En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.

The continual challenge– A case study of sports clubs marketing In recent decades the mass media have come to play an increasingly important role in society and culture. The purpose of this qualitative study is to research how four nonprofit sports clubs in Umeå handle social changes such as commercialization and mediatization. To answer the study’s purpose three questions were examined. The first one discusses how sports clubs handle the transformed market. The second one discusses nonprofit organizations' difficulties in marketing. The final question discusses how sports clubs worked with their marketing communications. The sports clubs which were studied were the following: CFA Cheerleading, Umeå AFC Huskies, Tegs SK football club and Tegs SK hockey club. To examine how these clubs handle social changes several theories, such as Jürgen Habermas public sphere theory and Pierre Bourdieus theory about social fields, have been applied to the material. The study was conducted through interviews with communicational representatives and active members within each of the four sports clubs. On the one hand the results of the study indicated that the sports clubs have a positive view of mediatization and technological advancements. On the other hand several of the sports clubs' representatives find that the commercialization forces them to adjust in order to compete in a competitive market.

2012 was the year when the podcast had a breakthrough in Sweden. As media corporatehouses developed, they adopted new forms to mediate journalistic material, whereas the podcasts was one of them. The podcast has had a rather informal reputation in Sweden in contrary to The United States and Great Britain, where it holds a higher sense of prestige and professionalism. It is therefore relevant to investigate what happens when media corporatehouses i Sweden embraces the podcast through themes such as tabloidization, commercialism, convergence and divergence. We chose to investigate the content of the podcast in the tabloid press Aftonbladet, and in the serious press, Dagens Nyheter. We also compared the two to see if there is a difference in content when it comes to journalistic principles. Through a qualitative method we analyzed the podcasts with a framework consisting of different themes. By using a directed content analysis, we assumed from certain theories whilst staying open minded against unexpected themes. We discovered that while the podcast could be a form of journalism, it is a new way of mediating it. Podcasts from both newspapers were mainly commercialized and consisting of  “soft news” as the journalists assumed a personal role. The form itself allows the content to be subjective and informal, whilst providing a forum for public debate, to inform and investigate. Although, most podcasts did not provide that. We believe that the podcast possibly will develop into a more professional product in Sweden, just as the blog in recent years, when adopted by media corporations.

Sports are changing along with the development of society; commercialization and professionalization of the sports movement is today demanding more of the athletes than before. These demands have created a trend of early specialization, not only amongst the biggest global sports, but also the less practiced ones. This study investigated the sport of wrestling, in Sweden, focusing on socioeconomic factors in the families of the wrestlers, when they were growing up. Furthermore, how family members influenced the athletes, as well as their thoughts of early specialization in order to reach the national team, was included in the research. The conclusion of this study was that the majority of the wrestlers who reached the national team, grew up in families where both parents where present, and their parents had a great interest in sport. Moreover, the families had a medium to high socioeconomic status, indicating that this might have been a contributing factor to the success of the athletes. The wrestlers in the national team started training when they were between five and nine years old, whilst making a debut in competition one year later, and started training for an elite career around the ages of 15 to 16. Still, they had divided opinions whether an early specialization is necessary in order to reach a very high level of the sporting society.

