Syftet med denna uppsats var att få en uppfattning om hur idrottslärare för årskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnå undervisningens mål, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag också skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju användes som metod.   Resultatet visar att relationens betydelse är viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmänskliga aspekter emellan idrottslärare och elever som sker utanför ämnet Idrott och Hälsa som betydelsefulla.

Klimatförändringar och vems ansvar det är att göra något åt dem är en ständig debatt i dagens samhälle. Jordens medeltemperatur stiger, klimatpaneler rapporterar om allt högre halter av föroreningar, och de stigande havsnivåerna är bara några av de klimatförändringar som sker globalt just nu. Detta är förändringar som de allra flesta är medvetna om på ett eller annat sätt, vilket sätter press både på politiker och medborgare. Tidigare studier har undersökt vad politiker gör för att försöka minska de klimatförändringar som sker, men färre undersöker på ren individnivå vad det är som påverkar känslan av personligt ansvar för att minska klimatförändringar. Denna uppsats kommer att fokusera på att undersöka vad som får individer att känna ett personligt ansvar för att minska klimatförändringar, och som metod för detta har vi gjort en kvantitativ undersökning, där fokus har legat på faktorer som kan påverka individers känsla av ansvar kopplat till klimatet. Övergripande faktorer som vi har utgått ifrån är socioekonomiska faktorer, politisk ideologi, attityder och inställning till klimatförändringar, samt individuellt och kollektivt handlande. Uppsatsen har använt data från European Social Survey, ESS, samt tidigare forskning, och vi har använt oss utav enkla samt multipla regressionsanalyser med våra variabler för att få fram ett resultat utifrån de frågeställningar som framställts. Det centrala resultat som kommit fram av våra analyser visar på att utifrån de faktorer vi valde att analysera hade individens grad av oro för klimatförändringar samt känslan av att ens egna handlingar kan påverka klimatet störst påverkan på individens känsla av personligt ansvar för att minska klimatförändringar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. </p><p>Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. </p><p>Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärarare kan gå tillväga för att planera och genomföra en genomgång i ämnet matematik som inkluderar alla elever. För att samla in material använde vi oss utav 4 observationer i årskurs 2 och 3 samt intervjuer med respektive lärare. Den insamlade datan kopplades till den teoretiska bakgrunden för att säkerställa resultatet. Sammanfattningsvis har studien visat att dagens lärare lägger mycket fokus på genomgångar på grundnivå för att sedan kunna individanpassa arbetet. En mycket viktig del i genomgången är att eleverna är delaktiga genom diskussioner för att reda ut frågetecken för att underlätta det individuella arbetet.

Abstrakt Emilia Nilsson (2015), Blyga barn och det sociala klimatet på fritidshemmet- en intervjustudie om pedagogers upplevelser kring blyga barn och det sociala klimatet, (Shy children and the social climate in the after- school centre), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Syftet med följande studie är att belysa specialpedagogers, fritidspedagogers samt lärare i fritidshems upplevelser av blyga barn samt det sociala klimatets betydelse på fritidshem. Sammanlagt sex informanter från två skolor har medverkat i studien. Med hjälp av kvalitativa undersöks hur specialpedagoger, fritidspedagoger och lärare i fritidshem talar och upplever blyga barn, vilken betydelse det sociala klimatet har för det blyga barnets utveckling och lärande samt hur specialpedagogens roll och arbete med blyga barn kan se ut. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om blyga barn. Studien utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv med fokus på hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad. Det är angeläget att inte enbart se till det enskilda barnet, utan även barnet i samspel och interaktion med andra. Vygotskij, (red. Lindqvist, 1999) betraktar att lärande sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv där människor ingår i sociala sammanhang. Jag anser att den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och att de dessutom är relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Det relationella perspektivet, förankrat i det sociokulturella perspektivet, innefattar att barnet ses utifrån sitt totala sammanhang med fokus kring hur miljön och omgivningen påverkar dess förutsättningar. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att blyga barn upplevs utav informanterna som försiktiga, tillbakadragna barn som gärna tyr sig till likasinnade kamrater. Blyga barn anses kunna ha en ökad oro och ängslighet, vilket kan medföra att de tyr sig till pedagoger i första hand, något som kan bidra till ett visst utanförskap i barngruppen. Flertalet pedagoger framhävde upplevelser kring svårigheter i bemötandet av blyga barn, exempelvis kring hur mycket de ska uppmuntras till att synliggöras och ta mer plats. Av vissa informanter ses blygheten som ett hinder, då främst inom framtida studier och yrkesliv. Merparten lyfte dock att blyghet ska ses som en tillgång och är en positiv egenskap att inneha, då det medför en ökad lyhördhet och eftertänksamhet, där blyga barn tänker noga efter före en handling utförs. Blyga barn upplevs ingå som en naturlig del i det sociala klimatet och det poängteras vikten av ett tryggt och tillåtande klimat som är accepterande gentemot olikheter. Flertalet informanter uttrycker en önskan om att inkludera specialpedagogen i arbetet med att skapa ett positivt socialt klimat. Det sociala klimatet ses ur ett relationellt perspektiv ha en betydelsefull roll för blyga barns utveckling och lärande. Specialpedagogens roll i arbetet med blyga barn beskrivs kunna vara att erbjuda pedagoger handledning, utföra kartläggning och observationer samt tillhandahålla redskap, exempelvis kring bemötandet av blyga barn. En önskan uttrycktes av vissa pedagoger att ha ett ökat samarbete med specialpedagogen och elevhälsoteamet kring blyga barn för att säkerställa att deras mående, utveckling och lärande ska främjas. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv ses vikten av att uppmärksamma blyga barn i tidig ålder. Tidig upptäckt av blyghet gynnar barnets utveckling och lärande, kan förhindra att en psykisk ohälsa utvecklas för de barn som befinner sig i riskzonen för detta, samt motverka att blyga barn hamnar utanför i det sociala klimatet. Vid tidig upptäckt kan olika faktorer som är ett hinder för barnet undanröjas. Utifrån pedagogernas och specialpedagogernas svar synliggörs det faktum att informanterna är väl medvetna om att blyga barn på fritidshemmet behöver uppmärksammas, mötas, lyftas och synliggöras. Däremot ges en bild av att blyga barn inte alltid får det stöd de behöver och har rätt på grund av tidsbrist samt att de utagerande barnen får mycket av pedagogernas och specialpedagogernas uppmärksamhet. Jag ser ett behov av att verksamheten bör arbeta mer proaktivt, för att möta dessa barn så tidigt som möjligt. Pedagogerna och specialpedagogerna bör ha ett bättre samarbete, så att de kan se de blyga barnen utifrån sitt totala sammanhang gällande omgivning och miljö. Specialpedagogen bör handleda pedagogerna så att de kan skapa ett positivt socialt klimat på fritidshemmet som upplevs vara tryggt med acceptans för olikheter. Detta arbete bör bygga på samspel, interaktion, inkludering och goda relationer mellan pedagoger och barn samt mellan barn och barn. Nyckelord: Blyga barn, det sociala klimatet, lärande, relationer, utveckling,

