiv till tillväxten, för att se om och hur dessa förankras i Färdplanerna. Dessa perspektiv är: Nedväxt-; Livscykel-; Självkritik och Transformationsperspektivet, vars potential har analyserats med en innehålls- och intervjustudie av vägtransporternas Färdplaner. Den sammantagna analysen visar att många perspektiv får förankring hos branscherna, men att resultatet skiljer sig stort branscherna emellan. De större vägtransportbranscherna har större möjlighet att arbeta med perspektiv som motsäger sig tillväxt, vilket inte är lika enkelt för mindre vägtransportbranscher. Olikheterna beror dels på ekonomi, dels på grund av ojämlikheter i den relation branscherna har med Sveriges regering. Intervjuerna visade också att perspektiv som sällan kommuniceras utåt, så som självkritik mot metoder och prognoser, får mycket bättre förankring intervjuerna än i färdplanernas officiella innehåll. Generellt har vägtransportsbranschernas färdplaner potential att arbeta med målbilder bortom tillväxt, men potentialen för detta ser väldigt olika ut beroende på bransch och perspektiv, såväl som den ser olika ut mellan intervju- och innehållsanalys.

It is widely recognized that changes in climate have an effect on people all around the world.There is also data supporting the claim that people are affected differently based on their ability (or lack thereof) to handle the imposed risks. The degree of ability can also determine whether adaptation and mitigation measures will be successful. This thesis discusses a few climate justice theories and principles to settle on those that can handle the variety in degrees of imposed risks. Arguments against isolated treatment of greenhouse gas emissions are drawn from discussion of the per capita principle. It is also argued that ideas about justice ought to be included into the theories and principles which guide international agreements. It is also shown that the absence of an account of historical responsibility ignores important considerations. Arguments against the rival account of Posner and Weisbach further strengthens the defended view. / Att förändringar i klimatet har påverkan på världens befolkning är välkänt. Det finns även data som bekräftar att människor påverkas i varierande utsträckning på grund av deras möjlighet (eller avsaknad av sådan) att handskas med riskerna som förändringar i klimatet utgör. Faktorer som påverkar dessa möjligheter avgör även framgången av anpassnings- och mildringsåtgärder. Den här uppsatsen behandlar några klimat-rättvise teorier med tillhörande principer för att avgöra vilka på bästa sätt kan ta hänsyn till den varierande graden av utsatthet för de negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Argument mot principer som behandlar utsläpps-rätter i isolation visar att ett annat tillvägagångssätt bör anammas. Det argumenteras även för att uppfattningar om generella rättvise-frågor bör integreras. Vidare visas det att ett historisktperspektiv, i form av historisk ansvarsskyldighet, ger stöd till viktiga uppfattningar som inte kan ignoreras. Argument mot den motsatta teoribildningen, som förespråkas av Posner ochWeisbach, styrker det försvarade tillvägagångssättet.

This project emphasizes the human-nature connection, to encourage pro-environmental behavior. By creating a space with a sustainable approach for people to come and visit and learn about the surrounding nature, an increased awareness of the overall climate change will arise as well as an understanding of how we humans affect the climate for the worse as well as for the better. A naturum, is a public facility with high ambitions and a precise design. Space will connect with its adjoining land. The architecture will enrich and renew the existing environment, but at the same time be based on the values of the older buildings, the natural conditions, and the overall environment. It seeks to redefine the relationship between the built structure and nature through a site-specific interface. To explore the concept of a naturum in an urban context, an urban forest is selected. The site is located in the Western part of Umeå city, Lundåkern. It is connected by älvsprommenaden, Lundabron, Lundåkern and Älvtået prommenadstråk. These combinations hold the potential to implement the naturum in a new setting. In addition, the site is a key biotope, witch defines as an area with high natural values that is of extra importance to the animals and plants that live in the area. A few animals and plants that live by Lundaåkern are trout, pike, burdock, tick and harr who swim upstream in Tvärån during the mating season. The river within the site, Lundåkern is exposed to chemical pollution and contains bad bacteria. An exploration of how architecture can contribute for the better will be implied. In this case, a biosandfilter, as well as a charcoal filter, will be implemented within the building for visitors to see the process of how to clean water in a natural way. With its considerate architecture inviting and educating atmosphere this project will hopefully lead to improved climate considerations and better knowledge about the nature surrounding us

