Syftet med studien är att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och åsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spärren. Vi har två övergripande frågeställningar i vår undersökning som lyder: Varför har så få allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphävande av 51–49-spärren kunna påverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vår analys är idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter från de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett på plats, medan ett fåtal intervjuer skett via telefon. I resultatdelen redovisas de svar vi erhållit på våra intervjuer. De är indelade i tre olika block där vi valt att redovisa var fråga för sig. Därefter binder vi i analysen samman svaren vi fått i intervjuerna med Tomas Petersons teorier och svarar samtidigt på våra frågeställningar. Det finns flera huvudsakliga anledningar att så få klubbar valt att bilda IdrottsAB. Dessa är att den ideella traditionen inom svensk fotboll är stark, det skattemässiga fördelarna med att driva verksamheten som ideell förening och att de klubbar som bildat IdrottsAB inte uppvisat någon märkbar förbättring. När det gäller hur 51-49-spärren skulle påverka svensk klubbfotboll så är det många olika tankar från de allsvenska klubbarna. Möjligheten till externt kapital blir större, men klubbarna är också överens om att det kan medföra risker. Att klubbarna kan locka till sig olika mycket investerare kan göra att allsvenskan blir polariserad, vilket klubbarna finner både ger för- och nackdelar för svensk fotboll.

Kriminalitet är något som är och alltid har varit aktuellt i samhället. Medias rapportering om den blir därför viktig för vilken uppfattning allmänheten får av kriminaliteten. De senaste åren har gängkriminaliteten varit högt upp på medieagendan i Sverige, speciellt konflikten mellan Foxtrot- och Dalennätverket, där gängens ledare fått smeknamn som “Kurdiskaräven”, “Greken” och “Jordgubben”. Denna studie syftar till att undersöka hur namnpubliceringar av brottslingar i den svenska gängkonflikten utvecklats och hur dess huvudpersoner porträtterats. Detta utifrån perspektiv om dramatisering, kommersialisering och gestaltning. I studien har en kvantitativ innehållsanalys applicerats på artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att kunna se hur användandet av smeknamn på kriminella sett ut och utvecklats. Dramatiseringen och gestaltningen av gängkonflikten har även undersökts. Året som undersökts är 2023, och för att kunna se en förändring över tid har året delats upp i fyra kvartal. Resultatet visar att användandet av smeknamn på kriminella har förändrats under året. Från att tidningarna benämnt exempelvis Rawa Majid med endast hans smeknamn “Kurdiskaräven”, till att de skriver hans riktiga namn. Framförallt har tidningarna skrivit både smeknamnet och det riktiga namnet i samma artiklar i hög utsträckning. Studiens resultat visar även på att ett stort fokus legat på individen i mediebevakningen. Episodisk gestaltning har använts betydligt mer frekvent än tematisk. Intressant är att det i början av året var ett samhällsfokus i rapporteringen, innan individfokuserat tog över. Användningen av smeknamn fungerar som en följetong för att behålla läsarnas uppmärksamhet. Detta kan kopplas ihop med kommersialiseringen av journalistiken och främst hur medierna övergått till att bli marknadsinriktade. Samtidigt har dramatisering med hjälp av förstärkande ord inte varit ett vanligt drag från medieproducenterna, även om tidigare forskning om medieutveckling hävdar att en dramatisering av kriminaljournalistiken har skett.

In line with the growing importance of today’s media the concept of mediatization has grown. Mediatization is described as the dynamic relationship between media and politics, and the process of change that has increased the influence of media. When it comes to research about mediatization in politics, it is still a somewhat undiscovered field. The previous research that has been made has for the most part focused on the news media’s coverage of the election campaigns, but not so much in other political contexts such as TV-broadcasted debates. This study has focused on the Swedish public service channel SVT and the commercial newspaper Aftonbladet, and their final debate before the Swedish election in 2022. Why these TV-broadcasted debates were focused on in this study, is because of their big impact on the election’s outcome. This impact is something that has grown bigger and bigger, and in today’s society, the final debates are the ones that have the biggest impact during the election campaigns. Because of this, the study is important and relevant for closing a research gap. The main purpose of the study was to compare the two debates, researching in which ways the debates differ in mediatization and looking into if there are any differences between public service and commercial media. To accomplish this, a quantitative content analysis was made, where several different variables designed according to previous studie’s indications on mediatization were looked at in the debates. All these indications that were studied, are indications on mediatization and are good tools to examine when researching mediatization. The results of the study showed that there were a difference between the two media’s when it comes to mediatization in their final debate before the election. Mediatization occurred in both, but the commercial media, Aftonbladet, were more embossed by mediatization. Of the four examined indications of mediatization, three were in favor of Aftonbladet. Interesting though is that the indication which is how commercialized the debate was, the commercial media (Aftonbladet) and the public service (SVT), almost had no difference between them. But looking at the greater picture, the commercial media’s debate was more mediatized and the difference was in the end significant.

