I början på förra seklet var spårvagnen en vanlig syn i många av våra svenska städer. Bilens inträde i var mans hem gjorde dock att spårvagnen som kollektivt färdmedel försvann från de flesta städer. På 1980-talet hände dock något. Flera städer i Europa började åter bygga spårväg för kollektiv stadstrafik och nu verkar trenden har kommit även till Sverige. Ett tiotal svenska städer visar intresse för spårvagnen och av dessa har jag valt ut tre för en jämförande studie. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka motiv de olika kommunerna har till att bygga spårbunden trafik. Med hjälp av litteraturstudier, genomgång av utredningsmaterial samt genom samtal med tjänstemän på respektive kommun har jag undersökt hur införandet av spårvagnen kan komma att påverka människans rörlighet, vilken roll politiken spelar i sammanhanget, hur kommunikationen mellan kommun/politiker och invånarna ser ut i frågan samt hur de undersökta kommunerna arbetar med beteendepåverkande frågor i trafiken. Resultatet från denna kvalitativa undersökning visar att motiven till att bygga spårbunden trafik skiljer sig mellan städerna. I Linköping är det främsta argumentet en önskan om ett minskat bilanvändande och därmed minskade koldioxidutsläpp. I Jönköping är argumenten snarlika förutom på en tilltänkt sträcka där kapacitetsbrist anges. I Malmö är den huvudsakliga orsaken just kapacitetsbrist i dagens kollektivtrafiksystem. Vidare visar undersökningen att ett skifte i tankesätt håller på att ske i kommunerna. Från att fokus under tid har legat på att skapa rörlighet vill man nu i stället skapa tillgänglighet. Det visar sig även att politiken spelar stor roll för hur kraftfullt vikten av en spårvägsutbyggnad poängteras. Malmös politiker agerar kraftfullt och gemensamt medan Linköpings politiker är mer återhållsamma och försiktiga. I samtliga undersökta städer arbetas det idag med beteendepåverkande åtgärder i trafiken, ett arbete som rekommenderas att intensifiera i samband med spårvägsbygge i syfte att få fler att nyttja systemet.

<p>I början på förra seklet var spårvagnen en vanlig syn i många av våra svenska städer. Bilens inträde i var mans hem gjorde dock att spårvagnen som kollektivt färdmedel försvann från de flesta städer. På 1980-talet hände dock något. Flera städer i Europa började åter bygga spårväg för kollektiv stadstrafik och nu verkar trenden har kommit även till Sverige. Ett tiotal svenska städer visar intresse för spårvagnen och av dessa har jag valt ut tre för en jämförande studie. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka motiv de olika kommunerna har till att bygga spårbunden trafik. Med hjälp av litteraturstudier, genomgång av utredningsmaterial samt genom samtal med tjänstemän på respektive kommun har jag undersökt hur införandet av spårvagnen kan komma att påverka människans rörlighet, vilken roll politiken spelar i sammanhanget, hur kommunikationen mellan kommun/politiker och invånarna ser ut i frågan samt hur de undersökta kommunerna arbetar med beteendepåverkande frågor i trafiken.</p><p>Resultatet från denna kvalitativa undersökning visar att motiven till att bygga spårbunden trafik skiljer sig mellan städerna. I Linköping är det främsta argumentet en önskan om ett minskat bilanvändande och därmed minskade koldioxidutsläpp. I Jönköping är argumenten snarlika förutom på en tilltänkt sträcka där kapacitetsbrist anges. I Malmö är den huvudsakliga orsaken just kapacitetsbrist i dagens kollektivtrafiksystem. Vidare visar undersökningen att ett skifte i tankesätt håller på att ske i kommunerna. Från att fokus under tid har legat på att skapa rörlighet vill man nu i stället skapa tillgänglighet. Det visar sig även att politiken spelar stor roll för hur kraftfullt vikten av en spårvägsutbyggnad poängteras. Malmös politiker agerar kraftfullt och gemensamt medan Linköpings politiker är mer återhållsamma och försiktiga. I samtliga undersökta städer arbetas det idag med beteendepåverkande åtgärder i trafiken, ett arbete som rekommenderas att intensifiera i samband med spårvägsbygge i syfte att få fler att nyttja systemet.</p>