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur enskilda F-3-lärare arbetar med hållbar utveckling med fokus på miljö och klimat i undervisningen, det vill säga i vilka undervisningssammanhang detta sker och vad undervisningen innehåller. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet utgår från ramfaktorteorin. Resultatet antyder olika moment som undervisningen innehåller och ett flertal olika undervisningssammanhang. Slutsatsen i studien är att undervisningen sker ämnesöverskridande och utgår från händelser som uppkommer i vardagen. Undervisningen behandlar även temaarbeten vid specifika tillfällen. Gällande innehållet i undervisning så består den av lärostoff som finns tillgängligt online.

En kvalitativ studie om hur skolkuratorer i grundskolans lägre årskurser upplever sitt handlingsutrymme och hur deras arbete för att främja det sociala klimatet i skolan ser ut. Detta har undersökts genom sex intervjuer med skolkuratorer i svenska kommuner och som arbetar på låg- och mellanstadieskolor. Syftet med studien är att få skolkuratorernas perspektiv på hur deras arbetsuppgifter fastställs och hur det förebyggande och främjande arbetet ser ut på deras skolor i relation till vad skollagen (2010:800) uttrycker om att elevhälsoarbetet främst skall vara förebyggande och främjande. Materialet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av främst Lipskys (1969, 1980, 2010) teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorernas förebyggande och främjande arbete ser olika ut, att de upplever sig ha stort handlingsutrymme men att handlingsutrymmet samtidigt begränsas av flertalet faktorer. I den avslutande diskussionen tas upp att många av de intervjuade skolkuratorerna uttrycker en strävan att arbeta mer främjande och förebyggande men att det är svårt att lyckas, eftersom det t ex ofta dyker upp akuta ärenden som måste lösas. / This study is of a qualitative nature and its purpose is to explore how school counselors in primary school experiences their discretion, and in what way they work to promote a beneficial social atmosphere in their respective schools. The research has been conducted by interviewing six school counselors that work at primary level schools, within different Swedish municipalities. We wanted to investigate what a few school counselors’ perspective were on how their duties are regulated and in what way they work preventively on their respective schools, in correspondence to what the Swedish education act (2010:800) states on student health, which is supposed to be primarily preventive and promotional.The material gathered from the interviews was analyzed by using mainly Michael Lipsky’s (1969, 1980, 2010) theory of street-level bureaucracy, and his theoretical concept of discretion. The results that we found reveal that the preventive and promotional works the different school counselors implement are diverse. They experience having a great discretion, however simultaneously, that discretion is obstructed by several factors. In conclusion several of the interviewees expressed an endeavor to work more preventively and promotionally, but felt that it is challenging to succeed, in regards to that there are, for example, regularly immediate situations that need to be resolved.

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi. / Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.

