Informationssubventioner av olika typer – pressmeddelanden inkluderade – har fått ett allt större utrymme i journalistiken, inte minst till följd av ekonomiska påtryckningar där journalisterna måste skapa nyheter kostnadseffektivt. Därför använder de sig av färdig­paketerat material från externa aktörer. Kritiker i engelsktalande länder har karakteri­serat resultatet som churnalism, det vill säga att källstyrt material okritisk ”kärnas” till en nyhet.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur pressmeddelanden av stora privata aktörer används i utvalda svenska lokaltidningar i norra Sverige. Inom detta område har lokaljournalistiken under senare år nedmonterats, vilket också minskat deras förutsättningar för källkritisk granskning. Studien bygger på en analys av hur pressmeddelanden från stora och dominerande bolag har följts upp av lokaltidningarna, kompletterad med kvalitativa intervjuer med både verksamma journalister och presstalespersoner om deras egen syn på användningen av pressmeddelanden i journalistiken. Teorier kring politisk ekonomi och käll­kritik tillämpas för att förstå såväl orsakerna som konsekvenserna av PR-källors inflytande inom den lokala journalistiken.   Studien visar att artiklar som bygger på pressmeddelanden i hög utsträckning används utan uppföljning eller oberoende källor. I själva verket är ett flertal artiklar nästan exakta återgivelser av de pressmeddelanden de bygger på, vilket ger avsändarna av press­meddelandena ett in­flytande i hur artiklarna vinklas. Ett resultat som är en konsekvens av tidsbrist hos journalisterna till följd av ekonomiska faktorer. För några företag är betydelsen stor då press­meddelandena utgör en väsentlig del av deras medienärvaro, medan den är låg hos andra lokala aktörer som syns i fler mediala sammanhang. Trovärdighet, oberoende och tendenser i artiklar som bygger på pressmeddelanden har således visat sig problematiska för lokal­journalistiken där relationen till de lokala aktörerna och det källkritiska uppdraget är en komplex balansgång.

Studiens syfte är att undersöka hur barn positioneras av sina föräldrar i kommersiella samarbeten på Youtube och Instagram, samt om logiken för respektive medie har betydelse för hur barnen blir positionerade. Studien har inspirerats av tidigare forskning kring fenomenet sharenting, där vi ville göra en djupdykning i ämnet. För att förstå hur föräldrarna väljer att framställa sina barn, men även barnens inställning till att medverka, har vi använt oss av en retorisk textanalys där vi analyserat tal och kroppsspråk. I analysen har vi undersökt hur tre svenska influencers positionerar sina barn med hjälp av retoriska verktyg. Studien visade bland annat att barn positioneras olika beroende på dess ålder och medvetenhet kring hur ett kommersiellt samarbete går till. Även mediernas logiker var avgörande för hur barnet positioneras då Instagram och Youtube har olika funktioner som främjar olika beteenden, dock finns det även likheter då största delen av de positioneringstyper vi identifierat förekom på båda plattformarna. Sökord: Instagram, Youtube, sociala medier, sharenting, positionering, kommersialisering, Influencers, barn, medialiserad barndom   Rubrik: Kommersialisering på barnens bekostnad - en studie om hur barn positioneras på sociala medier Författare: Emmy Åman & Hanna Håkansson   Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Tindra Thor Vårterminen 2021 / The aim of this study is to investigate how children are positioned by their parents in commercial collaborations on Youtube and Instagram, and if the media logics affects how the children are positioned. The study has been inspired by previous research on the sharenting phenomena, where we wanted to dig deeper into the subject. To achieve comprehension in how parents choose to present their children, but also understanding attitudes of the children who participate, we have approached a rhetorical analysis focused on speech