<p>Abstract</p><p>Author</p><p>Johanna Rahl and Marie Johansson.</p><p>Title</p><p>Helsingborg-Ängelholm, a comparison of the work of the municipalities regarding self generated health care activities for employed teachers.</p><p>Content</p><p>Today you pay more and more attention to self generated health care. Political decisions affect the social development and thereby also conditions for people to feel healthy. As the municipalities are working with its inhabitants they are an important part of the self generated health care activities. The most part of our life we spend in school or at work and this is the reason why these places are the most suitable to create healthy people. From these thoughts we created the following aim of the study:</p><p>“The aim of this study is to investigate what kind of work regarding self generated health care that is performed by the municipalities of Helsingborg and Ängelholm towards the employed teachers and how the teachers apprehend this work. Beside we will compare the municipalities and the selected schools and look for differences and similarities. Using actual knowledge about self generated health care we will support with thoughts how to develop the work for better self generated health care.”</p><p>To answer the aim we have done 20 interviews of teachers, headmasters, responsible for human resources in the municipality, project leader for “Hälsovägen” as well as responsible for Child and Youth committee, all working within Helsingborg and Ängelholm municipalities.</p><p>Our result shows that there is an ongoing work regarding self generated health care in both municipalities, even though it is different. In Ängelhom there is a policy regarding self generated health care, including 1000 SEK as a subsidy for these kinds of activities, among a lot of other things for the employees. The municipality also arrange special health congresses and other projects regarding self generated health care. In Helsingborg the subsidy is 2000 SEK a year, together with a health care card with discounts. The municipality in Helsingborg also has a well developed team work with “Hälsoborgen”, the towns` answer to the company’s health care. This is missing in the municipality of Ängelholm, who instead has progressed a lot more regarding the self generated health care activities for the employed teachers. The most used part is the subsidy of the self generated health care activities; however this part must be paid by the schools themselves. This will lead to the schools reducing both the number of employees as well as materials to the pupils.</p><p>Theories regarding self generated health care and health focus on the importance to affect people physical, psychological and social. The municipalities we have compared are still working more on the physical part. It is not enough to have a good physique if you don’t feel good both psychologically and socially. This is something to think about for both of the municipalities, when they evaluate their self generated health care work. Helsingborg and Ängelholm need to enlarge their views concerning self generated health care, through learning from each other.</p><p>Key words</p><p>Helsingborg municipality, Ängelholm municipality, employed teachers, ill-health, health and self generated health care.</p>

Användandet av sociala medier i kommuner har märkbart ökat de senaste åren. Detta då de insett att det är en möjlighet att sprida sin information, starta diskussioner och få feedback genom en medborgardialog. E-delegationen fick 2010 i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för hur sociala medier ska skötas, detta är något som också kommunerna själva har gjort. Tredje punkten i E-delegationens riktlinjer tar de upp att det är viktigt att sätta upp interna regler. Denna kandidatuppsats grundar sig i Karlstads kommuns och Sollentuna kommuns riktlinjer samt deras huvudsidor på Facebook. Detta för att få en överblick i vad för riktlinjer som finns, hur de skiljer sig åt och hur riktlinjerna följs under en månad. Studien är inte genomförd för att granska de valda kommunerna utan är ett exempel för att se vad för riktlinjer som finns gällande sociala medier och hur de följs i kommuner. Med hjälp av en innehållsanalys har kommunernas respektive riktlinjer analyserats. En innehållsanalys har också gjorts på inläggen publicerade av Karlstads kommun och Sollentuna kommun under juli 2017. Medborgarnas inlägg inklusive respektive första kommentar har också analyserats. På Karlstads kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juli 2017, och på Sollentuna kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juni, juli och augusti 2017. Detta för att medborgarnas inlägg under juli 2017 på Sollentuna kommuns Facebooksida inte nådde tillräcklig mättnad. Med hjälp av resultatet från innehållsanalysen av riktlinjerna har en innehållsanalys gjorts på inläggen för att se hur de följer riktlinjerna som tagits fram. Slutsatserna från studien var att riktlinjerna har lite olika rubriksättningar och lite olika omfattning. Mycket i riktlinjerna är väldigt lika men det finns punkter som skiljer sig. Till exempel, Karlstads kommun belyser att medborgare ska tilltalas med ”du” och Sollentuna kommun belyser hur viktigt det är att länka till dokument. Båda kommunerna förhåller sig till de riktlinjer som gäller innehållet i inlägg samt innehållet i första kommentaren publicerad av kommunen. Dock följer de inte alltid den rekommenderade svarstiden och besvarar heller inte alla inlägg. I Sollentuna kommuns fall, gällande de obesvarade inläggen, har de i riktlinjerna avsagt sig från att de måste besvara alla inlägg. Detta är inget Karlstads kommun tar upp.

Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.

Bygglov handlar om att väga enskilda intressen mot allmänna intressen i hur vår omvärld ska se ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller på bygglovshandläggaren, dennes chef och däröver nämnden. Att handlägga ett bygglov kräver kunskaper i både PBL (plan- och bygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rätt instanser ska kontaktas samt remisser och grannhöranden skickas i de fall de behövs. En handläggare måste kunna läsa och tolka lagtexter, kartor och detaljplaner som ibland är av äldre datum och svårtydda. Det här arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandläggningen och hur kunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandläggare utför under en dag undersöks. Det visar sig att arbetet varierar väldigt mycket från dag till dag. Handläggaren måste bemöta frågor och ge relevanta svar som frågeställaren kan förstå och acceptera. Till sin hjälp har handläggaren flera verktyg som underlättar arbetet så som digitala kartor, ritningar och lagtexter. Det framkom under mina studier att Örebro kommun och Karlskoga kommun använder sig av lean-modeller i sitt arbete för att korta ner handläggningstiderna och få nöjdare kunder. Kommunerna genomför undersökningar för att få en uppfattning om vad som behöver förbättras och vad som redan fungerar tillfredställande. / Building permit is about to weigh individual interests against the public interest in decisionmaking about how our surroundings should look like. The interpretation of how the law should be observed undertaken by the building permit officer, his or her manager and the board. Dealing with a building permit requires knowledge of both PBL (Planning and Building Act) and BBR (Building Regulations), the relevant instances should be contacted, and referrals and neighborhood hearings should be sent when they are required. An administrator must be able to read and interpret legal texts, maps and detailed plans that are sometimes old and difficult to interpret. This work addresses how the county works with building permit processing and how customers perceive the county’s work. What tasks a building permit officer performs in one day is studied. It becomes apparent that the work varies greatly from day to day. The officer must respond to questions and provide relevant answers that are easy to understand and accept. There are several helpful tools available to assist the officer, such as digital maps, drawings and law texts. During my studies I learned that both Örebro county and Karlskoga county make use of lean models in their efforts to reduce delays and improve customer satisfaction. The counties carry out surveys to get an idea of what needs improvement and what already works satisfactorily.

