71 |
Malmö kommuns klimatanpassningsarbete mot översvämningar kopplat till höjd havsnivå och extrema väderhändelserLundström, Nicole, Gustavsson, Emma January 2015 (has links)
Till följd av ett förändrat klimat stiger havsnivåerna och extrema väderhändelser blir allt vanligare, vilket i sin tur kommer innebära en ökad översvämningsrisk. Anpassningsarbetet sker huvudsakligen på lokal nivå, då nationell styrning saknas och kommunerna själv planerar sin mark i översiktsplaner och har kommunalt självstyre. Avsaknad av nationella strategier och finansiering gör att kommunens egen kapacitet anses vara avgörande för klimatanpassningen på lokal nivå. Kommunens förmåga att klimatanpassa anses utgöras av den egna anpassningskapaciteten som är bestående och avgörs av lokala tillgängliga faktorer i form av; kunskap och medvetenhet, politiskt engagemang, socialt och humant kapital, samt ekonomiska resurser. Syftet med studien är att undersöka hur Malmö kommuns anpassningsarbete kring översvämningar som orsakas av en höjning av havsnivån och extremväder ser ut för framtiden. Studien bygger på en fallstudie över Malmö kommuns klimatanpssningsarbete i översvämningsfrågan. Det har gjorts en kartläggning över riskerna med dessa effekter av ett förändrat klimat och hur kommunen skall arbeta mot dessa risker. Samt vilka svårigheter och behov som finns för anpassningsarbetet. Begreppen anpassningskapacitet och resiliens har använts för att analysera och föra en diskussion kring Malmös klimatanpssningsarbete. Studien visar att anpassning lokalt har svårigheter och utmaningar som rör kommunen inom sitt klimatarbete. Att klimatanpassa är till stor del en prioriteringsfråga, en ekonomisk fråga och en ansvarsfråga inom kommunen med avvägningar som måste göras mellan lokala målsättningar samt med nationella intressen. Malmö kommun ser svårigheter med att kunna anpassa till ett förändrat klimat då finansiering saknas och att det sker interna intressekonflikter mellan kommunens förvaltningar. Osäkra prognoser som sträcker sig över lång tid samt kunskapsluckor har gjort att skyfall och nederbörd är prioriterat i Malmös klimatarbete idag. Studien visar ett antal förbättringsförslag som kommunen samt nationella myndigheter kan arbeta med som kan utveckla anpassningsarbetet. Roller, ansvar och finansiering måste klargöras. Vägledning och stöd från myndigheter måste vara tydligare och stötta den lokala anpassningen i form av förbättring av den nuvarande lagstiftningen och att klyftan mellan nationell och lokal nivå minskar. Kommunen ser behovet av samsyn och att lokala aktörer involveras för att förbättra anpassningen. Kompetenshöjning och samlande av kommunens egen kunskap samt information till samhällets övriga aktörer anses vara ett sätt att få ett mer effektivt klimatanpassningsarbete och därmed höja den egna anpassningskapaciteten. / As a result of climate change rising sea levels and extreme weather events are becoming more common, which in turn will mean an increased flood risk. Customization work takes place mainly at local level, in which national governance is lacking and municipalities have planned their land in master plans and local self-government. Lack of national strategies and financing will allow the municipality's own capacity is considered to be crucial for climate change adaptation at the local level. The municipality's ability to adjust the climate is considered to be their own adaptive capacity that is enduring and is determined by local factors available in the form of; knowledge and awareness, political participation, social and human capital, and financial resources. The purpose of the study is to investigate the Malmö municipality adaptation efforts around the flooding caused by sea level rise and extreme weather looks to the future. The study is based on a case study of Malmö municipality klimatanpssningsarbete in flood issue. It has made a survey of the risks associated with these effects of a changing climate and how the municipality should work against these risks. As well as the difficulties and needs for adaptation work. The concepts of adaptive capacity and resilience has been used to analyze and exchange views on Malmö's klimatanpssningsarbete. The study shows that adaptation locally difficulties and challenges related to the municipality in its climate. Climate adaptation is largely a priority issue, an economic issue and a liability in the municipality with the trade-offs that must be made between local objectives and national interests. Malmö sees difficulties to adapt to a changing climate when funding is available and that there is internal conflict of interest between municipal administrations. Uncertain forecasts that extend over a long period of time and knowledge gaps have been made to downpour and the rain are given priority in Malmö's climate work today. The study shows a number of suggested improvements as the municipality and the national authorities can work with who can develop adaptation measures. Roles, responsibilities and funding must be clarified. Guidance and support from the authorities must be clearer and support local adaptation in the form of improvement of the current legislation, and that the gap between the national and local level decreases. The municipality sees the need for consensus and local stakeholders involved in order to improve the alignment. Capacity building and unifying of the municipality's own knowledge and information to society's other players are considered to be a way to get a more effective climate adaptation work and thus increase their adaptive capacity.