Genom detta arbete vill vi utveckla vår förståelse för lärarstudenters upplevelser av vilka förutsättningar utbildningens NO-kurser skapar för framtida utomhuspedagogiskt arbete inom dessa ämnen. Denna vilja grundas i ett personligt engagemang för hur vi inom skolan kan stödja elever som idag växer upp i en eskalerande klimatkris samt i tidigare forskning som visat att lärares möjligheter till detta till stor del utvecklas under lärarutbildningen. Studiens syfte är specifikt att skapa förståelse för en grupp lärarstudenters uppfattningar om hur utbildningens kurser inom NO skapat förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Arbetets data samt metod består till största del av en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med kvalitativa inslag i form av två 30 minuters intervjuer. Genom dessa ämnade vi besvara frågeställningen: Vilka möjligheter och hinder upplever sig lärarstudenter ges genom utbildningens NO-kurser till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning? Utifrån enkätens svar, samt intervjuerna som medförde fördjupad förståelse för vad som i vissa fall kan ligga bakom enkäten resultat, är en av våra slutsatser att studenterna i undersökningsgruppen behöver ett större underlag av teoretiska och praktiska kunskaper om utomhuspedagogik. Det tycks oss som att den uppfattade bristen på förankring, dels i forskning som ger stöd till varför de ska välja arbetssättet och dels i styrdokumentens olika delar, kan ligga till stor grund för studenternas angivna osäkerheter. Utifrån pragmatiska och sociokulturella antaganden om goda premisser för lärande drar vi slutsatsen att dessa studenter, för att vilja och våga välja utomhuspedagogik i sin NO-undervisning, behöver presenteras för samt erfara tydligare kopplingar mellan teori och praktik. I intervjuerna uppdagades även efterfrågan av förtydliganden gällande följder av didaktiska val som förankras genom erfarenheter samt interaktiva moment, exempelvis via Learning studies. En slutsats är att om studenterna än mer får erfara dessa följder, både i rollen som elev och lärare, samt lära i samspel med och av varandra kan förhoppningsvis de kunskaper som förmedlas genom utbildningen ytterligare befästas.

I den här studien besvaras följande frågeställningar: Hur ser vattentillgångarna ut i Nybroåsen? Finns det något samarbete mellan de båda aktörerna som använder sig av Nybroåsen? Och, hur kan framtiden se ut i ett förändrat klimat med fokus på vattenresurser? Syftet med studien är att granska en grundvattenkälla, Nybroåsen, för att undersöka dess status, hur den används och hur framtiden kan komma att se ut för den. För att kunna besvara frågeställningarna och syftet användes två metoder. En litteraturstudie som hjälper till att besvara hur grundvattennivåerna är i Nybroåsen men också för att påvisa hur viktigt det är med samarbete i vattenresursfrågor. En intervjustudie gjordes där aktörerna Nybro Energi och Kalmar Vatten intervjuades för att undersöka hur de använder sig av åsen och om det finns något samarbete när det gäller åsens grundvatten i regionen. I studien presenteras grundvatten och dess betydelse samt inom detta framkommer begreppet konstgjort grundvatten. En bakgrund ges för att betona vikten av att samarbeta kring vattenresurser och varför det är viktigt inför framtiden. Framtidens klimat globalt och i Sverige behandlas för att påvisa hur Nybroåsen kan påverkas av klimatförändringar. Kopplingar mellan forskning och de båda studierna görs i analyskapitlet för att få en redogörelse kring aktörernas arbete med Nybroåsen och vad de tänker kring framtiden gällande vattenresurser och framtida samarbeten i regionen.

Syftet med studien var att följa upp resultatet från maskinell sådd av tall efter 1-3 växtsäsonger och ge förståelse för vilka parametrar som har störst påverkan på såddresultatet. Studien gjordes genom att göra fältinventering på 17 lokaler föryngrade med maskinell sådd från åren 2016-2018 belägna i trakterna av Växjö, Vimmerby och Skövde.Resultaten visar att 47 % av sådderna uppfyller Skogsstyrelsens föreskrifter för plantantal och nollytor vid föryngring. Nollytor är största anledningen till att föryngringar inte klarar kraven.Plantantalet ökade med ökande antal fröträd och ståndortsindex och mindre konkurrens av övrig markvegetation.Nederbördsmängd var ingen begränsande faktor för högt plantantal. Angående temperatursumman under vegetationsperioden gick det inte att påvisa påverkan på såddens resultat.2 % av plantorna hade betesskador och betesskadorna ökade med planthöjden upp till 40 centimeter.