The government has in several steps decided about municipal mergers during the 20thcentury. In many places the mergers provided the basis for a local conflict. This conflict wasnot always easy to resolve and lives in many places remain in today's municipal issues. Amulti-tiered municipality tends to create local contradictions between what constitutes thecentral core and the other locality or territories in the municipal territory, it looks like they arein the municipality's periphery. The municipal reforms that were implemented tended tocreate conflicts of softer values, the sense of belonging within the municipality and what isreferred to as local identity is a sensitive issue when the independence of a small municipalityis absorbed by another, often bigger, municipal unit which in short term reduced the civicinfluence.Municipal mergers or similar mergers of legally governing territory have been conducted inmany European countries and, above all, municipal mergers have been conducted in theNordic countries which has had similar structures. The results vary, as does the population'sview of these reforms. The municipal merges that have been done had been a consequence ofurbanization and a tool to ensure the legal security and taxation of the state. Decisions on themergers were made in various referral bodies and were based on demographic conditions andforecasts. The soft values that the citizens felt before a merger were resolved at the local levelin the municipal.The press provided a platform and a forum where discussion could take place in the form ofsubmitter columns and interviews. Local rulers and opinion leaders used this channel toinfluence and urge the public to take a stand on important local issues. How frequent was thepublication about the municipal assembly and what views were expressed in block 10,Årjäng? In this study, I have analyzed the magazines' notices regarding the municipalassembly in the selected geographical area. I have reviewed the reports that were published innational and local press to find out what came to the public´s notice, as well as how opinionleaders expressed themselves during the municipal block reform. As expected, the localnewspaper contributed more opinions in the form of submissions and more news articles thanthe national newspapers.The purpose of the text and media analysis was to find out who wrote, for example, asubmitter and partly what the writer wanted to convey or form opinion on. In my work, Ihave used the receiver-oriented strategy as a tool for analyzing the press's published newsreporting and opinion columns. The strategy is based on three components that must be takeninto account when analyzing a text - Who deals with the text, what aspects should be studiedand addressees as actors in specific positions. The study of the text and the content of thenewspapers gave an insight into what caught the interest of the inhabitants and what thepublic considered important in the municipal assembly. For this specific study, the surveymaterial is limited to focus only on the municipalities within the municipal block of Årjäng. / Regeringen har i flera steg beslutat om kommunala sammanläggningar under 1900-talet, påmånga ställen gav sammanläggningarna grund för en lokal konflikt. Den här konflikten varinte alltid enkel att lösa och lever på många platser kvar i dagens kommunala frågor. Enflerkärning kommun tenderar att skapa lokala motsättningar emellan det som utgör dencentrala kärnan och den eller de andra orterna inom territoriet ser det som att de befinner sig ikommunens periferi. Kommunreformerna som genomfördes tenderade att skapa debatter ominvånarnas identitet och tillhörighet. Känslan av tillhörighet inom kommunen och det sombetecknas som lokal identitet blir direkt en känslig fråga när en liten kommunssjälvständighet absorberas av en annan enhet till förmån för en större kommunal enhet sompå kort sikt kom att minska det medborgerliga inflytandet. Kommunsammanläggningar ellermotsvarande sammanläggningar av juridiskt styrande territorium har gjorts i mångaeuropeiska länder och framförallt har kommunsammanläggningar genomförts i de nordiskaländerna som har haft likartade upplägg. Resultaten varierar liksom befolkningens syn pådessa reformer. Kommunsammanläggningarna som har genomförts har varit en konsekvensav urbaniseringen och ett verktyg för att säkerställa rikets rättssäkerhet och beskattning.Besluten om sammanläggningarna togs i olika remissinstanser och baserades pådemografiska förutsättningar och prognoser. Känslan av tillhörighet, de mjuka värden sommedborgarna kände inför en sammanläggning var tvunget att redas ut på lokal nivå.Den tryckta pressen utgjorde en plattform och ett forum där diskussion kunde föras i form avinsändarspalter och intervjuer. Lokala makthavare och opinionsbildare använde den härkanalen för att påverka och uppmana allmänheten att ta ställning i viktiga lokala frågor. Hurfrekvent var publiceringen om kommunsammanläggningen och vilka åsikter kom till uttryck ikommunblock 10, Årjäng? I den här studien har jag analyserat tidningarnas notiser rörandekommunsammanläggningen i det valda geografiska området. Jag har granskat rapporteringensom förekom i nationell och lokal press för att ta reda på vad allmänheten fick ta del av, samthur opinionsbildare uttryckte sig under kommunblocksreformen. Den lokala tidningen bidrogsom förväntat med fler åsiktsyttringar i form av insändare och fler nyhetsinslag än denationella tidningarna.Målsättningen med text- och medieanalysen var att ta reda på dels vem eller vilka som skrivitexempelvis en insändare och dels vad skribenten ville förmedla eller bilda opinion om. Iundersökningen har jag använt mig av den mottagarorienterade strategin som verktyg för attanalysera pressens publicerade nyhetsrapportering och åsiktsspalter. Strategin bygger på trebeståndsdelar som ska beaktas vid analysen av en text – Vem handlar texten om, vilkaaspekter bör studeras samt adressater som aktörer i särskilda positioner. Studien av texten ochinnehållet i tidningarna gav en inblick i vad som fångade invånarnas intresse och vadallmänheten ansåg var viktigt i kommunsammanläggningen. För den här specifika studien ärundersökningsmaterialet avgränsat för att endast fokusera på kommunerna inomkommunblock 10, Årjäng.