|
72 |
Från samordning till osäkerhet : Konsekvenser av budgetnedskärningar för Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbeteMohamud, Jasmine, Sundqvist, Gabriella January 2024 (has links)
With the anthropogenetic impact on the climate, previous research has emphasized the need for climate adaptation in order to mitigate the effects and reduce the risk induced by climate change in the future. In order to implement solutions and get good coordination there is a need for long-term funding and security in financing according to research. Studies have also shown the need for regional actors and coordination in order to achieve successful implementation. In Sweden the county administrative boards are responsible for the coordination of climate change adaptation but have recently been faced with budget cuts aimed specifically for coordinating climate adaptation at the regional level. The purpose of this study is therefore to examine how the county administrative board's work with regional coordination for climate change adaptation has worked overtime, and how the work is affected by the budget decision. In order to examine this, semi-structured interviews with six employees from six geographically dispersed county administrative boards have been conducted. The analysis shows nine themes related to the coordination assignment and the effects of the government's decision to discontinue with the targeted funds for climate adaptation. The results of the study show that the discontinuation of funds have affected the county administrative board's work with the coordination assignment and that differences in the allocation of funds have given rise to different conditions for each county administrative board. It is clear from the analysis that funds aimed specifically for climate adaptation are essential for the county administrative boards to be able to maintain the coordination work and to ensure the continuity needed to address an ever-changing climate. / Med den antropogena påverkan på klimatet har tidigare forskning understrukit behovet av klimatanpassning för att mildra effekterna och minska risken för framtida klimatförändringar. För att implementera lösningar och få en god samordning behövs långsiktig och varaktig finansiering enligt forskning. Studier har också visat på behovet av regionala aktörer och samordning för att uppnå ett framgångsrikt genomförande. I Sverige ansvarar Länsstyrelserna för samordningen av klimatanpassningen men har på senare tid ställts inför budgetnedskärningar som specifikt syftar till att samordna klimatanpassningen på regional nivå. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Länsstyrelsens arbete med regional samordning för klimatanpassning har fungerat över tid. Och hur arbetet påverkas av budgetbeslutet. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex anställda klimatanpassningssamordnare från sex geografiskt spridda Länsstyrelser. Analysen visar nio teman som berör samordningsuppdraget och regeringens beslut att avveckla riktade medel för klimatanpassningsarbete. Resultatet av studien visar att avvecklingen av medel har påverkat Länsstyrelsernas arbete med samordningsuppdraget och att skillnader i medelstilldelningen gett upphov till olika förutsättningar för respektive Länsstyrelse. Det är tydligt utifrån analysen att öronmärkta medel är väsentligt för att Länsstyrelserna ska kunna upprätthålla klimatanpassningsarbetet och för att säkerställa kontinuiteten som behövs för att ta itu med ett ständigt förändrat klimat.
