Abstract Sea level rises are expected to be a problem for both Helsingborg and Malmö. The municipal planning of the coast is vital for the management of future sea level rise. In recent decades, the planning of cities has been characterized by a neoliberal ideal. The neoliberal planning ideal is also found in municipal coastal planning, where the coastal areas are adapted to the city's visions. However, the future is uncertain and the strategies vary both in design and time span. It appears that the future technology is the solution to the abstract problems that await. The localization of resources in coastal areas risks contributing to social problems when investments from the municipality benefit socio-economically strong groups by making the area more attractive and more exclusive. Our data collection consists of a document analysis and two supplementary interviews. The analysis is based on the concept "for whom is the city built". This to be able to describe the contradictions that arise when the planned vision ignores the city's continuous and gradual changes. By examining two geographically similar municipalities, we have performed a comparative case study where we have examined planning documents and performed two interviews. We conclude that the strategic coastal planning risks contributing to social inequalities where socio-economically strong groups are prioritized. / Sammanfattning Havsnivåhöjningar förväntas bli ett problem för både Helsingborg och Malmö. Den kommunala planeringen av kusten är vital för hanteringen av framtida havsnivåhöjningar. Planeringen av städer har under de senaste decennierna präglats av ett nyliberalt ideal. Det nyliberala planeringensidealet återfinns även i den kommunala kustplaneringen, där kustnära områdena anpassas till stadens visioner. Framtiden är emellertid oviss och strategierna varierar både i utformning och tidsspann. Det framgår i plan-dokumenten att tekniken ska vara lösningen på de abstrakta problem som havsnivåhöjningar bidrar med. Lokaliseringen av resurser kring kustområden riskerar att bidra till segregering när investeringar från kommunen gynnar socioekonomiskt starka grupper genom att göra området attraktivare och mer exklusivt. Vår empiriinsamling har bestått av en dokumentanalys samt två kompletterande intervjuer. Detta diskuteras utifrån teori baserad på begreppet “för vem byggs staden”. Det här för att kunna beskriva de motsättningar som uppstår när den planerade visionen ignorerar stadens kontinuerliga och gradvisa förändringar. Genom att granska två geografiskt lika kommuner har vi kunnat genomföra en fallstudie där vi menar att den strategiska kustplaneringen riskerar att bidra till sociala ojämlikheter där framförallt socioekonomiskt starka grupper premieras.

Klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga, vilket ställer den befntliga stadsmiljön inför nyautmaningar. Mer frekventa skyfall, en konsekvens av klimatförändringar, leder till översvämningar somriskerar att orsaka omfattande skador på infrastruktur samt påverka människor och djurs livskvalitéernegativt. Klimatanpassning blir därav en viktig del inom den fysiska planeringen. I detta kandidatarbete studeras hur hållbar och långsiktig skyfallshantering kan utformas och gestaltas i denbefntliga stadsmiljön. Vidare studeras hur åtgärderna relaterade till skyfallshanteringen kangenerera i positiv inverkan på en stads kvalitéer. För att besvara detta har metoderna kvalitativ dokumentstudie och platsanalys använts. Resultatet visar att en kombination av olika klimatanpassningsåtgärderskapar ett mer hållbart och långsiktigt skydd mot översvämningar. Genom att använda olika typer avåtgärder, där de blågröna prioriteras, bidrar det till att skapa en mer attraktiv stadsmiljö där multifunktionalitet främjas. I kandidatarbetet har ett planförslag tagits fram över ett område i Kristianstads stad. Inom området fnns feraplatser som riskerar översvämmas vid ett skyfall. Därefter har gestaltningsförslag på fera av dessa platsertagits fram utifrån planförslaget och de lokala förutsättningarna. Detta för att visa hur olika åtgärder kankombineras och implementeras i den befntliga stadsmiljön för att uppnå en hållbar och långsiktigskyfallshantering.