Aftonbladet, Expressen and TV4 Nyheterna are the largest Swedish news media on TikTok, and this essay focuses on how these media outlets evaluate news and what the news selection looks like on the platform. We proceeded from the theory of commercialization, news evaluation and agenda setting in combination with previous research on news evaluation and news selection on social media to answer our questions. A method triangulation worked well in this essay, where the quantitative part answered the question of news selection, while the qualitative part answered the question of news evaluation. The quantitative part is based on 300 TikTok clips and the qualitative part is based on 5 interviews with journalists. The results show that crime is the most common news genre on the app and that the news evaluation is greatly influenced by the target group and the design of the platform. The result also showed that bad and surprising news are the most recurring news values according to the news selection and that news that takes place in Sweden are the most common. Social, political, and economic issues are the news that engages the audience the most and can be seen in the number of shares, likes and comments. The commercialization of journalism is also prominent in the journalists' evaluation of the news on TikTok, as well as which news is published. However, further research is required to understand the relationship between news rating and news selection on TikTok, as well as additional aspects such as framing and angle.

Syftet med undersökningen var att studera hur nyhetsvärderingsprocessen och olika mål i verksamheten balanserades på sex tidningsredaktioner som producerar nyheter för Tiktok. För att erhålla ett ovanligt perspektiv genomfördes semistrukturerade intervjuer med ansvariga för tidningarnas strategier på sociala medier. Totalt genomfördes sex intervjuer med fyra sociala medier-redaktörer, två chefredaktörer och en reporter som dagligen arbetar med att producera nyheter för Tiktok. Studien använde kommersialiseringsteorin som övergripande ram för att analysera och tolka intervjuerna. Resultatet indikerar att samtliga tidningar, lokala såväl som nationella, etablerade sig på Tiktok för att skapa varumärkeskännedom och en relation till en publik de tidigare inte lyckats att nå ut till. Somliga intervjuade uppgav att de tydligt vet vad som efterfrågas av Tiktok-publiken och att de aktivt producerar nyheter som tilltalar denna målgrupp. Andra framhåller att det handlar om ett urval när det kommer till vilka nyheter som publiceras på Tiktok. Det framkom även att redaktörerna gör flera avvägningar, exempelvis gör vissa tidningars varumärke det svårt att arbeta enligt både en kommersiell logik såväl som Tiktoks logik. Särskilt anmärkningsvärt var att ingen av de intervjuade tidningsredaktionerna för närvarande genererar intäkter från Tiktok, utan samtliga förklarade att den nuvarande investeringen förväntas ge avkastning i framtiden. / The objective of this study was to examine the news evaluation process and various operational goals were balanced at six newspaper editorial offices that produce news for Tiktok. To gain a different perspective, semi-structured interviews were conducted with those responsible for the newspapers’ social media efforts. In total, six interviews were conducted with four social media editors, two editors-in-chief and one reporter who work daily with producing news for Tiktok. The study was grounded on commercialization theory as a comprehensive approach to journalism to analyse and interpret the interviews. The findings indicate that all newspapers, both local and national, established a presence on Tiktok to create brand awareness and to build a relationship with an audience they had previously failed to reach. Some interviewees stated that they have a clear understanding of the Tiktok audience’s demands and actively produce news that appeals to this audience. Others emphasized that there is a selection process regarding which news is published on Tiktok. It also became evident that several considerations are made by the interviewed editors, for instance the brand of some newspapers make it difficult to work within both a commercial logic and Tiktok’s logic while maintaining the newspapers brand. Notably, none of the interviewed newspaper’s editorial offices currently generate revenue from Tiktok, with all explaining that the current investment is expected to yield returns in the future.

Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas.Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter.För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag.Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

No description available.

