The issues of climate change continue to haunt planet earth as well as the human race. As humans we are aware of the problem, but are not yet ready to make the sacrifices needed for a conversion. There are several solutions for different environmental issues, where each and one of us humans share a responsibility to make a difference. Everyone on planet earth will be affected and will be left with shared or differentiated experiances. Women have shown to be more impacted by the consequences of climate change, and because of their experience they might be more fit for climate leadership. The aim of the survey is to determine whether the gender of the environmental minister is an explanatory variable for national environmental policy ambition. This is made through a quantitative research design, first in a bivariate regression and then a multiple regression. The multiple regression included variables consisting of economic growth, carbon dioxide emissions, proportion of women in parliament and corruption. The results from the bivariate regression showed a positive relation between female environmental ministers and environmental policy ambition. The results from the multiple regression presents that there are indicators of a positive relation between the environmental minister's gender and environmental ambition. However the variables that showed to have the most impact on environmental ambition is economic growth and corruption. The results of this paper contribute to a field of political science which has not been studied before and therefore might make a difference for future environmental politics.

As the climate change affects the world, a huge number of people are expected to be displaced from their homes, either voluntarily or involuntarily. These events are expected to increase during the second half of the century in the current state. The unique geographical location of northern Europe provides favorable conditions for agriculture, energy production, and water resources. Furthermore, the politically stable situation contributes to the many pull factors and is likely to result in increased immigration to Sweden, both within EU borders as well as outside the EU. This requires that Sweden's communities are socially sustainable. However, municipalities generally lack developed planning for social sustainability, and there is significant disagreement on how social sustainability should be interpreted and then applied in Sweden's communities. Often, the municipalities turn to Agenda 2030, the UNDP Sustainable Development Goals, and their interpretation of social sustainability. According to researchers, the level of trust between people as well as the strengthening of social capital in the communities, both at the local level and nationwide, are of utmost importance to ensure a functioning democratic society. At the same time, trust and social capital are missing as Sustainable Development Goals and as goal targets, which means that Swedish municipalities tend not to discuss how to implement building interpersonal trust into their plans. Interpersonal trust is also on the decline in Sweden, which traditionally always had a high level of interpersonal trust. Therefore, a clearer definition of the concept of social sustainability is requested, as well as the inclusion of "Interpersonal Trust" as a goal target in Goal 11 of the Sustainable Development Goals.In addition to existing economic models, a model that focuses more on social sustainability is needed. Such an economic model is Doughnut Economics. The economic model must include interpersonal trust and social capital in the social foundation, which is not the case as of now. Therefore, an adjustment of that model is required. A shift from the classical growth goals to social and ecological goals is needed in order to make the shift. An implementation of an economic model that includes social sustainability and goals for interpersonal trust and social capital is requested. By doing this, Swedish municipalities are better prepared to meet the challenges with increasing migration in the second half of the century

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar. Traditionella, könsdifferentierade levnadssätt ålägger kvinnor ett särskilt ansvar över hem och familj, medan fördomar om kvinnors olämplighet begränsar deras politiska inflytande. Denna uppsats understryker de implikationer som kön och könsroller ger upphov till, i fråga om anpassningsmöjligheter till försämrade klimatförhållanden och minskad vatten- och mattillgång. / The African continent is reckoned to be the region most affected by direct impacts of climate change. At the same time, here, adaptation possibilities are scarce and the economy particularly dependent on climate-related sectors. International climate research has identified connections between economic weakness and vulnerability. These relations shed light – not the least – on the exposed position of women in developing regions, since women constitute the majority of the world’s poorest populations. Nevertheless, vulnerability due to climate change is not only founded on economic and financial assets. Traditional, gender differentiated ways of living impose certain responsibilities on women for household duties and family life, while prejudices about women’s unsuitability limit their political authority. This essay underlines the implications of gender and gender roles, regarding adaptation possibilities to deteriorated climatic conditions and reduced access to water and food.