and body language. In the analysis we examined how three Swedish influencers positions their children by using rhetorical implements. The results of the study showed how children can be positioned differently depending on their age and awareness of how a commercial collaboration takes place. The media logics were also decisive for how the children were positioned, depending on the functions of the platforms who promotes different behaviours. However, there are also similarities in the identified positions as they occurred on both platforms. Keywords: Instagram, Youtube, social media, sharenting, positioning, commercialization, influencers, children and medialized childhood.   Heading: Commercialization on the expense of children – A study in how children are positioned on social media. Author: Emmy Åman & Hanna Håkansson   Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3) Faculty of Culture and Society Malmö University Supervisor: Ulrika Sjöberg Examiner: Tindra Thor Spring of 2021

Företagsintäkter och långvariga relationer är idag en viktig del för elitföreningar inom svensk ishockey. Svenska ishockeyföreningar ligger i framkant med hur det kommersiella arbetet hanteras och dess vikt av att ständigt stärka och utveckla sina varumärke.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Växjö Lakers, Rögle BK och Örebro HK arbetar med partnerskap, relationer och företagsintäkter. För att precisera arbetet, har vi valt att avgränsa oss mot att undersöka varje förenings marknadsavdelning och se de likheter och skillnader som finns, samt vilka arbetssätt som leder till sportsliga-och ekonomiska framgångar. Vi har även involverat vår B-uppsats som berörde fotbollsklubbarna BK Häcken, Malmö FF och Djurgårdens IF. Vi har besvarat en frågeställning som jämför elitklubbarna i ishockey respektive fotboll. För att besvara studiens frågeställningar, har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi som forskare intervjuat respondenter från varje förening via semistrukturerade telefonintervjuer.Resultatet av undersökningen har visat hur viktigt det är att professionalisera sina marknadsavdelningar med en personalomsättning som innehar en hög kompetens, som vidare kan hantera det kommersiella arbetet för att utveckla och uppnå nya mål. Att varje förening anpassar sina företagspaket och affärsnätverk utefter företagens behov, är en viktig del för ett långvarigt partnerskap som på sikt ska öka företagsintäkter.

The aim of this bachelor study is to examine the extent of sensationalism on the front pages of the newspaper and tabloid press in Sweden. The study also examines the variety of news categories and how the news values have evolved over the last ten years. By using a quantitative content analysis one could examine and compare 531 main stories on the front pages of Dagens Nyheter and Aftonbladet – the biggest newspaper and tabloid press in Sweden. The study examines what news topics, main agents and type of sensationalism that was present in the main stories. The results show that a majority of the main stories in both papers included some kind of sensationalism, but that the extent of sensationalism has decreased during the ten year period examined. The main difference between the papers is that main stories from Aftonbladet were more often based on cheap editorial content and contained a higher extent of sensationalism compared to Dagens Nyheter. Politics was the most common news topic in Dagens Nyheter during all three years. Law and crime was the most common news topic in Aftonbladet during 2009 and 2014, while health and lifestyle was the most common news topic during 2019. The differences between Dagens Nyheter and Aftonbladet may have to do with the viral journalism-phenomenon that became huge in 2014. While Aftonbladet started to publish more simple, sensational and cheap editorial main stories, Dagens Nyheter focused on so called long-reads – profound stories on subjects that matters.

