Syftet med studien var att förstå hur medarbetare har påverkats av en digitalisering i en verksamhetoch att öka förståelsen för vad medarbetarna har lärt sig av förändringen. Två forskningsfrågor formulerades; hur har digitaliseringen påverkat medarbetarna? och vad har medarbetarna lärt sig av förändringen? Med en abduktiv ansats studerades två olika organisationer som har gjort olika digitala förändringar. Ett logistikföretag som har uppgraderat ett affärssystem och en kommun som har infört integrerade e-tjänster. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ analys med en hermeneutisk tolkningsansats. Det teoretiska perspektivet var Schöns lärandeteori om reflektion i praktiken och den tidigare forskningen berörde digitaliseringens organisatoriska förändringar, påverkande faktorer vid förändring och lärande i förändring. Resultatet visade att digitaliseringen påverkade medarbetarna och det dagliga arbetet. Arbetsuppgifter och rutiner standardiserades och anpassades utifrån systemets funktionalitet och externa samarbetspartners. Tidig delaktighet främjade lärande om systemet och förändringen vilket skapade en trygghet inför förändringen och att hantera den. Att ha nytänkande medarbetare som såg möjligheter och behov, med viljan att lära om och lära nytt, underlättade den digitala förändringen.

This study will describe how a digitization of the detailed planning process affects the formation of a property in a plan implementation.  How the investments made by the state to the authorities, municipalities and organizations to try to be at the forefront of society's growth and leading edge reaches out.  The purpose of the government is to provide easier access to detailed plans through digital aids, in order to make the information more easily available compared to todays analogue formats in the municipality's archive, ie in paper form. Today, the subject of digitalization is extremely relevant in the media, but also a large part of our processes for developing and streamlining highlights the opportunities that it brings. Although the journey within a digital community building process as a whole has been going on for a long time and does not stop here, there are clear examples that Sweden's municipalities are not united in the work and development. The study will mainly highlight the opportunity for medium-sized municipalities to keep up with the development and how private developers are affected by the changes that take place in the digitization work. The study deals with how a digital detailed planning process can influence the planning work, the plan implementation and subsequent property formation. The focus of the study lies on the effect that digital detailed planning process will have on the plan implementation and subsequent property formation. These points address both economic and legal aspects of land surveying. Keywords: Digitization, Plan implementation, Municipality, Developer

Havsnivån beräknas stiga en meter fram till år 2100 som följd av de rådande klimatförändringarna. Redan idag har effekter av det förändrade klimatet påverkat kustnära områden. I Sverige är det Skåne som är hårdast drabbat av kustproblematik som erosionsskador och översvämningar. Skånska kommuner måste därför anpassa den fysiska planeringen till stigande hav idag och inför framtiden. Det är inte alltid en enkel uppgift då planeringen ska ta hänsyn till flera aspekter. Genom att använda teorier om kommunal tillväxt och möjliga anpassningsstrategier undersöks två skånska kustkommuner: Ystad och Vellinge. Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att kommuners strävan efter tillväxt ligger bakom valet av anpassningsstrategi. Vidare visar det sig att det råder åsiktsskillnader mellan kommunala och statliga aktörer i frågan om vem som har det egentliga ansvaret för att skydda Skånes kust. Trots de olika ståndpunkterna om vilken eller vilka instanser som har det yttersta ansvaret för kusten så är samtliga intervjupersoner överens; klimatfrågan måste implementeras i samhällsplaneringen i större utsträckning.

The aim of this essay is to try to find the differences and similarities of two public librariesin the town of Kristinehamn and the rural community of Vara during the year 1994. Especiallyinteresting was if the different political traditions of the two communities -left wing majorityin Kristinehamn and right wing in Vara- have influenced the forming of the public libraries.The comparison contains accounts from the annual reports produced by the libraries between1987 and 1994, a more thorough study of the activities and interviews with decision makers in1994. The interview with the decision makers indicates that there is a distinct difference betweenthe librarians and the rest of the informants, this distinction shows, that in a tight budgetsituation the librarians prefer not to cut down on staff while the other informants actuallyfavour to make cuts on the procedures handled by the librarians. The general opinionthough, is that they all agree that the role of the public libraries is to defend democratic rights.The final conclusion is that the material of this essay supports the opinion that the idea ofpublic libraries is stronger than the political differences in Vara and Kristinehamn.

