Hyresrättens status och andel av bostadsbeståndet minskar för varje år medan bostadsrätten å andra sidan ökar. Detta beror både på att andelen hyresrätter i nyproduktion är lägre än andelen bostadsrätter samt att många av hyresrätterna ombildas till bostadsrätter. I Sverige är det kommunens ansvar att se till att goda bostäder finns åt alla invånare. För att åstadkomma detta finns flera olika möjligheter, kommunen kan bland annat använda sig av planmonopolet, strategiska markförvärv och markförsäljningar. Den enkätundersökning som genomförts visar att de allra flesta kommunerna anser att det är brist på hyresrätter. De större kommunerna menar att detta beror på både nyproduktion och på ombildning medan de mindre kommunerna i större utsträckning anser att det bara beror på nyproduktion. Vissa kommuner har valt att inte påverka upplåtelseformen på något sätt utan låter marknaden styra medan många andra använder sig av flera olika verktyg för att påverka i den riktning de vill. I Stockholms län har 75 procent av alla ombildningar ägt rum, detta betyder att hyresrättens försvagade ställning märks mycket tydligt just där. Dock ser bostadsmarknaden mycket olika ut i olika delar av länet. I kommuner som ligger en bit från Stockholms innerstad är det svårt att få bostadsrättsproduktion att gå ihop ekonomiskt så där finns det många hyreslägenheter medan det i kommuner närmare innerstaden är lättare att sälja bostadsrätter till högre pris och därmed finns det också fler. I arbetet har tre kommuner som alla gör på olika sätt intervjuats. Tyresö kommun anser inte att det finns något problem med för få hyresrätter och gör därför ingenting alls för att påverka vilken upplåtelseform som byggs. Järfälla kommun däremot äger mycket mark och säljer den till ett lägre pris till de byggherrar som planerar att bygga hyresrätter. I Stockholms stad använder de sig av tomträttsupplåtelser vid hyresrättsproduktionen.

Syftet med denna rapport är att undersöka efterfrågan och möjligheten till exploatering av området Domherren 7 och 12, Bodens kommun samt att ta fram ett förslag för hur detta kan gå till. Målet med rapporten är att undersöka möjligheten för en exploatering i ett område i Bodens kommun genom att undersöka möjligheterna när det kommer till vatten och avlopp, elförsörjning samt geoteknisk undersökning. Det gör vi genom att analysera det tilltänkta området med avseende på potential, eventuella begränsningar samt vilka åtgärder som krävs. Våra långsiktiga mål är att exploateringen ska vara lönsam och bidra med positiva erfarenheter samt att exploateringen bidrar till bra balans i området.  Resultatet talar för att en exploatering av området är möjlig för de planerna vi haft. Två lägenhetshus där respektive hus består av tre våningar. Det behöver göras uppdaterade undersökningar för att säkerställa att resultaten från de tidigare undersökningarna fortfarande stämmer överens med hur det ser ut idag. Enligt de tidigare undersökningarna föreligger inget hinder för en exploatering av området Domherren 7 och 12, Boden.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur markanvisningstävlingar kan skapa förutsättningar för en effektiv och verkningsfull integrering av miljöaspekter i kommunal planering. Mer specifikt syftar arbetet till att utforska, utifrån kommunala planerares kunskap och erfarenheter, de villkor och förutsättningar som påverkar hanteringen och utfallet av markanvisningstävlingar.   Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med sex olika kommuner inom Stockholms län och Uppsala kommun. De studerade kommunerna är Nacka, Tyresö, Täby, Uppsala, Vallentuna och Värmdö kommun. Erfarenheten kring markanvisningstävlingar varierar mellan kommunerna men alla har pågående processer. En markanvisningstävling i varje kommun har valts ut och legat till grund för intervjuerna.   Resultatet av examensarbetet visar på att markanvisningstävlingar är ett verktyg som har stor potential att driva på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Kritiska framgångsfaktorer för markanvisningstävlingar är att ha en välformulerad målbild som löper genom hela processen, valet av kriterier samt valet av tävlingsprocess. Dessutom har erfarenheter från tidigare tävlingar och gott samarbete mellan kommunen och byggherren en stor betydelse.   Möjligheterna att använda markanvisningstävlingar som ett verktyg för att driva miljöfrågor är goda. Dock måste miljöfrågan inkluderas i målbilden i ett tidigt skede och vara ett fokusområde under hela processen. Bäst resultat för miljön nås då kommunerna har ett tydligt miljöprogram. Dessutom kommer resultaten påverkas positivt om det görs kontinuerliga uppföljningar och att byggherrarna har möjlighet att lämna egna lösningsförslag som kan bedömas i tävlingarna.   En markanvisningstävling är dyr att genomföra för både kommunen och byggherrarna. Men det viktiga är, enligt kommunerna att skapa bra resultat som i slutändan är långsiktigt hållbart för både samhället och kommuninvånarna. De väljer att inte fokusera lika mycket på vad som är kostnadsdrivande respektive reducerande i tävlingarna.