This study examines the vulnerability of Åre municipality to the storm Hans through the application of the PAR-model. The core issue identified is the tension between prioritizing tourism and climate adaptation, where resources for tourism development overshadow effortsin climate resilience. The study aims to understand and explain Åre's vulnerability by analyzing the underlying factors that exacerbated the impact of storm Hans and exploring the difficult trade-offs in climate adaptation in Åre. Using qualitative text analysis, this research scrutinizes reports, documents, and decisions from key actors. The case study approach highlights the interaction between vulnerability, root causes, and dynamic pressures preceding the disaster. An deepend analysis of the Rödkulle project reveals how prioritizing tourism over climate adaptation increases vulnerability. Findings indicate that Åre’s vulnerability is deeply rooted in political and economic systems, where deforestation for tourism leaves areas without protective vegetation, heightening risks of landslides and mudflows. The study underscores the need for a balanced approach between tourism development and environmental conservation to mitigate extreme weather impacts. The conclusion emphasizes that Åre’s vulnerability is significantly influenced by human activities, necessitating comprehensive geological risk assessments and advanced planning to reduce future risks.

I den här uppsatsen undersöks översiktsplaner utifrån deras funktion som vägledning för beslut i efterföljande skeende i planeringsprocesser och lovgivning. Detta avgränsas till att undersöka hur vägledning ges i koppling till hänsyn till klimatförändringar och klimatanpassning. I uppsatsen tillämpas en fallstudie där två olika typer av fall studeras och två fall av varje typ; alltså fyra fall totalt. De två typerna av fall är kommunala översiktsplaner respektive vägledande och rådgivande aktörer för klimatanpassning och översiktsplanering. De fall som undersöks omfattar två olika kommunala översiktsplaner, Vellinge kommun och Helsingborgs kommun, samt två olika vägledningsgivande aktörer, Länsstyrelsen i Skåne och Boverket, som utövar tillsyn och rådgivning för översiktsplanering och klimatanpassning. Inledningen lägger fram uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar. Därefter kommer en områdesöversikt som behandlar klimatförändringar, klimatanpassning och fysisk planering samt en forskningsöversikt för ämnesområdet. Uppsatsen är empiristyrd och tillämpar ett teoretiskt perspektiv, i form av governance, för att bistå analysen av det empiriska materialet. En komparativ, kvalitativ innehållsanalys tillämpas för att undersöka de skriftliga källor som utgör det empiriska materialet och en deskriptiv redogörelse av relevanta delar av det empiriska materialet föregår analysen. I analysen jämförs fallen med varandra, och det empiriska materialet analyseras utifrån det teoretiska perspektivet och forskningsöversikten. Uppsatsen visar att översiktsplaner är begränsade i sin funktion som vägledning för beslut men även att aktörernas syn på översiktsplanens roll skiljer sig åt. Det finns ofta en anledning till att översiktsplanen begränsas i sin förmåga att bistå med vägledning för beslut, precis som att det finns anledningar bakom att översiktsplaner ska bistå med vägledning. Kommunerna försöker gå en balansgång mellan dessa anledningar, där vägledning för beslut ofta får ge vika.