Allt fler fotbollsklubbar har börjat genomgå en professionaliseringsprocess, där dessa i större utsträckning börjar efterlikna vanliga företag. Detta har resulterat i ett ökat fokus på kommersialisering, och en ökad betydelse av ekonomi inom fotbollsklubbar. Av den anledningen arbetar fotbollsklubbar med både ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Tidigare forskning har huvudsakligen visat hur fotbollsklubbar med stora ekonomiska förutsättningar bedriver sina verksamheter utifrån dessa två perspektiv. Få har tagit hänsyn till hur detta arbete ser ut inom elitfotbollsklubbar med begränsade resurser. Dessa klubbar, vilka studien definierat som semi-kommersiella, antas inte ha kommit lika långt i sin professionaliseringsprocess, och bedrivs således sannolikt annorlunda. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för hur semi-kommersiella fotbollsklubbar bedrivs ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Syftet bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, där representanter från åtta fotbollsklubbar som spelar i Superettan eller OBOS Damallsvenskan deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i hur företag bedrivs har studien tagit fram centrala element och verktyg för att besvara syftet. Elementen är vision, mål och strategi, vilka studien antar är centrala i bedrivandet av semi-kommersiella fotbollsklubbar. Verktygen som studien presenterar är affärsmodell, budget, prestationsmätning, benchmarking och intressenter, vilka antas användas av semi-kommersiella fotbollsklubbar för att dessa ska kunna bedrivas på ett välfungerande sätt. Studien har utvecklat en modell som ger en ökad förståelse för hur semi-kommersiella fotbollsklubbar bedrivs ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Gällande de centrala elementen kommer studien fram till att dessa används av semi-kommersiella fotbollsklubbar på ett likartat sätt inom det sportsliga och ekonomiska. Klubbarna uttrycker en stark önskan att jobba långsiktigt, och det finns en vilja att både sportsligt och ekonomiskt fokusera lokalt. Ett undantag från klubbarnas centrala element är hur de jobbar med vision, inom vilket enbart det sportsliga perspektivet framgår. Studien visar vidare hur semi-kommersiella fotbollsklubbar använder sig av de identifierade verktygen i syfte att bedrivas på ett framgångsrikt sätt och på sikt uppnå sina visioner. / An increasing number of football clubs have begun to undergo a professionalization process, in which they are starting to resemble ordinary businesses. This has resulted in an increased focus on commercialization, and the importance of the economy within football clubs. For that reason, football clubs need to consider both a sports and an economic perspective in the way they operate. Previous research has mainly shown how football clubs with great financial resources work with these two perspectives. A limited number of studies have considered how this work looks like within elite clubs with limited resources. These clubs, which the study has defined as semi-commercial, are assumed not to have progressed as far in their professionalization process and are thus probably run differently. The purpose of the study is therefore to increase the understanding of how semi-commercial football clubs are run from a sports and economic perspective. The purpose of this study was answered by using a qualitative research strategy, in which representatives from eight football clubs that play in Superettan or OBOS Damallsvenskan participated through semi-structured interviews. Based on how companies operate, the study presents central elements and tools to answer the purpose. The elements are vision, objectives, and strategy, which the study assumes to be central in how semi-commercial football clubs run their businesses. The study further presents the tools business model, budget, performance measurement, benchmarking, and stakeholders, which are assumed to be used by semi-commercial football clubs in order to be conducted in a well-functioning way. The study has developed a model that increases the understanding of how semi-commercial football clubs are run from a sports and financial perspective. Regarding the central elements the study concludes that these are used by semi-commercial football clubs in a similar way in the sports and economic perspective. The clubs express a strong desire to work long-term, and there is a desire to focus locally, both in the sports and economic perspective. An exception to the clubs’ central elements is how they work with vision, within which only the sports perspective is apparent. The study further shows how semi-commercial football clubs use the identified tools in order to be conducted in a successful manner, and in the long term achieve their visions.