En kommersialisering av hur nyheter förmedlas har skett på redaktionerna där de blivit beroende av en klickekonomi för att få inkomst. Artiklarnas fokus har bytt från objektiv nyhetsförmedling till uppseendeväckande rubriker som ska locka mottagaren till att klicka sig in på artikelsidan. Lotta Halvarsson (2014:33–34) har uppmärksammat att journalistik i dagsläget använder material och källor som är hämtat från PR-byråer vilket har förändrat informationsvärdet. Hennes slutsats är att vad klickjournalistik vill uppnå är att hålla mottagaren nöjd, glad och passiv, för att skapa större benägenhet till att klicka på annonserna vid sidan av artiklarna. Vi har uppmärksammat fenomen och har med en stilistisk metod exponerat de stilmarkörer klickjournalistiken använder för att attrahera mottagare. Det analyserade materialet är hämtat från msn.se och består av sammanlagt sex artiklar från hemsidans ”inrikesnyheter” samt ”toppnyheter”. Vi har utfört en kvalitativ undersökning av stilmarkörer och deras effekt på texterna, kompletterad med två kvantitativa metoder för att konkretisera LIX-värde och nominalkvot i artiklarna. Klickrubrikerna och deras stilmarkörer har också analyserats och kopplats till respektive artikel innehållsmässigt och stilmässigt. Den här undersökningen har visat tendenser till samband mellan artiklar med likartat innehåll, antingen nöje eller nyhetsförmedling. Detta var inte vårt huvudfokus i undersökningen, men en intressant utkomst av genomförda analyser. De artiklar som var inriktade på nöje visade en mer skönlitterär stil där emotiva drag var inbäddade i texten. Dessa artiklar hade även i större utsträckning en synlig berättare vilket gett dem en mer personlig stil. De artiklar som var inriktade på nyhetsförmedling hade mer opersonliga stildrag i form av en osynlig berättare och färre emotiva inslag. Klickrubrikens syfte i förhållande till artiklarna påvisade också en skillnad beroende på artiklarnas förmedlande syfte. Artiklarna som var inriktade på nöje hade en klickrubrik som dolde vad artikeln handlade om och väckte istället mottagarens nyfikenhet för vad klickrubrikens formulering innebar. De mer nyhetsförmedlande artiklarna hade istället klickrubriker med syftet att uttrycka en sammanfattning av artikelns innehåll.

Uppsatsen besvarar främst hur IS, IS-anhängare samt deras anhöriga skildras i dokumentärerna “Mitt barn är en IS-soldat” av Kalla fakta och “Ensamma mot IS” av Dokument inifrån. Studien tittar också närmare på hur dokumentärerna förhåller sig till public service-uppdraget och kommersialiseringen. För att besvara frågeställningarna har narrativ metod, bildanalys och en filmanalytisk segmentering använts. Teorierna som ramar in uppsatsen är den narrativa teorin, sociosemiotiken samt public service-teorin. Med hjälp av tidigare forskning tillämpas även ett genus- och vi-och-dem-perspektiv. Studiens resultat visar att Kalla fakta (TV4) har mer drag av kommersialiseringen än Dokument inifrån (SVT) och båda förhåller sig väl till public service-uppdraget. Vad gäller skildringen av Islamiska staten, IS, använder Kalla fakta våldsammare bilder än Dokument inifrån. De anhöriga har fått olika utrymme i dokumentärerna. I Dokument inifrån får tittaren komma närmare föräldrarna vilket skapar en större förståelse för deras situation till skillnad från Kalla fakta där man får ta del av flera föräldrars berättelser på en mer övergripande nivå. I båda dokumentärerna får IS-anhängarna framträda med en bakgrund till varför de radikaliserades men ingen ses som ett direkt offer. Dokumentärerna har olika genre och format. Därav skildras de tre parterna olika, men trots detta, förmedlar både Dokument inifrån och Kalla fakta relevant information till publiken.

Denna kandidatuppsats syftar till att beskriva och öka förståelsen för det kulturjournalistiska fältets mående. Detta utifrån och med hjälp av verksamma och tillika namnkunniga kulturjournalisters egna utsagor. På detta vis vill studien svara på huruvida kulturjournalisterna själva uttrycker att de upplever förändringar i branschen, och vad dessa i så fall skulle kunna bero på. Vidare ställer undersökningen frågan om hur kulturjournalister ser på sig själva, och vad de gör för att värna om sitt eget fält. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och kvalitativ analys av empiriskt material som inhämtats i samband med dessa intervjuer. Genom att intervjua 7 kulturjournalister har de data som ligger till grund för forskningsresultatet samlats in. Respondenternas formulerade tankar och uppfattningar angående yrkesområdet och branschen har sedan analyserats, med intention att besvara uppsatsens vetenskapliga frågeställning. Undersökningens resultat diskuteras utifrån den franske sociologen och medieteoretikern Pierre Bourdieus fältteori, samt med utgångspunkt i ibland andra John McManus tankar om journalistikens kommersialisering. Resultatet visar att faktorer såsom kommersialisering och politisering av det kulturjournalistiska fältet tillsammans med internets framväxt och expansion har förändrat de sätt på vilka respondenterna upplever kulturjournalistik. Flera av de intervjuade journalisterna uppger att de anser att kulturjournalistik i Sverige idag, av dessa anledningar, inte mår särskilt bra. Sammanfattningsvis visar den här kandidatuppsatsen att 7 välkända kulturjournalister, verksamma i Sverige, ger utryck för åsikten att politiska och kommersiella krafter påverkat och påverkar det kulturjournalistiska fältet, och att detta på många sätt är negativt.