SVT arbetar inom public service-sfären och försöker efterfölja ett sändningstillstånd där objektivitet förespråkas. Under en längre period hade SVT monopol på TV-sändningar, men 1987 hävdes monopolet och konkurrerande nyhetsmedier gjorde entré på marknaden. Tidigare forskning visar att uppkomsten av konkurrerande nyhetsmedier på marknaden har förändrat sättet att producera nyhetsinslag. Nyhetsmediernas nyhetsinslag har gått mot en mer kommersiell utformning där syftet är att locka till sig tittare. SVT har följt denna trend trots att deras sändningstillstånd förespråkar neutralitet gentemot andra maktsfärer i samhället. Vad som inte framgått av tidigare forskning är om och hur bildsättningen i nyhetsinslagen förhåller sig till objektivitet kontra kommersialism efter avskaffandet av TV-monopolet. Då SVT behållit sitt sändningstillstånd kan det antas att de fortfarande anser sig vara objektiva i sitt bildberättande, men frågan är då om deras syn på objektivt bildberättande har förändrats? För att svara på detta genomfördes en kvalitativ bildanalys av åtta nyhetsinslag med temat katastrofrapportering. Fyra inslag som rapporterar om Tjernobylkatastrofen 1986 ställs mot fyra inslag om flodvågskatastrofen i Asien 2004. Den första katastrofen ägde rum före TVmonopolets avskaffande, och den andra efter. Bildberättandet i rapporteringen av katastroferna jämfördes sedan, för att fastslå om den senare katastrofen gestaltats mer kommersiellt än den tidigare. Uppsatsen diskuterar om och hur synen på objektivitet har förändrats hos SVT, och att objektivitet kan komma att fortsätta förändras mot ett mer kommersiellt håll. Studiens slutsats visar att bildberättandet i nyhetsinslagen över Tjernobylolyckan förhöll sig mer till objektivitet, medan nyhetsinslagen över flodvågskatastrofen i Asien lutade mot ett mer kommersiellt bildberättande. Mellan 1980-talets senare hälft och 2000-talets början hade klippbildernas roll förändrats. Den visuella information som tillsammans med reporterrösten till en början utgjorde vad som kan liknas vid bildsatt radio, hade under den senare perioden övergått i en katastroffilm, som underhöll publiken på ett sätt som liknar de kommersiella nyhetsinslagens utformning.

Title: By what strategies is the old media using the new media? A qualitative essay on TV: s use on social media Number of pages: 54 Authors: Marie Magnusson och Sabina Karlsson Tutor:  Karin Fast Course: Media and Communication Studies C Period: Spring 2011 University: Karlstad University Purpose/Aim: Our purpose is to examine which strategies and why two TV-channels, SVT and TV4, are using social media. Our anticipated view is that SVT as a public service organization and TV4 as a commercial operator may have different motives with its use of social media. Material/Method: A qualitative method consisting of interviews by informants from SVT and TV4. Main results: Our result is that there isn’t any big difference between SVT and TV4 in the way they’re using social media. However, that SVT has to more specifically make sure no commercialism exists, while TV4 don’t have to think about it. Keywords: Social networking, convergence, commercialism, communication, Internet, public service, television. / Titel: Genom vilka strategier använder gamla medier de nya? En kvalitativ studie om TV:aktörernas användande av sociala medier Antal sidor: 54 Författare: Marie Magnusson och Sabina Karlsson Handledare: Karin Fast Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-nivå Period: Våren 2011 Universitet: Karlstads Universitet Syfte/Mål: Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier och varför två svenska TV-aktörer, SVT och TV4, använder sig av sociala medier. Vår förtida uppfattning är att SVT som public servicebolag och TV4 som kommersiell aktör kan ha olika syften med sitt användande av sociala medier. Metod: Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter från SVT och TV4. Resultat: På vilket sätt och vilka sociala medier man använder sig av verkar i grunden vara det samma hos båda aktörerna, SVT och TV4. Men SVT måste mer specifikt se efter att reklam inte existerar, medan TV4 som är kommersiella inte behöver rätta sig efter det. Nyckelord: Sociala medier, konvergens, kommersialisering, kommunikation, Internet, public service, television.

Idrott och motion är ett av de största fritidsintressena i Sverige. Den svenska idrottsrörelsen bottnar i den ideella sektorn och det har skett en ökad professionalisering och kommersialisering främst inom elitidrotten. Idag är idrotten mer än bara en match, mervärden har blivit viktigare och man säljer ett helhetskoncept. Syftet med denna studie är att belysa hur organisationer inom den ideella sektorn hanterar professionalisering och kommersialisering, med avseende på elitishockeyn i Sverige. För att besvara studiens syfte har en flerfallstudie genomförts med hjälp av sex elitishockeyklubbar i Sverige. Urvalet bestod av klubbar från de två högsta ishockeyserierna och klubbarna representerar både större städer och mindre orter. Resultatet visar att samtliga elitishockeyklubbar är högst företagsliknande och att bolagiseringar kan ses som en del av professionaliseringen. Klubbarna har många beroendeförhållanden och anser att de går mot en fortsatt kommersialisering där fokus på idrott som underhållning ökar. / Sports and exercise are one of the most popular hobbies in Sweden. The Swedish sports movement stem from the non profit sector and there has been a increase in professionalization and commercialization mainly within the elite sports. Sports is more than just a game today, added value has become more important and one sells a total concept. The purpose of this thesis is is to highlight how organizations in the non profit sector manages professionalization and commercialization, with respect to elite hockey in Sweden. To answer the purpose of the study case studies have been conducted using six elite hockey teams in Sweden. The sample consisted of teams from the two top hockey leagues and teams representing both large cities and smaller towns. The result shows that all elite hockey teams are highly business-like and turning in to a corporation can be seen as a part of professionalizaton. Clubs have many interdependencies and see a continued development towards increades commercializaion with a focus on sport as entertainment.