Digitalisation has changed the way many industries do business, and the consultancy industry has not escaped the challenges these changes can bring. To stay competitive, companies need to explore new products and services, as well as maintain their established businesses. However, this can be difficult to do, especially if companies are not experienced in developing new products or services. Research on innovation processes in professional service firms is sparse, and most existing research focuses on the first stages of innovation. Therefore, this study examines the innovation process at a large consultancy firm, placing the focus on the later stages of innovation, particularly, the development and commercialisation phases. Our aim was to identify the challenges in these phases, and to present recommendations on how to address them.  The study was conducted at a large Swedish consultancy firm that had recently implemented an innovation programme. We identified several challenges. The financial structure led to challenges, a reluctance to take financial risks and allocate the needed financial resources towards innovation. This case company lacked funding of the business side of innovation, which led to challenges such as insufficient groundwork in the FEI and insufficient business support. The contextual ambidextrous structure included challenges for the employees to balance the core tasks and exploitative tasks. Other challenges were related to innovators lacking NPD competence, support and a dedicated team. Based on best-practices from literature, recommendations were provided regarding financing the business-side of innovation, front-loading the projects more, clarifying and communicating the process to team members, as well as implementing a decision board to better handle changes in the projects. / Digitaliseringen har ändrat hur många företag arbetar, och även konsultbranschen påverkas av detta. För att förbli konkurrenskraftiga måste företag arbeta med kärnverksamheten samtidigt som de utforskar möjligheter att skapa nya tjänster och produkter. Dock kan det vara utmanande för företag att utveckla och kommersialisera nya innovationer, speciellt för de företag som inte ägnar sig åt det i det vardagliga arbetet. Det finns bristande forskning kring innovation på professionella tjänsteföretag och mycket forskning fokuserar på de tidigare skedena av innovationsprocessen. Den här studien utvärderar innovationsprocessen på ett stort konsultbolag med fokus på de senare faserna i processen, mer specifikt utveckling och kommersialiserings faserna. Målet med studien var att identifiera utmaningar i dessa faser och att presentera rekommendationer hur de kan hanteras.  Studien har utförts på en stor svensk konsultfirma som nyligen implementerat ett innovationsprogram. Flera utmaningar kunde identifieras. Konsultverksamheten är ovana att ta stora risker och investera stora belopp i innovationsprojekt. Detta fallföretag hade otillräcklig finansiering av affärsdelen av innovation, vilket ledde till utmaningar relaterade till otillräckligt förarbete och bristande affärsstöd. Den kontextuella tvåhäntheten medförde utmaningar för arbetarna att balansera de vardagliga uppgifterna och innovationsprojekt. Andra utmaningar kunde kopplas till att innovatörerna saknade kunskap inom produktutveckling, stöd och team. Rekommendationer baserade på bästa praxis gavs angående att finansiera affärssidan av innovation, koncentrera mer arbete i projektets start, förtydliga och kommunicera innovationsprocessen till teamet, samt införa en styrgrupp för att enklare hantera ändringar i projekt.

Rapporten belyser att det kan vara tufft för en artist inom musikbranschen att avgöra om artisten ska binda sig till ett skivbolag eller om artisten ska satsa på den självständiga vägen och kommersialisera sitt konstnärliga verk på egen hand. Syftet med rapporten var att skapa förståelse för hur kommersialisering av ett konstnärligt verk kan påverka artistens upplevelse och innovation när man sajnar eller inte sajnar med ett skivbolag. För att förstå problematiken krävdes insikt kring faktorer som påverkar artistisk upplevelse och innovation med att kommersialisera musik. De faktorer som blev aktuella var kreativitet, frihet och omgivning samt hur dessa påverkar kommersialisering av musik på olika sätt. Detta möjliggjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats där tio artister intervjuades. Genom att operationalisera de teoretiska koncepten artistisk innovation och kommersialisering av musik kunde faktorer som kreativitet, frihet, omgivning och olika sätt att nå ut med musik resultera i mätbara frågor till artisterna som har valt att sajna eller inte sajna. En analys av både teoretiskt och empiriskt material gjorde det möjligt att identifiera fördelar och nackdelar med att sajna eller vara självständig artist. De centrala nackdelarna med att signera med skivbolag är att artistens ekonomiska lönsamhet och musikaliska frihet begränsas medans fördelarna ligger i att artisten når en stor publikräckvidd samt får hjälp med kontaktnät. Nackdelarna som självständiga artister upplever grundar sig främst i att det är svårt att synas och nå en större publikräckvidd samtidigt som fördelarna är att artisterna inte har någon begränsning gällande innovation och musikskapande.

