Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är att undersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori. Studiens resultat pekar på att lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram genom mellanmänskliga möten. Genom förstelärarens och speciallärarens särskilda yrkesskicklighet och genom lärarnas vilja att utvecklas i sin yrkesroll skapas goda möjligheter för att lärande ska ske. Specialläraren presenteras i ett nytt ljus, där relationella inslag gör sig gällande. Det handlar om utveckling av undervisnings- och lärandemiljöer och förebyggande arbete genom kvalificerad handledning. Förstelärarens arbete för att skapa pedagogiska mötesplatser, handleda kollegor och utveckla undervisningen på skolan synliggörs i studien.

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.

Fallstudien syftar till att studera relationen mellan kompetensutveckling och undervisning i ämnet teknik för årskurs 4-6. Metoden som används är stimulated recall, vilket i detta fall innebar en videoinspelning av ett undervisningstillfälle som forskaren tillsammans med intervjupersonen tittade genom. Fyra verksamma lärare utbildade för årskurs 4-6 deltog i studien. Med utgångspunkt i videoinspelningen fördes en samtalsliknande intervju där forskaren ställde frågor relaterade till videon och studiens syfte. Datamaterialet analyserades sedan med forskningsmetoden innehållsanalys. Studiens resultat visar på hur erfarenheter från kompetensutveckling tar sig uttryck i undervisningssammanhang. De kategorier som framträtt benämns Lärare kopierar, Lärare testar och utvecklar konkreta idéer, Lärare tar till sig och reflekterar och Inga tydliga avtryck i undervisningen. Resultatet på studiens andra forskningsfråga, som svarar på vad lärare anser vara det i kompetensutvecklingen som lett till förändring, kategoriseras även de i fyra kategorier. Dessa kategorier benämns Kollegialt lärande, Konkreta idéer och arbetsmetoder, Nya kunskaper och Inspiration. Den slutsats som går att dra utifrån resultatet är betydelsen av nya forum för kompetensutveckling för lärare, både vad sådana betyder för lärarna själva men också hur de påverkar och förändrar undervisningen. Ett betydande nätverk som framträtt tydligt i denna studie är grupper för lärare på Facebook.

Dagens skola befinner sig i ständig förändring och ställs kontinuerligt inför nya krav. För att möta dessa utmaningar är därför skolutveckling en nödvändighet. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur arbetet med kollegiala observationer uppfattas av lärare och avser att belysa både det som uppfattas positivt och de svårigheter som finns med kollegiala observationer som en metod för att utveckla undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka faktorer påverkar enligt lärare arbetet med kollegiala observationer? Som teoretisk utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv använts. Studien är kvalitativ och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och där innehållsanalys med induktiv ansats använts som metod för analys. Empirin kategoriserades i sju teman med faktorer som enligt lärarna påverkar de kollegiala observationerna; Relation, Erfarenhet, Dokumentation, Distans, Syftet med observationen och Organisation. Resultatet visar att lärarna upplever kollegiala observationer som ett värdefullt sätt att utveckla sin undervisning men att det finns vissa faktorer som upplevs som hinder. Det uppfattas som svårt då otillräckliga relationer skapar otrygghet, erfarenhet saknas, lärarna har olika inställning till uppgiften och känslan av tidsbrist infinner sig. Framgångsfaktorer i resultatet tyder på att lärarna skapat goda relationer, erhållit erfarenhet och fått stöd i form av hjälpstrukturer som observationsprotokoll som utvecklat observationerna. / The school of today is constantly changing and is continuously being faced with new requirements. In order to meet these challenges, school development is therefore a necessity. The purpose of the study is to investigate and describe how collegial observations is perceived by teachers and intends to highlight what is perceived positively and the difficulties with collegial observations as a method for developing teaching.  The question of the study is: What factors influence the work of collegial observations according to teachers? A socio-cultural perspective has been used as a theoretical framework.  This is a qualitative study and eight semi-structured interviews are conducted and as a method of analysis a qualitative content analysis with an inductive approach was used. The empirical data was categorized into seven themes with factors that, according to the teachers, influenced collegial observations: Relationship, Experience, Documentation, Distance, Purpose of the Observation and Organization. The result indicates that the teachers experience collegial observations as a valuable way of developing their teaching, but that there are certain factors that are perceived as obstacles. These difficulties include that of insecurity caused by insufficient relationships, lack of experience, teachers having varying approaches to the task and the sense of time shortage is present. Successful factors in the outcome indicate that the teachers created new relationships, gained experience and received support in the form of auxiliary structures such as an observation protocol that developed the observations.

