Diskussionen om att kommuner ser på sina medborgare mer som kunder än som invånare har blivit allt mer vanlig. Den här uppsatsen behandlar hur en kommun använder sig av språket, genom texter på hemsidan och det är en komperativ studie på Jönköping, Kalmar och Växjö kommun. Det kan uppstå en viss problematik om en kommun använder sig av ett mer kommersiellt språkval, det här problemet diskuteras i slutdiskussionen. En dokumentanalys har genomförts för att få en djupare förståelse av kommunernas val av tilltal och målgrupper. Den semiotiska analysen används för att beskriva kommunernas tilltalssätt på sina hemsidor i texter, där vi analyser vissa valda texter på hemsidorna.

Students at Jönköping School of Engineering were given an assignment from Jönköping municipality, to evaluate their decision support system, QlikView. The students have also developed proposals for improvement with focus on usability.The Jönköpings municipality has currently got 11000 employees and consists of nine different administrations. The target group for QlikView is approximately 600 first-line managers. The intention of QlikView is that the users can get an overall picture of their business by having all information in just one system. The purpose of the thesis is to obtain a picture of what the users think about the system today and present relevant suggestions for improvement, which the Jönköping municipality can use when the introduction of the new version of QlikView takes place. The research questions that the study aims to answer are: • Has QlikView got a user friendly interface?• How can the interface be improved to become more user friendly? Theories that this work is based on is Jacob Nielsens ten usability principles and Ben Schneidermans eight golden rules. They are both well-known authors in the subject of interaction design. The thesis also deals with theories regarding how an evaluation should be performed and how you collect data in the most positive way. The evaluation is started with a questionnaire that was sent out to the employees who had been logged into the system the past six months, the students also carried out interviews with 6 first-line managers. The result from the questionnaire and the interviews is presented in both diagrams, tables and in running text. In the questionnaire, 44% of the respondents thought that the usability in QlikView was low. Opinions that stood out were that the selections are marked in an unclear way and that respondents found it difficult to know how to use the system. The six interviewed persons agreed that they all wanted to have a search box instead of the search function that today is ”hidden”. The suggested improvements that are presented are based on theories and result from the questionnaire and interviews. The work ends with a discussion and a conclusion. The conclusion is that the Jönköping municipality should make some changes in terms of functions and layout to enhance the usability. The students hope that this work will help the Jönköping municipality in their new version of QlikView.

Abstract Många Svenska kommuner befinner sig i en svår situation då de tvingas kämpa mot en negativ befolkningsutveckling och de konsekvenser som följer med detta. I denna undersökning har situationen i tre kommuner i östra Kronobergs län granskats. I Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd har befolkningsutvecklingen varit negativ under en längre tid. För att vända utvecklingen måste det skapas en attraktionskraft hos den lilla kommunen som gör att människor stannar kvar eller väljer att flytta dit. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt kommunerna i fråga arbetar för att vända en negativ utveckling. Syftet har också varit att undersöka hur kommunerna profilerar sig samt hur de arbetar för att öka sin egen attraktionskraft. Frågeställningarna har haft för avsikt att ta reda på vilka starka sidor och vilka svagheter kommunerna själva anser vara viktiga. Vidare har avsikten varit att undersöka vilka möjligheter samt vilka eventuella hot det är som påverkar kommunerna i deras arbete. Undersökningen har baserats på kommunernas översiktsplaner, hemsidor och intervjuer med en representant för varje kommun. Det insamlade materialet har därefter sammanställts till en resultatdel som fokuserat på de faktorer som ansetts viktiga i kommunerna. Slutresultatet har visat att kommunerna ser relativt lika på utvecklingsfrågor men att det ändå lyfts fram unika värden i var och en av kommunerna. Analysen av resultatet har gjorts genom att identifiera de starka sidor, svagheter, möjligheter och hot som framkommit i granskningen av översiktsplaner, hemsidor och i intervjuer. Faktorer som natur, närhet, kommunikationer har setts som styrkor av samtliga medan negativ befolkningsutveckling, ekonomiska svårigheter och problem med näringslivet varit ofta förekommande svagheter i kommunerna. Möjligheterna till en positiv utveckling har handlat mycket om satsningar på det lokala näringslivet, besöksnäring, utvecklad infrastruktur och samarbete. Undersökningen har visat att befolkningsutvecklingen och den lilla kommunens verksamhetsproblem är de allvarligaste hoten för kommunernas framtid. Slutresultatet har visat på hur de undersökta kommunerna ser på sin nuvarande och framtida situation samt vilka strategier som ska kunna vända utvecklingen.