Svenska myndigheter agerar utifrån regeringsuppdrag och har i uppgift att informera och influera samhället för allmänhetens bästa (Fredriksson & Pallas, 2018). Myndigheternas sätt att kommunicera ut viktig information till allmänheten har till följd av New Public Management lett till att den offentliga sektorn genomgår en form av kommersialisering (Raftopoulou & Hogg, 2010). De potentiella konsekvenserna kopplade till kommersialiseringen av myndigheternas externa kommunikation undersöks utifrån mottagarens perspektiv och uppfattning. Där potentiella konsekvenser bland annat anses vara risken att budskap går förlorade på grund av hur myndigheternas kommunikation presenteras till följd av användande av strategier inspirerade från kommersiella företags sätt att utforma reklam. Motivationen för studiens fokus ligger i parallellen mellan kommersialiseringens utveckling och att svenska myndigheter kräver högt förtroende och nära samarbete för att lyckas med sina uppdrag (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], u.å.). Men också att myndigheternas kommunikation, arbete och förtroende har visat sig avgörande för att hantera olika samhällssituationer som krig och pandemier (Hyland-Wood m.fl., 2021). Studiens syfte är att undersöka hur kommersialiseringen av svenska myndigheters externa kommunikation uppfattas av dess mottagare. Detta genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med tio personer som via ett variationsurval tillsammans representerar allmänhetens uppfattning. Studien använder teorier inom Strategisk kommunikation, Public Sector Communication [PSC], Branding theory och Reception research. Målet med studien är att bidra med ökad kunskap kring hur nutida publikens upplevelse av transparens och förtroende ser ut i relation till PSC. Resultatet visar att studiens respondenter i viss mån har svårt att urskilja vad som är kommersiell reklam och information från myndigheter till följd av att stimulusmaterialet kan missuppfattas som kommersiell reklam. Det finns därmed också en tendens till att myndigheternas information riskerar att förgås i bruset av kommersialiseringen till följd av allmänhetens benägenhet att “skrolla” förbi reklam på sociala medier och liknande. Förtroendet för myndigheter är generellt högt bland respondenterna vilket stämmer överens med den allmänna grundläggande respekten svenska medborgare har för den offentliga sektorn. Däremot kan det försämras beroende på myndigheternas val av plattform för sin externa kommunikation och ifall det de gör passar överens med deras image. Studien visar att inkluderande av arbete för att utforma samhällsviktig information på ett mottagligt sätt är viktigt där privata sektorns strategier har visat sig inneha aspekter som är bra att inkludera i myndigheternas externa kommunikation för att bibehålla förtroendet från allmänheten. Men däremot anta försiktighet relaterat till dess potentiella konsekvenser. / Swedish authorities act based on government assignments and have the task of informing and influencing society for the benefit of the public (Fredriksson & Pallas, 2018). As a result of New Public Management, the way authorities communicate important information to the public has led to a form of commercialization of the public sector (Raftopoulou & Hogg, 2010). Potential consequences of the commercialization of authorities' external communication are examined from the perspective and perception of the recipients. Potential consequences include the risk of messages being lost due to how authorities' communication is presented as a result of using strategies inspired by commercial companies' advertising techniques. The motivation for the focus of the study lies in the parallel between the development of commercialization and the fact that Swedish authorities require high trust and close collaboration to succeed in their missions (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], n.d.), but also that the authorities' communication, work, and trust have proven crucial in handling various societal situations such as war and pandemics (Hyland-Wood et al., 2021). The purpose of the study is to examine how the commercialization of Swedish authorities' external communication is perceived by its recipients. This is done through qualitative interviews with ten individuals who, through a variety selection, collectively represent the public's perception. The study draws on theories within Strategic Communication, Public Sector Communication [PSC], Branding Theory, and Reception Research. The goal of the study is to contribute to increased knowledge about the contemporary audience's experience of transparency and trust in relation to PSC. The results show that the study's respondents to some extent have difficulty distinguishing between commercial advertising and information from authorities due to the fact that the stimulus material can be misconstrued as commercial advertising. There is thus also a tendency for the authorities' information to be lost in the noise of commercialization due to the public's inclination to “scroll” past advertisements on social media and similar platforms. Trust in authorities is generally high among the respondents, which corresponds to the general basic respect Swedish citizens have for the public sector. However, it can be undermined depending on the authorities' choice of platform for their external communication and whether their actions align with their image. The study also shows that including efforts to present socially important information in a receptive manner is important, where strategies from the private sector have been found to have aspects that are beneficial to include in the authorities' external communication in order to maintain public trust. However, caution should be exercised regarding its potential consequences.