Mitt projekt är en animerad kortfilm där vi får följa ekollonet Acca och hennes dagliga rutiner. Vi ser henne gå från ung till gammal och hur förutsättningarna runt henne förändras. Examensarbetet är också ett utforskande för mig i en nyfunnen teknik och även ett undersökandeav hur en visuell kreatör kan hålla sin process mer hållbar och klimatsmart. / An animated short film in which we follow the acorn Acca through her daily routines. We watch her go from young to old and observe how the conditions around her change. The degree project is also an exploration for me in a newfound technique, as well as an examination of how a visual creator can keep their process more sustainable and climate-smart.

The purpose of the study was to analyze how Swedish children's books aimed to children between the ages of three and six, position children in relation to the books' climate and environmental themes. The method used for collecting material was a discourse analytical model developed by Svensson (2019). The choice of using discourse analysis as both a theoretical starting point and methodological approach in this study was because the theory contributes to make visible which discourses are found in children's books, and how the children's positions are affected by the projection of the discourses. Important concepts used in the study based on Foucault's theory were discourse, subject and power. To answer the purpose of the study, two questions were drawn up, where one concerned how the books made it visible that they have a climate and environmental focus. The results showed that the following themes were identified: Emissions are bad for the environment, felling of the forest is bad for the environment, littering is bad for the animal life and climate changes such as the warmer climate. The second question concerned which positions the children were assigned in the children's books in relation to the book’s climate and environmental focus. The results showed that the children's positioning in the books was made visible by these themes: the child as initiator of change, the child as political citizen, the child as informant, the child who gets through change and the child as unaware of man's impact on the climate. The conclusions based on the results of the study are that the children for the most part is positioned in a context, where the children as subjects have a great impact on their surroundings and their actions lead to a positive change. / Studiens syfte var att analysera hur svenska barnböcker som är riktade till barn mellan tre och sex år, positionerar barn i relation till böckernas klimat- och/ eller miljötema. Metoden som användes för insamling av empiri var en diskursanalytisk modell som Svensson (2019) tagit fram, utifrån hur man kan genomföra en diskursanalys. Valet av att använda diskursanalys som både teoretisk utgångspunkt och metodansats i denna studie baserades på att den teorin bidrartill att synliggöra vilka diskurser som fanns i barnböckerna, och hur barnens positioner påverkas av diskursernas framskrivning. Viktiga begrepp som användes i studien utifrån Foucaults teori var diskurs, subjekt och makt. För att besvara studiens syfte skrevs två frågeställningar fram, där den ena berörde hur böckerna synliggjorde deras klimat- och/ eller miljöfokus. De teman som framträdde var, utsläpp som negativt för miljön, nedhuggning av skogen som negativt för miljön, klimatförändringar som tillexempel ett varmare klimat och nedskräpning som negativt för djurlivet. Den andra frågeställningen handlade om vilka subjektspositioner barnen tilldelades i barnböckerna i relation till böckernas klimat- och/ eller miljöfokus. Följande teman identifierades, barnet som initiativtagare till förändring, barnet som politisk medborgare, barnet som informatör, barnet som får igenom förändring och barnet som omedveten om människans påverkan på klimatet. Slutsatserna utifrån studiens resultat är att barnen i största grad positioneras i ett sammanhang, där barnen som subjekt har en stor inverkan på sin omgivning och att deras handlingar leder till en positiv förändring.