|
73 |
Klimatanpassning för framtidens försäkringspremier : En dokumentstudie om klimatanpassning i svenska kommuner utifrån försäkringsbranschens växande oro och krav på framtida försäkringsmöjligheterIsberg, Julia January 2024 (has links)
På grund av stora utsläpp av växthusgaser är klimatförändringar ett stort hot mot våra samhällen. Med klimatförändringar drabbas samhällen av mer extrema väderhändelser som även ökar i antal. Förutom att arbeta för att minska utsläppen som driver på att klimatförändringarna sker kan även städer och samhällen stärkas och bli mer motståndskraftiga genom klimatanpassning. Klimatanpassning kan innebära olika fysiska och informativa åtgärder för att minska skador eller hantera skador när extremväder slår till. Just klimatanpassning har även lyfts fram som ett viktig arbete som behöver intensifieras av just försäkringsbranschen. Idag kan svenska försäkringsbolag erbjuda ett fullt skydd mot skador på egendom som drabbas vid extrema väderhändelser men de har börjat flagga för att detta kan komma att ändras. När händelser av extremväder går från att ske oförutsett till att bli förutsedda händelser på grund av klimatförändringarna kan inte längre skadekostnader täckas i lika hög grad. Försäkringsbolag kan tvingas höja försäkringspremier eller i vissa grad sluta erbjuda försäkringar. Detta kommer drabba både individer och kommuner utifrån ekonomiska faktorer. För kommunerna bör dessa varningar driva på klimatanpassningen då riskområden och förhöjda risker för skador kan leda till att invånare inte kan bo eller flytta till kommunen. Arbetet med klimatanpassning är alltså viktigt för den strategiska fysiska planeringen för att kunna skapa hållbara samhällen. Denna studie är en flerfallstudie av sex svenska kommuner som har någon typ av strategiskt dokument för att hantera klimatanpassning. Dessa dokument tillsammans med kommunernas översiktsplaner har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur kommunerna arbetar med klimatanpassning utifrån försäkringsbranschens önskade krav och förslag. Hur arbetet med klimatanpassning implementeras i svenska kommuner har även analyserats utifrån implementeringsteori. Resultatet visar att kommunerna i hög grad arbetar utifrån de önskade krav och förslag gällande klimatanpassning som försäkringsbranschen trycker på men att vissa önskade krav och förslag är enklare att implementera i den kommunala verksamheten. Tillgången till tillräckliga resurser, åtaganden som redan på något vis är implementerade i verksamheten och tydlighet gällande ansvarsfördelning är betydande förutsättningar för god klimatanpassning i svenska kommuner. Slutligen har det även konstaterats att klimatanpassning främst implementeras i kommunerna genom ett top-down-perspektiv. Det är de högre nivåerna i ett hierarkiskt system som skapar riktlinjerna som kommuner och fastighetsägare sedan ska följa. Gällande vissa frågor kring klimatanpassning kan ansvaret hanteras på lägre nivåer men i vissa fall skapas en otydlighet kring ansvar vilket kan försvåra klimatanpassningsarbetet hos kommunerna.
|
74 |
Klimatanpassningar i Skånes kommunala skogar / Climate adaptation in the municipal forests of ScaniaLennartsson, Kristina January 2024 (has links)
I denna studie undersöktes i vilken utsträckning klimatanpassningar genomförs i Skånes kommunala skogar. En innehållsanalys av strategiska dokument utfördes med utgångspunkt från Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag. För att identifiera eventuella hinder för klimatanpassning genomfördes intervjuer med tre olika kommuner. Endast två av 28 kommuner hade ett uttalat mål att klimatanpassa det kommunala skogsinnehavet. Trots det identifierades flera av Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag i de strategiska dokumenten, främst motiverade utifrån kommunernas rekreations- och naturvårdsmål. De vanligaste klimatanpassningarna var att utveckla hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, att anpassa hyggesstorleken, att eftersträva variation i skogen samt att skapa stormtålig skog. Klimatanpassningsförslag som inte kunde identifieras var att undvika att överhålla granskog, att stubbehandla mot rotröta samt att bygga och underhålla skogsbilvägar bättre anpassade för mildare vintrar. De intervjuade kommunerna kunde inte se några större hinder för klimatanpassning i de kommunala skogarna, men svårigheter finns relaterade till skogens långa omloppstider i kombination med de osäkerheter som klimatförändringarna medför.