Uppsatsen tittar på värdeproduktionen inom konst med utgångsläge i tre samtida konstverk, som i samband med dess försäljning varit utmärkande. Dessa verk är Rabbit (1986) av Jeff Koons, Propped (1992) av Jenny Saville och Girl with Balloon (2006) av Banksy. Uppsatsen sammanför för första gången dessa tre verk och ställer sig den retoriska frågan om hur det kommer sig att Koons säljer dyrare än Saville men att Banksy är populärare än Saville? Det empiriska materialet är konstverken, litteratur och auktionskataloger. Syftet som föreligger uppsatsen är att undersöka relationen mellan konstens estetiska uttryck i förhållande till dess ekonomiska marknadsvärde samt den uppmärksamhet som genereras genom popularitet och kontroversiella handlingar/aspekter. Frågeställningarna rör både kontextuell biografisk bakgrund av verk och konstnär, samt ifrågasätter vilka gemensamma teman som är involverade inom konstens värdeproduktion i samband med försäljning. Detta görs med hjälp av social konsthistorisk teori. Uppsatsen är uppdelad i två huvudkapitel. Produktionskontext kapitlet presenterar varje konstnär och verk med hjälp av panofskys ikonologiska/ikonografiska analysmodell i tre nivåer. Det andra kapitlet Försäljningskontext tittar på försäljningen i samband med världens två största auktionshus, med grund i auktionskatalogerna och litteratur. Resultatet visar att tre olika teman är involverade inom konstens värdeproduktion. Dessa är ekonomiskt värde, konstnärligt värde och uppmärksamhetsvärde. Analysen visar att dessa tre teman är beroende och dirigerande av varandra inom konstens värdeproduktion och att de alltid är i samverkan med varandra. Det framgår också av undersökningen att uppmärksamhets värdet är flyktigt och högt beroende av produktionskontexten primärt.

Att jobba med sitt varumärke och sin identitet har blivit en vardag för de svenska idrottsföreningarna. Under säsongen 21/22 påbörjade Djurgården IF Hockey ett förändringsarbete kring varumärket vilket efter degraderingen från SHL blev alltmer påtagligt. Syftet med studien har varit att belysa Djurgården IF Hockeys varumärkesbyggande, mer precist har det handlat om hur klubben arbetar med att ta fram och kommunicera sitt varumärke och hur detta uppfattas av partners och supportrar. För att precisera studien, har vi valt att avgränsa oss till Djurgården IF Hockey, dess partners och supporterföreningen Järnkaminerna. Studiens frågeställning är följande: 1.     Hur arbetar Djurgården IF Hockey med sitt varumärke, och varför? 2.     Hur upplevs Djurgården IF Hockeys varumärke av sina intressenter? 3.     Hur ser målbilden för Djurgården IF Hockeys varumärke/identitet ut?  För att besvara studiens frågeställningar, har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi som forskare intervjuat respondenter från Djurgården IF Hockey, Järnkaminerna, XXL, RSS samt en extern varumärkesexpert via semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att Djurgården IF Hockey har ett starkt varumärke där framgångarna och den starka och långa historiken utmärker sig. Däremot upplever föreningen, supportrarna och till viss del sponsorerna att föreningen måste hitta tillbaka sina historiska attributer som gjort de sportsligt och varumärkesmässigt framgångsrika. I framtiden spelar Djurgården IF Hockey i en verksamhetsanpassad Avicii Arena med en god relation till sina supportrar och en uppdaterad affärsmodell.