Ekologisk hållbarhet har de senaste åren tagit allt större plats både i den offentliga debatten men även bland företag och investerare. Detta leder till att fondbolagen måste arbeta med sina produktutvecklingsprocesser för att möta de krav som ställs på hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur fondbolag arbetar med ekologisk hållbarhet i sina produktutvecklingsprocesser. Arbetet undersöker fyra frågeställningar kopplat till fondbolagens arbete med ekologisk hållbarhet. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge kunskap och förståelse för hur man i finansbranschen arbetar med ekologisk hållbarhet. Fortsättningsvis gjordes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning där fem representanter från fyra olika fondbolag i Stockholm intervjuades. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur de olika fondbolagen arbetade med integrering av ekologisk hållbarhet både i arbetssätt men också i omfattning. Slutsatserna är att de flesta fondbolag, oavsett vilken sorts förvaltning de bedriver, arbetar med ekologisk hållbarhet. Det kan finnas många anledningar till detta, dels den ökade efterfrågan på marknaden men också tron på ökad avkastning. Det finns också hinder för att arbeta med ekologisk hållbarhet vid investeringar. Dels avsaknaden av utbud, men också ökad risk på grund av minskad diversifiering vid uteslutande av branscher eller bolag. Det saknas fortfarande tydliga riktlinjer för hur man säkerställer om en investering är hållbar eller inte. Den nya taxonomin har som syfte att klargöra det, men det skulle behöva utvecklas ytterligare för att ge en mer nyanserad bild av vad som faktiskt är en hållbar investering. / Ecologic sustainability has become increasingly important in the public debate, as well as among companies and investors in the recent years. This causes the investments companies to further improve their product development processes to meet the requirements concerning sustainability. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on how investment companies work with ecological sustainability in their product development process. The thesis examines four research questions, all of them linked to the investment companies' work concerning ecological sustainability. Initially, a literature study was conducted to provide the writers with knowledge and understanding of inclusion of ecological sustainability in the financial market. Five representatives representing four different investments companies in Stockholm were interviewed with focus on the integration of ecological sustainability in their product development processes. It has transpired that there was a big difference regarding how different investment companies worked with integration of ecological sustainability in working methods likewise in the scope. In conclusion, most investors somehow work with sustainability. The incentives for working with ecological sustainability varies. First, due to the increased demand from customers on ecologically sustainable products in more recent years. Secondly, many investments companies believe this will give a higher return. Although, the green market is still not big enough to give the investment companies the possibility to invest only in ecological sustainable companies. Also, reduced diversification can lead to an increased risk. Furthermore, there is still a shortage of guidelines concerning how an investment company can ensure whether an investment is sustainable or not. The new taxonomy aims to clarify this, although, it still has a need of further development in order to give a more nuanced picture of what actually is a sustainable investment.