Inom spelindustrin är lärandet och utvecklingen en del av vardagen och könsfördelningen är väldigt ojämn på arbetsplatserna. Syftet med studien är att studera det informella kollegiala lärandet på olika arbetsplatser inom spelindustrin, utifrån ett genusperspektiv med frågeställningen: Hur upplever kvinnor inom spelindustrin det informella kollegiala lärandet på arbetsplatsen? Genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor har jag samlat in det empiriska materialet. Utifrån Wengers inlärningsteori samt Connell och Pearse genusteori har empirin analyserats. Resultatet visar att enligt kvinnornas erfarenheter saknas ledning och styrning i lärprocesserna och att kommunikationen mellan medarbetarna är viktig för att lära och utvecklas i arbetet. Slutsatsen av studien är kommunikation och lärandet sker kontinuerligt mellan medarbetarna, där ledarskapet inte är primärt.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.

Sammanfattning: Det ställs idag stora krav på vår språkliga förmåga, speciellt att på olika sätt kunna kommunicera både muntligt och skriftligt. För de barn som har svårigheter att utveckla sin språkliga förmåga är det extra viktigt att de får rätt hjälp och stöttning så att de får möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Syftet med vår studie var att undersöka och belysa främjande arbetssätt för elever i språklig sårbarhet, vad gäller språk-, läs- och skrivutveckling i de lägre åldrarna, årskurs 3-6. Genom en kvalitativ metod har vi försökt beskriva några lärares uppfattningar, egna erfarenheter och hur de praktiskt tillämpade ett språkutvecklande arbetssätt. Två grundskolor, utan särskilda språkklasser, valdes ut och tillfrågades. Vi genomförde två fokusgruppsintervjuer. Som ett komplement och för att bekräfta den information som samlats in utförde vi också sex direkta observationer i årskurserna 3 - 6. Det som var mest framträdande i fokusgruppsintervjuerna var vikten av strukturerade arbetssätt genom olika modeller. Samtliga lärare i studien lyfte arbetssätt som gynnar alla elever och också de med språklig sårbarhet. Betydelsen av lärande i kollegiala samtal och fortbildning är lärarna positiva till men upplever idag att tiden saknas. Vi anser att det finns mycket kunskap om språkutvecklande arbetssätt på de två skolorna. Lärarna har beskrivit att det saknas tid för kollegiala samtal, samtidigt vet vi att det ska finnas tid till arbetslagsträffar och pedagogiska samtal. Det skulle därför vara intressant att vidare undersöka hur tid prioriteras och används inom dessa områden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur två klasslärare i årkurs 1–3 på två olika skolor samarbetar med specialpedagog/speciallärare i arbetet med elever som har lässvårigheter. Undersökningens syfte var att synliggöra det stöd klassläraren behöver för att tillämpa olika hjälpverktyg, förhållnings- och arbetssätt i sin ordinarie undervisning för att leda elever med lässvårigheter mot en god läsförmåga. För att samla in information till undersökningen valde vi att utföra kvalitativa intervjuer och undersöka läromaterial som informanterna använder i arbetet för att stödja elever med lässvårigheter. Dessa läromaterial använder informanterna i arbetet med elever som har lässvårigheter. Resultatet visar att klasslärarna på båda skolorna har ett tätt samarbete med specialpedagogen/specialläraren i arbetet med elever som har lässvårigheter. Vidare visar det även att klasslärarna tillämpar stödinsatser i sin ordinarie undervisning för att stötta elevernas läsning utifrån deras olika behov och förutsättningar. Slutsatsen är att samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog/speciallärare är av stor betydelse då dessa stödinsatser bidrar till elevernas kunskapslärande och det skapar olika möjligheter och  anpassningar i klasslärarens undervisningsinnehåll för elever med lässvårigheter. De tillfrågade informanterna i denna undersökning anser att samarbetet skapar möjligheter för elever med lässvårigheter att utveckla en god läsförmåga och delaktighet i sitt lärande.