|
75 |
Framgångsfaktorer och barriärer vid integrering av klimatanpassning i kommunal RSA : En undersökning av Värmlands småkommuner / Success factors and barriers for the integration of adaptation into local RVA : An examination of the municipalities in VärmlandDavidsson, Åsa January 2016 (has links)
Att klimatet förändras är konstaterat, skulle utsläppen av växthusgaser kraftigt minskas kan de påbörjade klimatförändringarna ändå inte helt förhindras. Förändringarna innebär att extremväder kommer inträffa oftare men med geografiska skillnader. Till seklets slut väntas i Värmland exempelvis nuvarande tioårsregn istället inträffa var femte år. Vänern kommer i och med detta utgöra en av de största översvämningsriskerna. Hur dessa förändringar påverkar samhället varierar beroende på samhällets konstruktion och sårbarheter. Anpassning till de nya förutsättningarna är nödvändig, och ett stort ansvar vilar på våra kommuner i och med den ansvarsfördelning som finns i Sverige. Möjligheterna att genomföra anpassningsåtgärder varierar, liksom hur långt arbetet har kommit. Ett sätt att integrera klimatanpassning i riskhanteringen för att minska samhällets sårbarhet, är att kommunerna använder sig av sina risk-och sårbarhetsanalyser (RSA). Detta är dock förenat med en del barriärer. Intervju har genomförts med elva Värmländska kommuner. Därtill har genomgång gjorts av samtliga kommunala RSA 2015-2018 för att identifiera framgångsfaktorer och barriärer med integreringen. Dessutom utreds om kommunerna efterfrågar hjälpmedel för detta arbete. Resultatet visade att sex kommuner i varierande omfattning inkluderat klimatanpassning i RSA, vilket är en tydlig ökning jämfört med tidigare års RSA. Dessutom kan både framgångsfaktorer, barriärer och önskemål för fortsatt utvecklande av detta arbetssätt påvisas. Denna undersökning kan visa på att ett samband finns mellan om klimatanpassning i RSA skett och om kommunen drabbats av naturolycka. Dessutom kan samverkan mellan kommunerna vid upprättande leda till att kommuner som inte tidigare drabbats, ändå klimatanpassar RSA genom att samverka med de som har det. Som hjälp vid det fortsatta arbetet med RSA önskas av samtliga intervjuade kommuner ett utökat regionalt samarbete samt någon form av guide eller riktlinjer från exempelvis länsstyrelsen. / The climate change is confirmed. Even if greenhouse gas emissions were greatly reduced, it would still not be sufficient to completely prevent the ongoing climate change. This change means that extreme weather will occur more frequently, but with geographical differences. Moving toward the end of the century, in Värmland it is expected that the current ten-year rain cycle will change to a cycle spanning five years. Vänern will be one of the largest flood risks. How these changes affect society varies according to social structure and vulnerabilities. Adapting to the new circumstances is necessary, and great responsibility rests on our municipalities following the distribution of responsibility that exists for municipalities in Sweden. The conditions for implementing adaptation measures vary, as well as how far the work has come. One way to integrate climate adaptation of risk management to reduce the vulnerability of society, is that municipalities make use of their risk and vulnerability analysis (RVA). This, however, is associated with some barriers. Interviews were conducted with eleven municipalities in Värmland and as well as a briefing of all municipal RVA from 2015 to 2018 to identify the success factors and barriers to integration. Also investigated is whether the municipalities are requesting tools for this work. The results showed that six municipalities, though in varying degrees, have included climate adaptation in RSA. A clear increase compared to the previous year's RSA. Additionally, success factors, barriers and requests for further development of this approach appear. This investigation may show that a relationship exists between climate adaptation in RVA occurred and if the municipality is affected by a natural disaster. Also shown is that cooperation between municipalities in the preparation can lead to municipalities that have not previously suffered from a hazard, choose to climate adapt RVA by interacting with those who have. To aid in further work with RSA, an extended regional cooperation is desired by all interviewed municipalities as well as any kind of guide or guidelines, for example, on a regional level.