Den här uppsatsen undersöker filmstjärnan Leonardo DiCaprios retoriska funktion såsom den manifesteras i klimatdiskursen. Undersökningen genomförs med speciellt avstamp i två av hans filmer vilka i uppsatsen anses särskilt relevanta med tanke på deras produktionsmässiga samtidighet med DiCaprios år som FN:s fredsbudbärare varunder han valde att uppmärksamma klimatfrågan: The revenant (2015) och Before the flood (2016). Filmerna betraktas i uppsatsen som diskurser, likaledes semiotiska texter. Denna undersökning utförs med stöd i ett antal analysverktyg och teoretiska utgångspunkter. Forskningsfälten klimatkommunikation och celebritetsstudier är viktiga utgångspunkter, medan melodrambegreppet och Lloyd F. Bitzers ”retoriska situation” är de viktigaste analysverktygen. Även västerngenren och tillhörande mytbildning bereds stor plats, inte minst på grund av att en av filmerna, The revenant, är en västernfilm. Melodrambegreppet, vars retoriska funktion betonas, sammankopplas med både klimatdiskursen och västerngenren samt George Lakoffs klimatkommunikatoriska tes som kortfattat och förenklat går ut på att känsloargument är det bästa sättet att informera om den globala uppvärmningen. Vidare diskuteras DiCaprios personas förhållande till dessa diskurser och begrepp. Uppsatsens analyser visar att melodrambegreppet är centralt för både klimatdiskursen och de analyserade filmerna. Och att DiCaprios funktion i klimatdiskursen vidare samspelar med dessa aspekter. Samtidigt upprättas frågetecken kring huruvida detta nödvändigtvis innebär att de retoriska diskurserna (filmerna), och likaledes DiCaprio, besvarar sina situationer. Snarare antyder analysresultaten paradoxalt nog att den melodramatiska klimatdiskursen, såsom den kommuniceras via filmerna, trumfas av andra, mer melodramatiska diskurser. / This paper examines film star Leonardo DiCaprio’s rhetorical function as it is manifested within the climate discourse. The analysis is effected with especial focus on two of his films which by this paper are considered particularly relevant considering their productional concurrence with DiCaprio’s year as the UN’s Messenger of peace during which he chose to direct attention toward the climate issue: The revenant (2015) and Before the flood (2016). Both movies are herein considered discourses, likewise semiotic texts. This analysis is effected with the help of several analytical tools and theoretical perspectives. The research fields of climate communication and celebrity studies are important theoretical views for the study, while the narrative concept of “melodrama” and Lloyd F. Bitzer’s “rhetorical situation” are the most important analytical tools. Also, the western genre and its adherent formation of myths are payed a lot of attention, not least because one of the analyzed movies, The revenant, is a western. Melodramas, whose rhetorical function is emphasized, is connected to both the climate discourse and the western genre as well as George Lakoff’s thesis of climate communication which shortly and simply boils down to the view that appealing to feelings rather than reason is the most effective way to inform people about global warming. Furthermore, DiCaprio’s persona is discussed in relation to these discourses and concepts. The analyses of the paper show that the concept of melodrama is central both for the climate discourse and the analyzed movies. And furthermore, that DiCaprio’s function within the climate discourse play into these mentioned aspects as well. Doubts are however raised as to whether this necessarily means that the rhetorical discourses (i.e. the movies), and likewise DiCaprio, succeed in answering their respective situations. The results of the analysis paradoxically suggest that the melodramatic climate discourse, as it is communicated by the two movies, is trumped by other, even more melodramatic discourses.

What does the climate and the body have to do with each other? In some ways, they are widely different. The body is local, individual, a lived experience; the climate is global, collectively felt, and hard to observe in everyday life. In other ways, the body and the climate are inextricably linked. The ways in which we feed, dress and transport our bodies impact the climate, and the climate impacts the ways in which it is possible to feed, dress and transport our bodies. In this thesis, I aim to explore the connections between the body and the climate through two types of digital technology: web tests and apps for assessing and tracking different kinds of metrics related to the body and the climate. I use a theoretical framework centered on how the individual is presented as an arena for constant improvement, and study the interfaces through their different affordances and uses of metaphor. In my analysis, I find that these interfaces position the user as someone who can, and should, do more for both the body and the climate. They also position the user as someone in control and with the power to actually change and/or make an impact. Finally, I discuss two different ways to interpret these results. On one hand, it could be interpreted as a way to empower individuals and encourage them to act for the good of themselves and the world as a whole. On the other hand, the emphasis on individual actions may underplay the need for collective action on a systemic level. I conclude that digital technology for measuring ourselves and our behavior may offer us insights that could strengthen support for collective action, but we need to contextualize data in order to interpret it properly and act accordingly.