Kollegialt lärande har varit metoden som många gånger använts som ett medel för skolutveckling de senaste åren med nationella insatser som matematik- och läslyftet. I detta samlingsbegrepp finner vi metoderna lesson- och learning study. Lesson study har en lång tradition i ursprungslandet Japan och har sedan slutet av 1990-talet spridit sig till stora delar av världen där den används som en metod för skolbaserad professionell utveckling. Metoden har i olika länder modifierats och i Sverige benämns den som Learning study där variationsteorin ligger som grund för elevers lärande. Genomgående för de båda metoderna är en processartad utveckling av undervisningen genom kollegialt samarbete där lektionsplaneringar skapas och revideras i cykler. Utifrån metodernas stora spridning på relativt kort tid är det av stor vikt att vara förtrogen med forskningen kring dem. Syfte Denna forskningsöversikt ämnar sammanställa en beskrivande och objektiv karta över vad som kännetecknar forskningen kring lesson- och learning study inom ämnet matematik samt vilka framgångsfaktorerna är för implementering av metoderna i skolor för att främja undervisningen i matematikämnet. Vidare syftar översikten till att reflektera kring vilka slutsatser som kan nås genom det samlade resultatet och hur denna kunskap kan användas i praktiken genom eventuell generalisering. Metod Urvalet av studier insamlades genom en systematisk litteratursökning i databaserna Primo och ERIC utifrån förbestämda urvalskriterier. Vetenskapligt granskade studier från olika delar av världen innehållande orden Lesson study, Learning study och mathematics i titeln valdes ut för närmare granskning. Två forskningsöversikter och tio primärstudier inkluderades slutligen i urvalet som ligger som grund för denna forskningsöversikt. Resultat Utifrån kartläggningen av inkluderade studier framkommer ett tydligt mönster där studier från olika länder till stor del beskriver liknande framgångsfaktorer och svårigheter med metoderna. Samtidigt som studierna i hög grad beskriver en positiv inverkan på lärares undervisning och elevers resultat och lärande beskrivs svårigheter med metoderna som ofta gestaltar sig i tidsbrist eller kulturella skillnader. Utifrån denna samstämmighet kan en viss grad av generalisering ske och denna översikt bidrar till kunskap kring framgångsfaktorer för metoderna samt förslag på vidare forskning där svagheter inom fältet identifierats.

Denna uppsats tar utgångspunkt i begreppet kollegialt lärande som de senaste åren har blivit ett välbekant inslag i svenska skolor. Studien riktar sig mot att undersöka hur kollegialt lärande beskrivs, initieras och används på huvudmannanivå i några svenska kommuner. Den akademiska litteratur som behandlar kollegialt lärande är begränsad. Med den utgångspunkten tar litteraturdelen form av en begreppsanalys. Begreppet kollegialt lärande är ingen vetenskaplig term och kan sägas vara ett paraplybegrepp för olika former av lärande och kunskapsutveckling i skolan. Begreppet myntades i samband med ett regeringsuppdrag till Skolverket i början 2010-talet om att utveckla underlag för undervisningsutvecklande insatser till skolorna för att vända den neråtgående resultattrenden bland svenska ungdomar i PISA- undersökningarna. Undersökningen i denna uppsats följer en kvalitativ forskningsansats och utförs som en kvalitativ innehållsanalys. De data som ligger till grund för analysen är dokument från de valda kommunernas hemsidor och som sökts fram genom begreppet kollegialt lärande. Resultatet av undersökningen visar stora variationer i förhållande till både hur begreppet kollegialt lärande beskrivs och hur det förekommer på huvudmannanivå i de olika kommunerna. Gemensamt för de olika huvudmännen förefaller vara föreställningen om att lärarnas kompetens kan höjas genom kollegialt lärande och att detta kan stärka elevernas måluppfyllelse.