Följande studie syftar till att analysera mindre kommuners hinder och möjligheter i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Studien belyser även hur kritiska faktorer tar sig form som betydande i klimatanpassningsarbetet enligt aktörerna. Studiens empiriska material är baserat på sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med aktörer med varierande yrkesroll i fyra svenska kommuner. Analysen av det empiriska materialet identifierade ett antal teman som lyfte faktorer som ansågs betydelsefulla att belysa i mindre kommuners kommunala klimatanpassningsarbete. Identifierade teman var följande: ekonomiska barriärer, politik, kompetens, interna och externa samverkansprocesser och stöd och vägledning i klimatanpassningsarbetet. Studien visade att mindre kommuner har ett antal möjligheter som ansågs betydande i det kommunala klimatanpassningsarbetet och dessa bestod av korta beslutsvägar och god intern och extern kommunikation. Studien pekade på att mindre kommuners klimatanpassningsarbete karaktäriseras av fler hinder än möjligheter, något som anses hämma implementeringen i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Hindren utgörs av bristande förståelse från allmänheten, bristande intresse på politisk nivå, svårigheter i att rekrytera relevant kompetens samt att definiera och strukturera det egna klimatanpassningsarbetet. Studien visar även att det är komplext för mindre kommuner att endast tala om översvämningar i klimatanpassningsarbetet, därav pekar studien på att mindre kommuner behöver få hjälp att skala ner riktlinjer till den egna kommunens kapacitet. Mindre kommuners långsiktiga och strategiska mål i kommunalt klimatanpassningsarbete anses vara viktiga variabler att belysa i framtida studier. / The following study aims to analyze the barriers and opportunities for less-populous municipalities in the climate adaptation work. The study also highlights critical issues taking shape as important to climate adaptation work according to the actors and how they differ in their work towards higher populated municipalities. The study's empirical material is based on six semi-structured interviews, conducted with actors with varying professional roles in four Swedish municipalities. The analysis of the empirical material identified several themes that were considered important in the municipalities' climate adaptation work. Identified themes were as follows: economic barriers, politics, competence, internal and external collaboration processes and support and guidance in climate adaptation work.The study showed that less-populous municipalities have a number of opportunities that were considered significant in the municipal climate adaptation work and these consisted of short decision paths and good internal and external communication. The study pointed out that less-populous municipalities' climate adaptation work is characterized by more obstacles than opportunities, something that is considered to impede the implementation. The obstacles consist of a lack of understanding from the public, a lack of interest at the political level, difficulties in retaining and recruiting relevant competence, and defining and structuring the local climate adaptation work. The study also shows that it is complex for less-populous municipalities to only talk about flooding in the climate adaptation work, hence the study points out that less-populous municipalities need to acquire tools to be able to scale down guidelines to their own municipality's capacity. The municipalities' long-term and strategic goals in the climate adaptation work are considered to be important variables to highlight in future studies.

Samhället står inför både samtida och framtida klimatförändringar. Det finns två primära tillvägagångssätt för att möta klimatförändringar. Dels kan man minska utsläppen och dels kan samhället vi lever i anpassas. Klimatanpassning är idag en aktuell fråga för Sveriges kommuner. En förordning för klimatanpassning väntas komma vilket kommer bidra till att frågan får mer gehör. En kommun som redan har börjat införa klimatanpassning i sin fysiska planering är Uppsala kommun. År 2017 fick de en utmärkelse om att de var högst rankade inom klimatanpassning enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rankning. Denna studie syftar till att analysera Uppsala kommuns klimatanpassningsarbete med fokus på deras fysiska planering. Analysen kommer utgå från Uppsala kommuns fokusområden inom klimatanpassning, begränsningar inom deras klimatanpassningsarbete samt samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala. Genom kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys kommer studiens frågeställningar att besvaras. Något som framgår av studien är att Uppsala kommun har vatten som ett fokusområde när det kommer till deras klimatanpassningsarbete, vilket kan ses som naturligt i och med Fyrisåns centrala läge. Vidare framkom det att det kan urskiljas ekonomiska och institutionella begränsningar, något som kanske kan förhindras med den framtida förordningen för klimatanpassning. Slutligen framkom det att samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala fungerar bra, där samverkan främst sker genom en regionalgrupp med klimatanpassningssamordnaren från Länsstyrelsen Uppsala i spetsen.