Denna studie är en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur de anställda inom Halmstads kommun använder sig av visionen – Halmstad 2020 och värdegrunderna den vilar på i sitt arbete. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om kommunikation, värdebaserat och expressivt ledarskap, ledarskap i politiskt styrda organisationen samt Human Resources. Totalt har vi genomfört två informantintervjuer, samt tio intervjuer inom två olika förvaltningar i kommunen. Vi har även tagit del av olika dokument som har legat till grund för vår studie. Resultaten visade att flera av respondenterna upplevde visionen som abstrakt och otydlig. Det framkom även att kommunikationen kring visionen upplevdes som bristfällig inom båda förvaltningarna. Vidare framkom det att ledarskapet har betydelse i arbetet mot en vision. Vår slutsats är att arbetet mot en vision omfattas av god kommunikation, ett värdebaserat/expressivt ledarskap samt ett HR– arbete som är integrerat i organisationens övergripande vision. / This qualitative study aims to investigate how the employees in the munipacility of Halmstad practice the vision - Halmstad 2020 and its value foundations in their working process. We have applied theories about communication, value-based and expressive leadership, leadership in public organizations and Human Resource Management. In total, we performed two interviews with informants, and ten interviews within two different administrations in the munipacility. We have also taken note of various documents that has been the basis of our study. The results indicated that several of the respondents experienced the vision as abstract and vague. It also appeared that communication about the vision was insufficient in the two administrations. Further, the results also indicated that leadership is an important matter in the working process towards a vision. Our conclusion is that the work towards a vision is covered by good communication, a value-based/expressive leadership and that a practice of human resources management are integrated in to the organizations overall vision.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet mångfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstå en kommuns rekryteringsprocess ur ett mångfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens rekryteringsprocess kan förbättras för att främja rekrytering av mångfald.   En frågeställning utarbetades för att besvara syftet: Hur går kommunens rekryteringsprocess till? Undersökningen är en fallstudie och genomfördes på Växjö kommun, där vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga väl insatta i kommunens rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering. Intervjuer och dokument lästes och tolkades ur ett hermeneutiskt perspektiv och tolkningarna jämfördes sedan med teorier i ämnet.  Resultatet visade att informanterna försöker att sträva efter att följa policyn kring mångfald, dels i det dagliga arbetet och dels i projektet ”Mångfaldens år” och att man är medveten om varför kommunen bör arbeta för mångfald. Resultatet visade också att det är viktigt att organisationer arbetar för att främja mångfald i sin rekryteringsprocess, och att det är angeläget att organisationen genomsyras av ett mångfaldsfrämjande tankesätt. Mångfaldstänkandet ska finnas i alla delar av organisationens arbete. Det är också viktigt att man har tydliga riktlinjer för hur rekryteringsprocessen ska gå till ur ett mångfaldsperspektiv. Tydliga riktlinjer leder förhoppningsvis till ett gemensamt arbetssätt i organisationen, vilket också är bra ur ett mångfaldsperspektiv.

Detta är en uppsats om lärares syn på målstyrningen vid två skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnår de uppsatta målen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkätstudie. Resultatet visar att många lärare uppfattar att målen är otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. Angående hur man mäter att eleverna uppnår målen blev resultatet att det finns en mängd olika metoder att tillgå som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lång arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet. Skillnaderna kan bland annat bottna i osäkerhet på sin yrkesroll samt bristande kunskaper i och med kort arbetslivserfarenhet.

No description available.

<p>Abstract</p><p>Många Svenska kommuner befinner sig i en svår situation då de tvingas kämpa mot en negativ befolkningsutveckling och de konsekvenser som följer med detta. I denna undersökning har situationen i tre kommuner i östra Kronobergs län granskats. I Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd har befolkningsutvecklingen varit negativ under en längre tid. För att vända utvecklingen måste det skapas en attraktionskraft hos den lilla kommunen som gör att människor stannar kvar eller väljer att flytta dit. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt kommunerna i fråga arbetar för att vända en negativ utveckling. Syftet har också varit att undersöka hur kommunerna profilerar sig samt hur de arbetar för att öka sin egen attraktionskraft. Frågeställningarna har haft för avsikt att ta reda på vilka starka sidor och vilka svagheter kommunerna själva anser vara viktiga. Vidare har avsikten varit att undersöka vilka möjligheter samt vilka eventuella hot det är som påverkar kommunerna i deras arbete. Undersökningen har baserats på kommunernas översiktsplaner, hemsidor och intervjuer med en representant för varje kommun. Det insamlade materialet har därefter sammanställts till en resultatdel som fokuserat på de faktorer som ansetts viktiga i kommunerna. Slutresultatet har visat att kommunerna ser relativt lika på utvecklingsfrågor men att det ändå lyfts fram unika värden i var och en av kommunerna. Analysen av resultatet har gjorts genom att identifiera de starka sidor, svagheter, möjligheter och hot som framkommit i granskningen av översiktsplaner, hemsidor och i intervjuer. Faktorer som natur, närhet, kommunikationer har setts som styrkor av samtliga medan negativ befolkningsutveckling, ekonomiska svårigheter och problem med näringslivet varit ofta förekommande svagheter i kommunerna. Möjligheterna till en positiv utveckling har handlat mycket om satsningar på det lokala näringslivet, besöksnäring, utvecklad infrastruktur och samarbete. Undersökningen har visat att befolkningsutvecklingen och den lilla kommunens verksamhetsproblem är de allvarligaste hoten för kommunernas framtid. Slutresultatet har visat på hur de undersökta kommunerna ser på sin nuvarande och framtida situation samt vilka strategier som ska kunna vända utvecklingen.</p>

Today’s society has become more and more digitalized and we have access to more information than ever before. This has had a major impact on organizations and their work processes. For example have intranets become a common technical groupware to communicate and get relevant information from inside the organization. A common problem related to this is an over-reliance on the technology, where there's not taking into account that some informal and communicative means are difficult to occur through digital resources. The aim of this study is to examine the use of an intranet in a municipality, which consists of many different employees with various work situations. The focus in the study is to investigate how the members use the intranet and their view of the information access. The aim is also to study if there are any differences in the opinions between the employees and the managers. The empirical material is collected through a quantitative method, more particularly web surveys. Theories that are central to the study are organizational communication, sense-making in organizations, push- and pull theory, hegemony, and also prior research about intranet. The outcomes of the study indicate that the intranet is used frequently - primarily to receive news and other information. But at the same time most users finds it difficult to search and find the information they need on the platform. The results shows that the intranet has to be tailored to take greater account of different group’s needs and interest, both in terms of their media habits and in terms of professional information needs.

No description available.