In the project with the people's greenhouse, I started from previous work where we analyse the place’s agriculture, self-sufficiency and social life. It turned out that agriculture and cultivation are the biggest employment and interest in the area. This conclusion became an aspect of the project. I analysed different variants in the design of the building with location close to the forest and water. The building got a long and narrow shape with a greenhouse in the middle of the building. This made the greenhouse and surrounding nature be the centre off focus.In the model, I analysed the constructive parts of the house with a focus on bearing capacity and strength. I used rectangular pillars of glulam beam and straight roof beam to get a strong and stable frame. The construction is made of wood, which from an environmental point of view is a positive bonus in the project. It is an extremely sustainability material that does not disturb an ecological balance in any way. It is produced without the use of fossil fuels and thus stores carbon dioxide, which has a positive impact on the environment and indoor climate. In addition, the house’s integrated common greenhouse contributes to better air quality through plants’ capture of carbon dioxide and enables organic cultivation of various plants all year round. I have also analysed how the house can be maintained with energy in an environmentally friendly way, which led to me placing solar cells on the roof and a small hydropower plant under the building which generates electricity for pumps, lighting and the rest of the maintenance in the building.Hopefully the building inspires a meeting and joint cultivation. The house promotes local culture and puts it in focus. I hope it helps stimulate imagination which in turn encourages play, learning and the development of cultivation interest in the area. / I projektet med folketsväxthus utgick jag från tidigare arbete där undersökte vi platsens jordbruk, självförsörjande och det sociala livet. Det visade sig att jordbruket och odling är det största sysselsättning och intresse i område. Jag tog fasta på detta och självförsörjande och det fick bli en ingång i projektet. Jag undersökte olika varianter i gestaltningen av byggnaden med placering i närhet till skogen och vatten. Byggnaden fick en avlång och smal form med ett växthus i mitten av byggnaden. Detta gjorde att växthuset och omkringliggande natur står i fokus. Jag undersökte konstruktiva delar i modellen med fokus på bärighet och hållfasthet. Jag använde mig av rektangulära pelare av limträbalk och rak takbalk för att få ett starkt och stabil stomme. Konstruktionen är i trä vilket ur miljösynpunkten är ett positiv bonus i projektet. Det är ett extremt hållbart material som inte stör en ekologisk balans på något sätt. Den produceras utan användning av fossila bränsle och därmed lagrar den koldioxid vilket ha en positiv inverkan på miljön och inomhusklimat. Dessutom husets integrerat gemensamt växthus bidrar till en bättre luftkvalitet genom växters fångande av koldioxid samt möjliggör en ekologisk odling av olika växter året runt. Jag har också undersökt på vilket sätt huset kan underhållas med energi på ett miljövänligt sätt vilket ledde till att jag placerade solceller på taket samt ett mindre vattenkraftverk under byggnaden vilka genererar el till pumpar, belysning och resten av underhåll i byggnaden. Förhoppningsvis inspirerar byggnaden till möte och en gemensam odling. Huset främjar lokal kultur och sätter den i fokus. Jag hoppas att det bidrar till att stimulera fantasi som i sin tur uppmuntrar till lek, lärande och utveckling av odling intresse i område.