Syftet med studien är att kartlägga och utreda det juridiska ramverk som kommunerna ska följa samt undersöka praktisk tillämpning hos tre kommuner. Studien ska även belysa eventuella svårigheter i planarbetet och ge en kunskapsöversikt. I denna studie analyseras främst plan- och bygglagens innebörd och hur den kan användas vid anpassning till klimatförändringarna vid plan- och bygglovsarbete. Som komplement intervjuas plan- och bygglovshandläggare i tre kommuner samt en planhandläggare på länsstyrelse i Västra Götalands län. Klimatförändringarna är ett faktum, och som en följd kommer bland annat vattennivåerna att fortsätta stiga i landet. Klimatforskningen består av prognoser som dock är behäftade med ett viss mått av osäkerhet. På grund av klimatförändringarna har det skett tillägg i plan- och bygglagens 2 kapitel för att kommunerna måste ta hänsyn till framtida översvämningsrisk vid fysisk planering. Det är därmed inte endast dagens förhållanden som ska beaktas vid planläggning och lovgivning. Det finns en stor mängd rekommendationer och riktlinjer som kommunerna har att förhålla sig till och som kan underlätta arbetet för att följa de regelverk som gäller. Att anpassa den fysiska planeringen till framtida klimatförändringar bör påbörjas nu, eftersom byggnadernas livscykel sträcker sig långt in i framtiden. Kommunerna kan arbeta fram specifika dokument som är anpassade efter deras förutsättningar och karterade risker för att underlätta sitt arbete i frågan. Det finns en mängd skeden i plan- och bygglovsprocesserna och det är viktigt att en samverkan finns mellan dem, för att det ska bli ett helhetsperspektiv. Det är en viktig förutsättning för att uppnå en hållbar bebyggd miljö. Eftersom klimatförändringar inte stannar vid kommungränser är det lämpligt att kommunerna samverkar i frågan. Samtliga aktörer behöver en aktuell och bra kunskapsgrund för att underlätta arbetet med översvämningsrisker. Lagtext och riktlinjer är tydliga med hur kommunerna ska arbeta, detta kan vara enkelt att genomföra om det finns oexploaterad mark, men vid anpassning till befintlig bebyggelse och infrastruktur uppstår problem. I och med intervjuerna framkom komplexiteten med att tillämpa lagtext i realiteten. En av de tre kommunerna har ändrat i befintliga detaljplaner för att klimatanpassa. Två av tre har egna översvämnings-program vilket är goda exempel på integrering av klimatarbetet. Det finns ingen rättspraxis idag, men det finns motsvarande situationer där kommunens ansvar vid lämplighetsprövningen ifrågasatts.

No description available.

<p>Uppsatsen följer upp SOU utredningen, <em>Klimat- och sårbarhetsutredningen</em> från 2007 och den efterföljande propositionen <em>En sammanhållen klimat- och energipolitik</em> där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.</p>

<p>Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera på klimatanpassning. Ett av de områdena i Sverige som beräknas drabbas värst är runt Vänern, framförallt då sannolikheten för översvämningar väntas öka på grund av klimatförändringarna. Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. Metoden är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt ”grounded theory”. Även en mindre litteratundersökning har genomförts. Slutsatsen är att de övergripande problemen är att det finns en osäkerhet angående förutsättningen för klimatanpassning, att klimatanpassning är ett så nytt begrepp att det inte riktigt är implementerat i den politiska strukturen än, att det finns bristande medel för genomförandet samt att det finns en brist på samordning. Det övergripande ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar ligger på staten. Det övergripande ansvaret att minska sårbarheten ligger till viss del på kommunerna, men är till stor del oklart. Något som skulle vara intressant att studera vidare är kopplingen i praktiken mellan klimatanpassning och hållbar utveckling.</p> / <p>In general there are two ways of coping with climate change. One way is through mitigation and the other is through climate adaptation. This essay will focus on climate adaptation. One of the areas in Sweden which is expected to be the most afflicted is around the lake Vänern, mainly because of the flooding risk which is expected to rise because of climate change. The purpose of this study is to find out what kind of problems there are with climate adaptation as a way of reducing flooding risk around the lake Vänern, and to find out who is responsible to solve these problems. The method used is a qualitative case study with semi-structured interviews. A miner literature study has also been made. The conclusion is that the general problems are insecurity about the background of climate adaptation, climate adaptation is a new concept which has not been implemented in the political structure yet, there is shortage of means for the implementation and there is a lack of coordination. The main responsibility of decreasing the probability of flooding is on the state. The main responsibility to reduce the vulnerability is partly on the county but for some part unclear. Something interesting to study further is the connection between climate adaptation and sustainable development.</p>