|
76 |
Stad under vatten : Skyfall, ett window of opportunity för klimatanpassning?Lane, Jonathan January 2017 (has links)
The climate is about to change to a warmer state. At least according to global and Swedish national climate prognoses from IPCC and SMHI. According to the same prognoses these changes will have an significant impact on cities. Impacts such as, for example, more intense and frequently occuring downpours and raised sea levels which leaves cities at the risk of flooding. The process of adapting cities to climate changes can be seen as a task for the spatial planing, a process that can be called climate adaption. However, the question of adapting cities to future climate changes is at low priority due to many causes. This study aims to examine what happens if a prognosed risk of climate change precedes the actual changes. Could such an inident lead to a more proactive planning for adaption to climate changes? In 2nd of July 2011 there was a skyfall in Copenhagen, Denmark. An incident that lead to an extensive flooding of the city. The municipality of Copenhagens process for climate adaption, in terms of making Copenhagen resilient to floodings caused by heavy downpours, through strategical documents constitutes the Case in this study. The aim of this essay is to study the connection between crises and the process of climate adaption. An aim that’s going to be achieved by examining if the incident in 2011 have been a window of opportunity for the process of climate adaption that constitutes the Case in this essay.
|
77 |
Klimatanpassning i svenska kommuner : En fallstudieFransson, Albert, August, Eriksson January 2018 (has links)
Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i en undran över hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket är tänkt att besvaras genom en fallstudie och kvalitativ textanalys. Begreppet klimatanpassning syftar till åtgärder som lindrar negativa effekter av ett förändrat klimat. Klimatförändringar hotar, genom sina effekter, bland annat med att översvämma stora områden, vilket medför att det i planeringen, för att göra den både kort- och långsiktigt hållbar, är av största vikt att hänsyn tas till detta. Hur problemen hanteras tycks också skilja sig åt från plats till plats på grund av olika förutsättningar och därför genomförs undersökningar av fyra utvalda kommuner; Kristianstad, Malmö, Sundsvall, Umeå. Information insamlas dels från kommunernas översiktsplaner samt andra kommunala dokument. Med hjälp av undersökningen och vidare analyser går det att konstatera att alla de granskade kommunerna jobbar med klimatanpassning men på olika sätt. En del arbetar med riktlinjer för ny exploatering och bebyggelse medan andra jobbar med mer konkreta åtgärder.
|
78 |
Är nödd åå anpassa : En intervjustudie med tjänstepersoner inom Karlstad kommun med fokus på möjligheter och svårigheter vid implementering av klimatanpassning i fysisk planering / In need to adapt : An interview study with municipality employees in Karlstad focusing on opportunities and difficulties in implementing climate change adaptation in spatial planningGunnarsson, Mina January 2018 (has links)
Denna studie fokuserar på möjligheter och svårigheter vid implementering av klimatanpassning. Studien är inriktad på Karlstad kommun som under en längre period arbetat med klimatfrågor, främst översvämningsproblematiken. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer med fem tjänstepersoner vid Karlstad kommun som till vardags arbetar med klimatanpassning. Studien har två utgångspunkter där den första var att identifiera lärdomar och erfarenheter inom kommunen samt hur arbetet idag pågår. Den andra var att ställa detta mot tidigare studier för att försöka identifiera ifall det finns likheter eller skillnader mellan dessa, samt att se på implementering av klimatanpassning över tid. Vid analysarbetet identifierades induktivt sju olika teman som innehöll både möjligheter och svårigheter. Särskilt betonas behovet av att integrera klimatanpassning inom hela den kommunala organisationen samt marknadens roll vid exploatering av kommunen, där marknaden vill mot vattennära områden med översvämningsrisk. Kommunen är idag medveten om fler klimatrisker, mot tidigare där översvämningen fick ett stort fokus. Vidare har en samordnare för klimatanpassning anställt som arbetar övergripande. Studien visar att klimatanpassning är en ständig process och som måste hållas aktuell på agendan, ständigt