Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera på klimatanpassning. Ett av de områdena i Sverige som beräknas drabbas värst är runt Vänern, framförallt då sannolikheten för översvämningar väntas öka på grund av klimatförändringarna. Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. Metoden är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt ”grounded theory”. Även en mindre litteratundersökning har genomförts. Slutsatsen är att de övergripande problemen är att det finns en osäkerhet angående förutsättningen för klimatanpassning, att klimatanpassning är ett så nytt begrepp att det inte riktigt är implementerat i den politiska strukturen än, att det finns bristande medel för genomförandet samt att det finns en brist på samordning. Det övergripande ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar ligger på staten. Det övergripande ansvaret att minska sårbarheten ligger till viss del på kommunerna, men är till stor del oklart. Något som skulle vara intressant att studera vidare är kopplingen i praktiken mellan klimatanpassning och hållbar utveckling. / In general there are two ways of coping with climate change. One way is through mitigation and the other is through climate adaptation. This essay will focus on climate adaptation. One of the areas in Sweden which is expected to be the most afflicted is around the lake Vänern, mainly because of the flooding risk which is expected to rise because of climate change. The purpose of this study is to find out what kind of problems there are with climate adaptation as a way of reducing flooding risk around the lake Vänern, and to find out who is responsible to solve these problems. The method used is a qualitative case study with semi-structured interviews. A miner literature study has also been made. The conclusion is that the general problems are insecurity about the background of climate adaptation, climate adaptation is a new concept which has not been implemented in the political structure yet, there is shortage of means for the implementation and there is a lack of coordination. The main responsibility of decreasing the probability of flooding is on the state. The main responsibility to reduce the vulnerability is partly on the county but for some part unclear. Something interesting to study further is the connection between climate adaptation and sustainable development.

Med utgångspunkt från förväntade globala klimatförändringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun påverkas och på vilket sätt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstå. Mitt arbete fokuserar på verkningar som särskilt följer av förhöjda vattennivåer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivåer. Klimatförändringarna kommer att påverka levnadsförhållandena i alla världens samhällen, vilket kräver stora globala gemensamma ansträngningar för att kunna förebygga och begränsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utsträckning ökar vår medvetenhet om att de utsläpp som orsakar klimatförändringar snarare ökar än minskar. Politiska beslut fattade på en internationell nivå är av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. När det gäller konkreta förebyggande åtgärder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhällen. För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krävs kompetens och ambitioner som förutsätter stöd från nationella myndigheter och organisationer. Jag har därför belyst ansvar- och rollfördelning hos ett urval aktörer som jag bedömt vara relevanta för mitt ändamål. I anslutning till detta har jag konstaterat att det finns en tydlig rollfördelning hos berörda myndigheter och att dessa förser kommunerna med relevant bistånd. Från kommunalt håll efterlyses emellertid ett ökat statligt ekonomiskt stöd. En slutsats som jag har dragit beträffande Nacka kommun är att man saknar en klart uttalad strategi samt dessutom en tidsplan för att kunna begränsa klimatförändringarnas skadeverkningar. / In this essay I will examine how the negative impacts of the climate change is affecting the municipality of Nacka, and describe the adaption measures that have been carried out. The essay is especially focused on the elevated water levels, resulting from increased precipitation and rising sea levels. The climate change will affect living conditions in all the world's societies, which implies a need for globally developed guidelines and instruments to prevent and limit the negative impacts of these. Increasingly, we become aware that the increase in emissions that affect the climate is accelerating rather than the reverse. The question of how the ongoing climate change should be handled depends on the political decisions made at an internation level. However, when it comes to preventive measures and adjustments, each nation have their own responsibility. It is in the regions, municipalities and local communities, the actual work must be done. My conclusion of this essay is that the municipality of Nacka lacks a clear strategy for addressing the climate change and has not stated a timetable for their intervention work. The essay also deals with the responsibilities and roles of national authorities and organizations. Furthermore, it highlights and problematizes the importance of local need for external knowledge support and information.

Bebyggda områden och byggnader har genom historien behövt anpassas för klimatet och vädret. Ibland är vädret mer extremt med stora mänder vatten eller vind. Med ett föränderligt klimat ändras förutsättningar för bebyggelse i städer som i Uppsala stad. Denna skrift behandlar dels kravbilden på kommuner avseende klimatförändringar och detaljplanering. Vidare studeras hur kommunen arbetar med frågan. Klimatförändringar kan gestaltas på flera sätt men denna studie studerar främst aspekter som berör översvämning. Det finns mycket kunskap och metoder att använda vid anpassning till ändrat väderklimat. Lagstiftning som berör detaljplanering och klimatförändring har analyserats. Vidare har intervjuer med tjänstemän verksamma inom Uppsala utförts för att får en bättre uppfattning om klimatanpassningsarbetet inom kommunen. Texten innehåller även en studie av valda detaljplaner, inom Uppsala kommun, som bedömts vara inom riskzon för översvmämning och erosion i urban miljö. Vid all urban planering är det en fråga om priotiteringar inom olika områden. Ibland uppnås synergieffekter, vilket framgår i några av valda detaljplaner. Men för att göra mer än vad lagstiftning kräver behöver fördelarna med klimatanpassning lyftas fram tydligare i organisationen och klimatanpassning måste oftare ses utifrån ett mer övergripande planeringsperspektiv än detaljplanenivå. / Climate change will affect local urban areas differently and society’s ability to handle changes depend in some part on what is considered in the planning process. This paper examines what the municipality is required to do regarding planning for and climate change. It then presents the results of a case study conducted in Uppsala municipality, which contains a study of approved planes in Uppsala town and interviews with employees at Uppsala municipality and region office. The results are that some aspects of climate change are more considered than other in this case study of urban planning. One can build houses in areas at risk but with the right precautions. There is potential to make society more adapted to climate change but it needs to be prioritized and located starting with planning for it.