Det är en väldigt spännande möjlighet att resa utomlands för att studera, men anpassningen till enannan kultur kan vara desorienterande och isolerande. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan kulturchock, bedömning av klimat och stress bland utbytesstudenter i Sverige. Tidigare forskning visar att kulturchock är en biverkan av att flytta till en annan kultur och klimat. Bland utbytesstudenter finns det två typer av kulturchock; akademisk och språkmässig.Tidigare forskning visar även kulturchock påverkar stress hos utbytesstudenter. Klimat påverkar kulturchock då väder, temperatur och miljön varierar mellan länderna och kräver då anpassningsstrategier för att kunna hantera förändringen. En enkät skickades ut till utbytesstudenter över hela Sverige och sextionio studenter (26 män, 40 kvinnor, 2 icke-binär och 1 som inte vill ange kön) besvarade den. Resultaten visar att det finns en positiv korrelation mellan kulturchock, stress och klimat men att klimat inte förespråkar stress. Resultaten visar även att utbytesstudenter har utvecklat anpassningsstrategier för att bli en del av den svenska kulturen och bevara sin egen psykiska hälsa. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur olika kulturer påverkar graden av kulturchock i Sverige. / Studying abroad is an exciting opportunity, but the adjustment to another culture that follows can be disorienting and isolating. The aim of the study is to research the relationship between cultureshock, the assumption of climate, and stress amongst exchange students in Sweden. The literature review found that culture shock is a side-effect from moving into a new culture and environment. Amongst students studying abroad there are two types of culture shocks commonly experienced: academic culture shock and linguistic shock. The literature review also emphasized that cultureshock has an impact on a person’s level of stress. Climate also impacts culture shock because weather, temperature, and environment differ between countries, and it requires the person to adjust to handle the changes. The authors of the study shared and sent out an online survey to exchange students in Sweden, and 69 students (26 men, 40 women, 2 nonbinary, and 1 preferred not to state) responded. The results present a positive correlation between culture shock, stress,and climate, but climate is not a predictor of stress. The results also present that students have developed coping strategies to become a part of the Swedish culture and maintain their own physical health. The study recommends future research to do a cross-cultural analysis to investigate how diverse cultures impact the experience of culture shock in Sweden

Sammanfattning Många resultat i modern arbetslivsforskning fokuserar på stress och reaktiva åtgärder samtidigt som forskning inom kreativitet och innovation främst fokuserar på vinster i ekonomi och tillväxt. Denna studie har för avsikt att undersöka medarbetarens upplevda meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat för att finna proaktiva faktorer gällande arbetsrelaterad stress och ohälsa. Interaktiv forskningsmetod med kvantitativa inslag användes då sambandet undersöktes genom en enkätundersökning. Utifrån datainsamlingens resultat formades ett verktyg med syftet att öka det kreativa klimatet och således öka meningsfullheten i arbetet vilket leder till positiva effekter i arbetsmiljön. Resultat från enkäterna visade signifikanta samband mellan meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat samt var och en av dimensionerna inom kreativt klimat, vilket bekräftar studiens hypoteser. Ytterligare ett signifikant samband hittades mellan arbetsfunktion och meningsfullhet i arbetet. Slutsatsen är att ett verktyg som ökar det kreativa klimatet i organisationen leder till ökad meningsfullhet i arbetet. / Abstract Modern research in the area of work-life tends to focus on stress and reactive measures at the same time research in creativity and innovation mainly focuses on profits in economy and other organizational gains. This paper intends to examine work meaningfulness and creative climate, with an employee focus, to achieve proactive work in work-related stress and ill-health. The study is based on interactive research methodology with quantitative elements. A quantitative survey examined whether there was a correlation between the factors. Based on the results of the data a work tool was created, aiming to increase the meaningfulness of work via creative climate and thus affect the working environment in a positive sense. Results from the questionnaires showed significant correlation between work meaningfulness and creative climate, as well as each of the ten dimensions in creative climate, confirming the study's hypotheses. Another significant correlation between work function and work meaningfulness were also found. The conclusion is that the tool to enhance the creative climate of the organization leads to increased work meaningfulness.