uppdateras och fortsatt integreras inom den kommunala organisationen. / This study focuses on opportunities and difficulties in implementing climate adaptation. The study is focused on Karlstad municipality, which for a long time has worked on climate issues, mainly with flooding related problems. The study has been conducted with semi-structured interviews with five employees at Karlstad municipality who are working with climate change adaptation on a daily basis. The study has two starting points where the first was to identify the previous experiences in the municipality and how they approach these situations today. The other was to compare this against previous studies in order to identify if there are similarities or differences between them, as well as viewing the implementation of climate change adaptation over time. Inductively, seven different themes were identified that contained both possibilities and difficulties. In particular, they emphasized the need to integrate climate change adaptation throughout the municipal organization and the role of housing market exploiting the municipality, where the market wants to develop in areas with flood risk. The municipality is more aware of climatic risks today, compared to earlier periods when floods received a major focus. In addition, a coordinator for climate change adaptation has been employed and works with this problem on a central level. The study shows that climate change adaptation is an ongoing process and must constantly be on the agenda, consistently updated and further integrated within the municipal organization.
|
79 |
Klimatanpassningen i Sverige, Finland och Holland : Styrningens uppbyggnad, problem och möjligheter / Climate change adaptation in Sweden, Finland och Netherlands : Seering structure, problems and opportunitiesKyhlbäck, Måns, Kling, Josefin January 2015 (has links)
För att möta kommande klimatförändringar behövs klimatanpassning vilket innebär att skydda samhället mot klimatförändringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika länder har tillämpat olika sätt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel så brister ofta styrning genom top-down implementeringen på lokal nivå, medan bottom-up ofta försvåras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter. Länderna Sverige, Finland och Holland är i fokus då de tillämpar olika styrformer och har kommit relativt långt i implementeringen av klimatanpassning. Resultaten visar bland annat att en kombinerad modell där båda styrformerna används är den bästa för att styra klimatanpassning. Det finns också skillnader, top-down tenderar att sakna tydliga riktlinjer från nationell nivå, medan bottom-up ofta är drabbat av brist på ekonomiska resurser, styrmedel och informationsmedel. Men styrformerna har även likheter som problem med att inkludera privata aktörer i implementering av anpassning. / In order to manage anticipated effects from future climate change, adaptation is needed. Which implies protecting society against risks and take advantage of possible new opportunities. Different countries, are using different methods to steer adaptation, which generally can be described the top-down and bottom-up approaches. However, there are different problems and opportunities with those arrangements. For example, control through top-down is often weak in implementation at local level, while on the other hand local actors in the bottom-up system often lacks resources to carry out implementation. In this literature- and document study, we examine current research and policy document with the support of the Environmental Governance theory, in order to clarify the structure, effectiveness, problems and opportunities of this steering approaches for the implementation of adaptation. The countries Sweden, Finland and Netherlands, were selected as case countries since they have chosen different approaches and have relatively developed climate adaptation systems. The results show, among other things, that a combined model in which both control methods are used is the best model to guide adaptation. There are also differences, top-down tend to lack clear guidelines from the national level, despite the national plans, while the bottom-up system often is affected by lack of financial resources, instruments and information resources. But those arrangements also have similarities, such as problems with the inclusion of private actors in the implementation of adaptation.