Purpose: The aim of this work is to investigate what knowledge there is to gather about choices of functions and construction solutions for a cold bath building. Recommended solutions for piling as the foundation suitable for the Nordic climate will be presented in order to prevent more cold baths to demolish. Functions included in today's cold baths will also be presented to give a general overlook over recently built cold bath houses. The questions chosen for this work is: (1) Which construction solutions about foundation for a cold bath house is suitable for the Nordic climate? (2) Which functions are included in recently built cold bath houses in Sweden and what are the differences between the buildings? (3) What knowledge is there to collect from recent cold bath house projects in Sweden? Method: This work consists of a qualitative study with a case study as an approach consisting of a literature study encircling recent research, document analysis of floor plans and interviews with construction engineers. Findings: The answer to the first question about suitable construction solutions is that the most suitable material to choose for piles is steel. A safety precaution can be to fill the steel piles with concrete because of the corrosion of steel. An enclosing plastic bore can protect the piles from the effect of ice on the piles. The slab of the building should be in concrete to manage the strains of the ocean, wind and moisture. Question number two is about the functions of the visited cold baths included in this work. One thing all the cold baths had in common was the symmetric division between the sections for the ladies and the gentlemen. The sections include changing rooms, showers, toilets and saunas. A bistro was also encountered which creates a meeting place where people can spend time together and then can create an interest in cold baths. The third question presents a picture of what knowledge there is to gather about recently built cold baths. The most important factors to take into account is to divide the work of the construction of the piling foundation and the house building so that the professionals can handle the piling foundation, choose maintenance-free materials and the challenge to build on water when there is no solid ground to stand on. Implications: This work presents solutions to gather about what knowledge there is to collect about the choices of functions and construction solutions for the piling foundation of a cold bath. A further research question about cold bath houses is if the building needs to stand on piles or if it could be a floating building.The building foundation is critical for a cold bath house and should be handled by professionals. Piles of steel manage the Nordic climate and its difficulties much better than wood. Ice has the most effect on the piles though both horizontal and vertical loadsand should be taken to a concern. The cold bath houses today have a resemblance the older generation cold bath houses in the choices of functions and shape. A recommendation is to add more functions in addition to the traditional functions if the aim is to attract new visitors to the cold bath house. Limitations: A general result has been presented through a range of articles, objects, documents and choice of respondents included in this work. Keywords: A research was made about subjects like "construction of piling in water"."piling methods" "reaction between water and construction materials", "history of spa" and "development of functions in spa".

Klimatförändringarnas stora problematik är ett av de mest diskuteradeämnena idag och är högst avgörande för framtiden och kommandegenerationer. Dagens ungdomar anser att klimatet är den viktigastesamhällsfrågan och ungdomar en viktig grupp att lägga fokus på vidforskning. Syftet med studien var att undersöka hur unga motiveras att ageramer klimatvänligt utifrån tillit till klimatforskare, känslan av att kunnapåverka samt oro för klimatförändringarna. Tidigare forskning på vuxna harhittat signifikanta samband mellan alla dessa aspekter vilket denna studieockså gjorde. I studien fann vi även att oro för klimatförändringarna var denunikt viktigaste faktorn för att förklara det klimatvänliga handlandet när mankontrollerade för de andra variablerna. Studien genomfördes med hjälp av enwebb-enkät som distribuerades till gymnasieelever i Göteborg och Rönninge(N=106). Aktuell studie utfördes med en tvärsnittsdesign där måtten vartillförlitliga och väl validerade. Resultaten har bidragit till både praktiskaimplikationer såväl som intressanta teoretiska frågor för framtida forskning. / Climate change and the major problems it brings is the most discussed topictoday and are crucial for the future and future generations. Today'sadolescents consider the climate changes to be the most important societalissue and young people are an essential group to focus on when it comes toresearch. The aim with this study was to examine how young people getmotivated to act more pro-environmental based on trust in climate scientists,efficacy and climate change concern. Previous research with adults has foundsignificant correlations between all these aspects, so did this study. The studyalso found that climate change concern was the sole most important factor inexplaining pro-environmental behavior when controlling for the othervariables. The study was executed with a web survey that was distributed tohigh school students in Göteborg and Rönninge (N=106). The study wasconducted with a cross-sectional design where the measurements werereliable and well validated. The results have both practical implications aswell as it has aroused interesting theoretical questions for future research.