Hur ser en kommun på medborgardialog? Sammanfaller det med medborgarnas syn? Och gör det någon skillnad när det kommer till tilliten till kommunen om individen deltar jämfört med den som inte gör det?  Dessa är frågor som denna studie ämnar svara på, och syftet blir därför tudelat. I första steget beskrivs hur medborgardialoger I Gislaveds kommun presenteras I officiella texter och dokument. Det andra steget ser på hur kommunens arbete med medborgardialoger uppfattas av medborgarna samt möjlig påverkan på deras tillit till kommunen. Ett ytterligare aspekt I analysen uppkommer I jämförelse mellan individer som har deltagit I medborgardialog och individer som inte har gjort det.  Materialet består av kvalitativa texter, så som officiella dokument, och resultatet av två enkätundersökningar. En enkät delades ut till dialogdeltagare som svarade på frågor både före och efter medborgardialogen. Den andra enkäten delades ut för hand till kommunmedborgare, och den bestod av liknande frågor som den första del som besvarades av dialogdeltagarna.   Studiens huvudsakliga slutsats är att kommunen och medborgarna som svarat till viss del verkar se på dialogens syfte på olika sätt. Kommunen presenterar det främst som ett verktyg för att sprida information, och bland vissa av medborgarna verkar uppfattningen istället vara att dialogen är ett möjligt verktyg för inflytande. Paradoxalt var det många av dialogdeltagarna som uttryckte lägre tillit till processen I jämförelse med de som inte deltog.

<p>Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.</p>

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.</p><p>The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?</p><p>How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?</p><p>The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.</p><p>This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.</p><p>The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.</p><p> </p>

The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject. The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students? How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student? The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants. This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis. The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.

Abstract Author Johanna Rahl and Marie Johansson. Title Helsingborg-Ängelholm, a comparison of the work of the municipalities regarding self generated health care activities for employed teachers. Content Today you pay more and more attention to self generated health care. Political decisions affect the social development and thereby also conditions for people to feel healthy. As the municipalities are working with its inhabitants they are an important part of the self generated health care activities. The most part of our life we spend in school or at work and this is the reason why these places are the most suitable to create healthy people. From these thoughts we created the following aim of the study: “The aim of this study is to investigate what kind of work regarding self generated health care that is performed by the municipalities of Helsingborg and Ängelholm towards the employed teachers and how the teachers apprehend this work. Beside we will compare the municipalities and the selected schools and look for differences and similarities. Using actual knowledge about self generated health care we will support with thoughts how to develop the work for better self generated health care.” To answer the aim we have done 20 interviews of teachers, headmasters, responsible for human resources in the municipality, project leader for “Hälsovägen” as well as responsible for Child and Youth committee, all working within Helsingborg and Ängelholm municipalities. Our result shows that there is an ongoing work regarding self generated health care in both municipalities, even though it is different. In Ängelhom there is a policy regarding self generated health care, including 1000 SEK as a subsidy for these kinds of activities, among a lot of other things for the employees. The municipality also arrange special health congresses and other projects regarding self generated health care. In Helsingborg the subsidy is 2000 SEK a year, together with a health care card with discounts. The municipality in Helsingborg also has a well developed team work with “Hälsoborgen”, the towns` answer to the company’s health care. This is missing in the municipality of Ängelholm, who instead has progressed a lot more regarding the self generated health care activities for the employed teachers. The most used part is the subsidy of the self generated health care activities; however this part must be paid by the schools themselves. This will lead to the schools reducing both the number of employees as well as materials to the pupils. Theories regarding self generated health care and health focus on the importance to affect people physical, psychological and social. The municipalities we have compared are still working more on the physical part. It is not enough to have a good physique if you don’t feel good both psychologically and socially. This is something to think about for both of the municipalities, when they evaluate their self generated health care work. Helsingborg and Ängelholm need to enlarge their views concerning self generated health care, through learning from each other. Key words Helsingborg municipality, Ängelholm municipality, employed teachers, ill-health, health and self generated health care.