No description available.

Uppsatsens syfte är att belysa hur den kommunala planeringen hanterar problematiken kring översvämningsrisker i praktiken vid waterfront housing-projekt. Genom att ta utgångspunkt i Granberg, Nyberg & Modhs, (2016) artikel om konkurrens och klimatanpassning i Karlstad, ämnar uppsatsen besvara frågeställningar kring hur klimatanpassning tillämpas i praktiken inom den kommunala planeringen, kopplat till översvämningsrisker vid waterfront housing-projekt. Dessutom undersöks kommunens påverkansmöjligheter när det kommer till att föra in klimatanpassning, kopplat till översvämningsrisken, vid waterfront housing-projekt. För att besvara frågeställningarna har en fallstudie genomförts på Kvarteret Kanoten i Karlstad. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av innehållsanalys av tillhörande kommunala handlingar för området och kompletteras med två intervjuer med två kommunala tjänstemän som varit delaktiga i planprocessen. Resultatet visar att den kommunala planeringen, med hjälp av tekniska lösningar, försöker förhindra, reducera samt vara beredda på översvämningsrisken. På så sätt översvämningsskyddas området samtidigt som exploatering möjliggörs. Resultatet pekar även på stora påverkansmöjligheter från den kommunala planeringens sida att föra in klimatanpassning. Främst genom den stora kunskap kring översvämningsnivåer och riskscenarion som finns tillgänglig. Det stora antalet exploatörer i området gör även att den kommunala planeringen kan lägga kostnaderna för översvämningsskyddet på de som vill bebygga området, vilket ökar de ekonomiska möjligheterna att få till ett bra skydd. Slutligen identifieras en brist på ett övergripande perspektiv som studerar översvämningshotet som helhet och på så sätt skapar möjligheter att urskilja lösningar som skyddar större områden. Som slutsats bekräftas Granberg, Nyberg & Modhs, (2016) forskningsartikel om att det ekonomiska perspektivet styr klimatanpassningsåtgärder. Klimatanpassning sker inte genom att undvika exploatering av dessa attraktiva områden, utan appliceras snarare när beslut om exploatering tagits. Skydd mot översvämning tillämpas i form av tekniska lösningar, vilket vittnar om en stor tilltro till tekniska lösningar och ekologisk modernisering från den kommunala planeringens sida att hantera problematiken. / The aim of this essay is to illustrate how the municipal planning deal with problems regarding the risk of flooding in practice, specifically in waterfront housing-projects. Taking a starting point in an article of Granberg, Nyberg & Modh (2016) about competitiveness and climate adaption in the city of Karlstad, this essay intends to answer research questions about how climate adaption is implemented practically in municipal planning, linked to the risk of flooding, in waterfront housing-projects. Also, the level of influence from the municipal planning to implement climate adaption measures in waterfront housing-projects is also investigated. To answer the research questions, a case study is applied on Kanoten, a waterfront area in Karlstad, Sweden. The essay applies a qualitative research approach with an analysis of content on related municipal documents and is supplemented with interviews with two municipal officials who were involved in the planning process of the area. The results show that the municipal planning, with the help of technical solutions, tries to handle the problem by preventing, reducing and preparing for the risk of flooding. In that way, the area is protected from flooding and available for exploitation at the same time. As it turns out, the result also indicates great possibilities for the municipal planning to implement climate adaption, mostly thanks to the great amount of knowledge on levels and potential scenarios on flooding that is available. The many developers in the area means that the municipal is able to put the costs of the flooding protection on those who want to exploit the area, making financial support and opportunities for protecting the area from flooding much better. Lastly, a deficiency is identified in terms of a broader perspective when looking at the threat of flooding in the city, a perspective that would be able to find solutions that protect larger areas. As a conclusion, the main findings of Granberg, Nyberg & Modh, (2016), regarding the superiority of the economical perspective that controls climate adaption measures, are confirmed by this essay. Climate adaption is not practiced by avoiding these attractive areas, but rather, it is applied when the decision to exploit the area is taken. Protection against flooding is applied through technical solutions which speaks of a great belief in these measures and ecological modernization from the perspective of the municipal planning to be able to handle the problem.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga. / The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.