This study explores cultural activities aimed at the elderly in two Swedish municipalities, Karlstad and Örebro, and investigate what motivates them. These activities are mainly organized in the area of care or preventive activities. This study shows that these activities are aimed at contributing to a better mental and physical health for the elders. The analysis is based on cultural policy documents and shows that both municipalities’ rationales for their investments in culture for the elderly are founded in a belief that culture contribute to positive social and health benefits. Dorte Skot-Hansen’s dimensions of the humanistic, sociological, and instrumental rationales have been used to analyze the material. When specifically studying the rationales behind implementations, several rationales can be expressed simultaneously and may to some degree overlap.

There is a change in the perception of stormwater management. The purpose is to work towards Sustainable stormwater management that prevents flooding and ensure good water quality. The shift complies with the EU water framework directive that has influenced the Swedish way of working and planning. The aim of this thesis is to compare Umeå, and Uppsala municipalises development of stormwater management with a focus on how the shifts from traditional stormwater management system to sustainable stormwater management is progressing. The study is based upon a review of information from reports and websites of worth to compare the shift in stormwater management to see where the different obstacles lie. The complex nature of the urban stormwater management has affected how the guidelines for planning has developed. Therefore, the thesis looks at the shift in stormwater management but also the constraints of the development.

Detta examensarbete utgår från att undersöka gång- och cykelstråk i svenska kommuner med inriktning på utveckling och samarbete mellan svenska kommuner i framkant. Författarna har valt att undersöka vilka exempel på åtgärd- och förbättringsförslag gällande gång- och cykelstråk presenterar de olika kommunerna, vilka faktorer för främjande av människors hälsa och miljö motiverar kommunernas åtgärds- och förbättringsarbete gällande gång- och cykelstråk och vilka sätt finns det för att stimulera fler åtgärder och förbättringar inom svenska kommuner generellt och hur kan de lära av varandras förslag gällande gång- och cykelstråk? Syftet med examensarbetet är att undersöka miljö- och hälsofrämjande arbeten som genomförs i Malmö stad, Östersund kommun samt Gävle kommun kopplat till gång- och cykelstråk. Författarna jämför och undersöker målsättningar och arbetsuppgifter kommunerna har efter förutsättningar och hur kommunerna värdesätter föreningen Svenska cykelstäder.Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer där de deltagande kommunerna fick svara på tio frågor relaterade till arbetets frågeställning. Urvalet gjordes från kommuner som var delaktiga i organisationen Svenska cykelstäder. Författarna valde ut Gävle kommun från början då författarna studerar vid Högskolan i Gävle. Efter att Gävle kommun blivit utvald så valde författarna ut en sydlig kommun, Malmö stad, och en nordlig kommun, Östersund kommun.Resultatet visade på hur olika kommuner i landet arbetar med gång- och cykelstråk, deras utmaningar och problem, hur de löser problem och andra förutsättningar kommunerna har gentemot varandra. Resultatet visade att alla kommuner jobbar aktivt med arbetandet av cykelinfrastruktur men arbetet med gångstråk och liknande glöms lätt bort. Det anses som en bonus om gångtrafiken påverkas positivt av utveckling gällande cykelinfrastruktur.Författarna kan dra slutsatsen att kommuner fokuserar mer på cykelinfrastruktur än gångstråk eller liknande. Större förändringar sker inom kommunerna för att främja cyklandet och miljön.