Denna studie syftar till att undersöka yrkesrollen sportchef i svensk elitfotboll och rollens arbetsbeskrivning. Dessutom avser studien skapa en överblick över hur professionalisering har påverkat sportchefen. I och med att det saknas specifika svenska studier kring yrkesrollen är målsättningen att skapa en förståelse kring frågeställningen och en tydligare vetenskaplig inblick. Studien utgår ifrån tidigare forskning i ämnet och hänvisar till flertalet vetenskapliga artiklar, detta för att få en så överskådlig bild som möjligt. Av den tidigare forskningen har sex analytiska verktyg skapats som sedan appliceras i analysen för att avgöra på vilket sätt professionaliseringen har påverkat sportchefsrollen. För att skapa dessa verktyg har kännetecken för byråkratisering och kommersialisering även använts då det finns likheter med professionaliseringen. För att genomföra studien har tolv intervjuer gjorts, varav sex respondenter är/har varit verksamma sportchefer på elitnivå medan de övriga sex är anknutna till sportchefsrollen. Analysen har resulterat i slutsatsen att sportchefsrollen innefattar vissa återkommande uppgifter men att rollen skiljer sig beroende på organisation och förutsättningar. Professionalisering har bl.a. bidragit med specialisering, större utrymme för externa aktörer samt större krav på utbildning för sportchefen.