|
80 |
Svenska storstadskommuners utmaningar och möjligheter för klimatanpassning i befintlig stadsmiljö : En kvalitativ studie av Stockholm, Göteborg och Malmö stadLindberg, Ellen, Lindborg, Moa January 2017 (has links)
Ett förändrat klimat kommer generera stora konsekvenser, inte minst för städer som, med sin avancerade infrastruktur, ofta är tidiga att påverkas av klimatförändringens konsekvenser. Anpassning till konsekvenserna av klimatförändring i städers befintliga miljö kommer behövas, då denna del av staden visar sig sårbar. Många städer har påbörjat ett anpassningsarbete men utmaningar återstår i hur man ska omvandla städers kapacitet till handlingsförmåga med eftersträvade resultat. Syftet med denna uppsats är att redogöra för svenska storstadskommuners förutsättningar för klimatanpassning i befintlig stadsmiljö med fokus på möjligheter och utmaningar i olika steg av anpassningsprocessen. Analysen grundas på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med totalt sex representanter från de tre svenska storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö stad. Tydliga likheter och mönster kan utläsas i respondenternas uppfattningar kring klimatanpassningsarbetes förutsättningar. Kommunerna har ett gediget kartläggningsarbete som ofta grundar sig i modelleringar och visualiseringar. Uttalade strategier och mål genom diverse planer finns hos samtliga kommuner. Åtgärder genomförs till viss grad och skiljer sig åt beroende på kommunernas prioriterade områden. Uppföljning av klimatanpassningsåtgärder sker än så länge i begränsad skala och anses svår att genomföra då de flesta planerade åtgärder ännu inte har utförts. Generellt sett har kommunerna ett stort fokus på vattenfrågor men nämner även värmefrågan som en kommande utmaning. Respondenterna uttrycker både utmaningar och möjligheter vid kartläggning av klimatförändringens effekter och även en utmaning i hur kartläggningsarbetet ska implementeras i nästa steg av processen. Vid genomförande av åtgärder ser respondenterna utmaningar i bristande intresse, prioriteringar, finansiering och politik. De ser ansvarsfrågan som en stor utmaning där rådighet bland aktörer lyfts av samtliga kommuner. Otydlighet i ansvarsfördelning beror till viss del på bristande lagstiftning, respondenterna önskar tydligare riktlinjer och ser detta som en möjlighet som skulle underlätta för kommunerna. Respondenterna ser möjligheter i framtida uppföljning och samverkan, likaså i erfarenhets- och kunskapsutbyte. Många likheter i utmaningar och möjligheter går även att utläsa när resultaten jämförs med tidigare studier, vilket indikerar att många av de ovanstående faktorerna generellt sett är återkommande. / A changing climate will generate large consequences, especially for cities that are often early affected by the consequences of climate change due to their advanced infrastructure. Adaptation to these consequences in the existing urban environment will be needed since cities are vulnerable to climate change. Many cities have initiate adaptation processes but challenges remain in how to transform capacity into action to get the desired outcomes. The aim of this thesis is to account for what conditions climate change adaptation in existing urban environments in large cities in Sweden, focusing on opportunities and challenges in different steps of the adaptation process. The analysis is based on semi-structured qualitative interviews with six representatives from Stockholm, Gothenburg and Malmö. Patterns can be identified in how respondents view the conditions of climate change adaptation work. The three municipalities have done a solid mapping, which is often based on modeling and visualizations of prioritized areas and urban risks. Strategies and visions through various plans can be found among all municipalities related to several adaptation issues. Concrete actions are done to a certain extent and vary depending on different focus areas. Follow-up of climate change adaptation action is, for now, limited and considered hard to accomplish since most of the actions are planned but not yet implemented. Generally, the municipalities have a large focus on water issues while the heat issue is seen as a future challenge. Challenges like uncertainties in modeling can be identified during mapping of the effects of climate change. The municipalities see a challenge in how the mapping should be implemented in the next step of the adaptation process. Implementation is restricted by a lack of interest, priorities, financing and politics. The question of responsibility is seen as problematic where land ownership among actors is mentioned by all municipalities. Ambiguity of accountability depends partially on lack of legislation, where explicit guidelines is suggestes to facilitate action. Future follow-up, collaboration and experience-based exchange, are also seen as potential triggers. Many similarities in challenges and opportunities can be found when comparing our results with previous literature, indicating that many of the abovementioned factors generally are reappearing.
|
Page generated in 0.07 seconds