I takt med att jordens klimat förändras ökar risken för översvämning, ras, skred ocherosion. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Sveriges mediankommuner medavseende på befolkningsmängd arbetar med klimatanpassning mot dessa risker. Studien består av en kvantitativ enkätundersökning som skickades till 20 % av Sverigeskommuner, samt kvalitativa djupintervjuer med 4 kommuner och en länsstyrelse. Enkätenvar uppdelad i fyra områden som syftade till att besvara frågeställningarna ochden utformades med inrådan från kunniga personer både inom undersökta områden ochenkätutformning. Djupintervjuerna följde en semi-strukturerad form som gav respondenternamöjlighet att svara relativt fritt. Enkätens svarsfrekvens låg på 64 % vilket motsvarar 37 kommuner. Resultatet av enkätundersökningenvisar att kunskapsstödet till kommunerna upplevs som relativt bramedan det ekonomiska stödet upplevs som mindre bra. I princip alla kommuner har områdensom riskerar att översvämmas medan drygt hälften av kommunerna har områdensom hotas av ras, skred och erosion. Kommunerna arbetar både med fysiska åtgärder ochstrategiska åtgärder i klimatanpassningssyfte. Vad gäller fysiska åtgärder har fler genomförtsför översvämning än för ras, skred och erosion. Under djupintervjuerna framkombland annat att klimatanpassning fortfarande upplevs som relativt nytt i kommunernaoch att det därför har fått lägre prioritet. Bristen på resurser, samordning och förankringinom kommunen är andra aspekter som framhävdes under intervjuerna. Slutsatsen är att kommunerna arbetar mer aktivt med översvämning än med ras, skredoch erosion. Det främsta arbetet sker strategiskt genom att implementera riskerna i planeroch program men fysiska klimatanpassningsåtgärder har också genomförts. Kommunernasbedömning av framtida utmaningar är relativt osäkra och för att förbättra arbetet medklimatanpassning efterfrågar de riktade ekonomiska resurser, fortsatt kunskapsstöd ochen samordnande funktion i arbetet med klimatanpassning. / As the earth’s climate changes, the risk of flooding, landslides, avalanges and erosionincreases. The purpose of this report is to investigate how Sweden’s median municipalitieswith regard to population work with climate adaptation against these risks. The study consists of a quantitative survey that was sent to 20 % of Sweden’s municipalities,as well as qualitative in-depth interviews with 4 municipalities and a countyadministrative board. The questionnaire was divided into four areas aimed at answeringthe questions at issue and it was designed with the advice of people with knowledgeabout both examined risks and survey design. The in-depth interviews followed a semistructuredform that gave the respondents the opportunity to respond relatively freely. The response rate to the survey was 64 %, which is equal to 37 municipalities. Theresults of the survey show that the knowledge support to the municipalities is perceivedas relatively good, while the financial support is perceived as less good. In principle,all municipalities have areas that are at risk of flooding, while just a small majority ofthe municipalities have areas that are threatened by landslides, landslides and erosion.The municipalities work with both physical measures and strategic measures for climateadaptation purposes. In terms of physical measures, more have been implemented forflooding than for landslides, avalanges and erosion. During the in-depth interviews, itemerged, among other things, that climate adaptation is still perceived as relatively newin the municipalities and that it has therefore been given lower priority. The lack ofresources, coordination and anchoring within the municipality are other aspects thatwere emphasized during the interviews. The conclusions are that the municipalities work more actively with flooding than landslides,avalanges and erosion. The main work is done strategically by implementing therisks in plans and programs, but physical climate change adaptation measures have alsobeen implemented. The municipalities assessment of future climate challenges is relativelyuncertain and in order to improve the work with climate change adaptation they demandtargeted financial resources, continued knowledge support and a coordinating function inthe work with climate change adaptation.

No description available.

Syftet med arbetet har varit att titta på hur kommunerna genom sin översiktliga planering arbetar med klimatanpassning utifrån översvämningar, höga havsnivåer, skyfall, erosion, ras och skred, biologisk mångfald, restriktioner för nybyggnation samt skydd av befintlig bebyggelse. Avgränsningarna inom arbetet, både gällande material och analys av översiktsplanerna, baseras på teorin ekologisk hållbarhet. Teorin syftar till att öka medvetenheten kring att klimatförändringar har en negativ påverkan på samhällets ekonomi, det vill säga den ekonomiska hållbarheten vilket i sin tur har en påverkan på människors hälsa och välmående, den så kallade sociala hållbarheten. Materialet som granskats i arbetet är avgränsat till internationella lagar och riktlinjer, svenska lagar, två förordningar, relevanta publikationer från SMHI, Boverket, Naturvårdsverket samt tre kommunala översiktliga plandokument. Detta gör att arbetet är tydligt avgränsat och analyserat utifrån den information som har framkommit från materialet, dock har relevanta delar varit tvungna att väljas ut från dokumenten för att arbetet har varit tidsbegränsat. Fallstudien har även den avgränsats och baseras på tre specifika fall. Valet av fallstudier har baserats på det geografiska läget samt kommunernas storlek. Fallstudien avslutas i en analys för att se hur de förhåller sig till varandra. Vidare kommer diskussionen där materialet diskuteras gentemot varandra och mynnar ut i en slutsats där forskningsfrågorna besvaras