Medeltemperaturen på jorden har ökat markant under de senaste 70 åren. Orsaken bakom detta är 97% forskare överens om, det är människan som orsakat det. Trots denna överväldigande vetenskapliga konsensus finns det människor som inte tror på global uppvärmning men även väldigt många människor som inte agerar på denna information. Ett sätt att överbrygga oförmågan att agera på vetenskaplig information är genom spel som motiverar människor till sänkta koldioxidutsläpp. Det övergripande syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för spelarnas upplevelse av klimatspelet Play for Eco. För att utföra detta användes en kvalitativ ansats innefattande semi-strukturerade intervjuer. De huvudsakliga resultaten i denna studie är (1) Play for Eco motiverar sina spelare till att spela genom att det fungerar som en informationskälla till att bli mer miljövänlig, det ger insikt till en implementation av hur teknik kan förmedla miljötänk samt fungerar det som en metod för att sänka ens klimatavtryck på ett roligt sätt. (2) Play for Eco har problem med att; visualisera framgång, anpassa spelet efter olika målgrupper, ge spelarna mer feedback efter avklarat uppdrag samt erbjuda ett sätt för spelare att kommunicera med varandra. (3) För att ytterligare motivera sina spelare behöver Play for Eco; implementera ett narrativ, tillhandahålla mer konkret feedback över hur ett avklarat uppdrag påverkar ens klimatavtryck, anpassa spelet efter mer erfarna spelare samt erbjuda ett sätt för spelarna att kommunicera med varandra. / The average temperature on earth has increased significantly over the last 70 years. 97% of researchers agree that the reason behind this is humans. Despite this overwhelming scientific consensus, there are people who do not believe in global warming but also many who do not act upon this information. A method to overcome the inability to act upon scientific information, is through games that motivate people to reduce their carbon dioxide emissions. The overall aim of this study is to gain a deeper understanding of the players' experience of the climate game Play for Eco. To do this, a qualitative approach including semi-structured interviews was used. The most important results in this study are (1) Play for Eco motivates its players by acting as a source of information for how to live more sustainable, giving insight to an implementation of how technology can convey environmental thinking as well as functioning as a method to lower one's carbon dioxide footprint in a fun way. (2) Play for Eco has problems with; visualizing success, customizing games for different audiences, giving players more feedback after completing missions as well as offering a way for players to communicate with each other. (3) To further motivate their players, Play for Eco needs to; implement a narrative, provide more concrete feedback on how a completed task affects one's climate impact, adapt the game to more experienced players as well as offer a way for the players to communicate with each other.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur samtal med utgångspunkt i fotografier, kan hjälpa elever i de lägre årskurserna att utveckla sin förmåga att argumentera  i frågor rörande klimatförändringar. De frågeställningar som låg till grund för studien var följande: Vilka möjligheter till lärande erbjöds i samtalsinteraktionen mellan bild, lärare och elev? Hur utvecklades elevernas sätt att argumentera under samtalsserien? Samt hur kan läraren stödja eleverna för att utveckla deras förmåga att argumentera? Hela studien grundade sig på de argumentativa diskussioner som iscensattes med utgångspunkt i fyra skilda samlingar av fotografier. Resultatet visade att fotografierna erbjöd möjligheter till lärande genom att synliggöra likheter och skillnader, ge berördhet samt möjlighet till att ifrågasätta tidigare förgivettagna uppfattningar rörande klimatfrågor. Vidare visade resultatet en tydlig utveckling av elevernas argumentation från att i första skedet endast framföra påståenden av värderande eller konstaterande karaktär till att utvecklas till ett fulländat argument genom att framföra belägg för sitt påstående. Resultatet visade även att läraren hade en avgörande roll för att stödja eleverna i sin argumentation genom att vidga bildens budskap, ställa frågor av utvecklande eller kontrasterande karaktär samt att tillföra ny kunskap vid behov.