Purpose– The assumption that microcredit alone can contribute to worldwide povertyalleviation is debated, the opponents voicing the need of non-credit services in addition togive the poor access to capital. Social intermediation services are argued to be essential inmaking a difference in a time where the impact of microfinance itself has been reappraised inseveral studies. Simultaneously, the shift to commercialization of the industry due to pressureto accomplish self–sustainability is inescapable; concerns over its benefits for the poor ispronounced. Some are suggesting positive effects, others argue there being negative effectsdue to the change in focus. The purpose of this study is to generate knowledge about theinfluence MFIs have in enabling individuals to be microentrepreneurs in Sri Lanka.Design/methodology/approach– This will be accomplished through investigating theconditions and terminology used by MFIs in relation to entrepreneurship and theirrequirements of training. The findings may be used as guidance to other MFIs andstakeholders, both nationally and globally, who wish to engage in this field. The study relieson qualitative methodology where multiple case studies were analyzed and the findings basedon primary data conducted from nine semi-structured interviews. The cases have beenselected according to theoretical sampling.Findings– Based on the findings and theories applied, it can be stated that the ambition of theMFIs in Sri Lanka is to contribute to the microentrepreneurs development. This isaccomplished by giving them microcredit, training and motivation to start a sustainablebusiness and thus rise out of poverty. The findings suggest that the MFIs have an importantrole, but that the responsibility following as a result of their influence is compromised. Theconclusion is that the MFIs do not acknowledge everyone to be entrepreneurs, and are lackingin providing the most optimal training and supply of microfinance services for theirmicroentrepreneurs to succeed. This is limiting the microentrepreneurs progress and excludesan unknown part of potential microentrepreneurs.Originality/value– The findings of this study can help us to understand how MFIs in SriLanka enable or restrict the microentrepreneur because of their expectations and otherconsequences due to the market of microfinance and the fundamental assumptions whichmicrofinance is based on. Our contribution provides context on what conditions andlimitations MFIs create for microentrepreneurs in rising out of poverty with the assistance ofmicrofinance. The findings may be used as guidance to other MFIs and stakeholders, bothnationally and globally, who wish to engage in this field. / Syfte– Antagandet att enbart mikrokredit kan bidra till världsomfattande fattigdomsbekämpningär omdiskuterat. Motståndarna uttrycker behovet av icke-kredittjänster utöver attge tillgång till kapital. Icke-kredittjänster hävdas vara avgörande för att göra skillnad i en tiddå mikrofinansens inverkan har blivit omprövad i flera studier. Samtidigt är övergången tillkommersialisering av mikrofinansindustrin, på grund av påtryckningarna att uppnå finansiellhållbarhet, oundviklig; oro över konsekvenserna av detta för de fattiga är debatterad. Någraredogör för de positiva effekter kommersialisering innebär och andra poängterar de negativakonsekvenserna av att förändra fokus. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om detinflytande som mikrofinansinstitut (MFIs) har för att möjliggöra för individer att vara mikroentreprenöreri Sri Lanka.Design/metod/tillvägagångssätt– Detta kommer att åstadkommas genom att undersökavillkoren och terminologin i förhållande till entreprenörskap och MFIs krav på träning förderas mikrolåntagare. Studien bygger på en kvalitativ metod där flera fallstudier haranalyserats och resultaten är baserade på primära data utifrån nio semistrukturerade intervjuer.Fallen har valts ändamålsenligt enligt ett teoretiskt urval.Slutsatser– Utifrån studiens resultat och teorier kan det konstateras att MFIs ambition i SriLanka är att bidra till utvecklingen av mikroentreprenörer. Det görs genom att ge demmikrokredit, utbildning och motivation för att starta en hållbar inkomstgenererande aktivitetför att ta sig ut ur fattigdom. Resultatet visar på att mikrofinansinstituten har en viktig rollmen att det ansvar som MFIs har som följd av deras inflytande är försummat. Slutsatsen är attmikrofinansinstituten begränsar mikroentreprenörernas framgång och exkluderar en okänd delav potentiella entreprenörer då de inte erkänner alla som entreprenörer. De saknar även denoptimala träningen och utbud av mikrofinanstjänster för att få sina mikroentreprenörer attlyckas.Originalitet/värde– Resultatet av denna studie skapar förståelse för hur MFIs i Sri Lankamöjliggör eller begränsar mikroentreprenörer på grund av deras förväntningar och andraförutsättningar på grund av mikrofinansmarknaden och grundläggande antaganden sommikrofinanskonceptet bygger på. Vårt resultat bidrar till att tydliggöra vilka villkor ochbegränsningar mikrofinansinstituten skapar för mikroentreprenörer i att ta sig ut ur fattigdommed hjälp av mikrokredit. Resultaten kan användas som vägledning till andra MFIs ochintressenter, både nationellt och globalt, som vill engagera sig i detta område.Uppsatsen kommer fortsättningsvis att presenteras på engelska.

Patrick Sjöstrand Schatzl: Queens Of Noise: En undersökning av kvinnliga artisters porträttering i svenska populärtidskrifter under 1970- och 1980-talet. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårtermin, 2022. 1970-talet präglades av fler samhälleliga förändringar än vad gemeneman idag förmodligenkänner till. Det är ett årtionde många tar förgivet och ändå skulle framväxten av olikafeministiska rörelser och populärkulturen skapa en social förändring i västvärlden både under1970-talet och framåt. För att konkretisera och påvisa dessa förändringar över tid ser jag idetta arbete till kvinnliga artister och deras porträttering i svenska populärkulturella tidskrifterunder 1970- och 1980-talet. Jag ser till det kvinnliga rockbandet The Runaways för attundersöka det av andra vågens feminism präglade 1970-talet och artisterna Joan Jett och Lita Ford, som tidigare verkat i bandet innan de övergick till solokarriärer, för att undersöka feminismens succesiva kommersialisering och tidskrifternas professionalisering under 1980-talet. Genom både bild- och textanalyser går det att konstatera att andra vågens feminism utmanas inom populärkulturen genom band som The Runaways. Något som tog sig i uttryck iden mansdominerade branschen genom ambivalenta kommentarer och utpekande avskillnader som kön. Feminismen och konceptet av den kvinnliga artisten verkar sedan haanammats under 1980-talet till priset av att de kvinnliga artisterna själva fick framhäva sinfemininitet, då det inte var uttalat men ändå förväntat. En image skulle säljas in, vilket också skulle synas i följande årtionden då kvinnligheten och feminismen inom populärkulturen tydligt redan var kommersialiserad.