The aim of this study has been to explore local cultural policy documents in some municipalities in the geographical region of Västra Götaland. Do the municipalities have these kinds of documents for their local cultural activities, and how are they designed? These are questions which the study has focused on. The study has been concentrated on the library activity in the local cultural policy documents. The research has been a comparative one. Four municipalities have been chosen and their local cultural policy documents have been explored. The method which has been used is above all a qualitative text analysis. In addition, the method has included Björn Rombach’s definitions of aims and keywords collected from the Swedish national cultural political aims. The study contains a presentation and background, concerning the four municipalities. The purpose of this was to get a deeper understanding of what kind of municipalities participating in the research. The study has exhibited that the chosen municipalities have local cultural policy documents, but they are of various quality and in different forms. The most of the local cultural policy documents in this research are similar to the Swedish national cultural political aims from 1996. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this master’s thesis is to examine whether the role of a public library in a rural community is different from that of a town library. To answer this, a case studie of two public libraries has been made. Interviews, collection of documents and observations were carried out on location in one public library located in a rural area, and one public library, situated in a town. A modified version of an analysis model, originally developed by Andersson and Skot-Hansen, was used to analyse the data. Andersson’s and Skot-Hansen’s model is designed to categorize the roles of the public library as (1) a cultural centre (2) a knowledge centre (3) an information centre, and (4) a social centre. The analytical findings show that the rural library examined in this study clearly possess all of the roles of the model, while the town library of this study is more distinct in the roles of being information centre and knowledge centre. The remaining two roles does appear in the sample, but not to the same extent. The results also show that the roles a public library takes on does not solely depend on the surroundings being rural or urbanized, but on many other circumstances as well. Some other determinants are the character of the municipality, and organizational issues such as management of both the municipality and the library. / Uppsatsnivå: D

The purpose of the present thesis is to investigate the interaction between the branches in the different villages and its users and the importance of the branches for democracy. To illustrate these points, I have focused on Högsby municipality, a local council in Kalmar county. Högsby municipality is of particular interest in this connection, since all seven of the branches have been closed recently; only the main library remains. Moreover, three of the closed branches were, in 2005, taken over by citizen organizations local to the part of Högsby municipality where the libraries were located. The specific issues that were addressed were:- What needs were satisfied by the local libraries in Högsby council and is it possible to satisfy these needs in other ways and then, how?- Does the absence of a local library affect democracy?Interviews were performed. Protocols from council meetings and newspaper articles have been studied and supplemented with statistical information from “Statistics Sweden” and “Swedish Art Council”. Although no general conclusions can be reached on basis of the present investigation it is reasonable to presume that the situation as regards local libraries in other parts of Sweden exhibits similarities to the situation in Högsby municipality. Thus, it seems likely that the local libraries fulfil important functions as centra of knowledge, culture and information and as meeting place, but to varying degrees depending on the local circumstances. If the local libraries fulfil their roles in these contexts it is very likely that they also are very important for the democracy.

Den här uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjänster. År 2006 kom enny lag om allmänna vattentjänster ut som ställer krav på att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas särskilt. Vi har då fått ett uppdrag från Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin särredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i Västra Götaland län. Tre avdem närmare bestämt i norra Bohuslän och två av dem i Västergötland. Under arbetetsgång har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav två stycken skedde i Tanumskommun. Personerna vi har intervjuat jobbar som Ekonomichefer, VA-chefer, Ekonomereller som Controllers.Vi har också studerat kommunernas ekonomiska rapporter och där kunnat konstatera attredovisningarna skiljer sig åt både vad gäller innehåll och hur och var informationenpresenteras. Ett särskilt intresse för oss var att titta på hur kommunernas avgifter skiljersig åt och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till det. Att kommunens storlektill ytan eller folkmängd skulle ha något samband med avgiftens nivå har vi inte kunnatvisa. Sambandet vi har kunnat se är delvis geografiskt. Kommunerna som ligger i norraBohuslän har på det hela taget högre avgifter och deras terränger med mycket berg ökarkostnaderna för nyanläggningar av ledningsnät.En slutsats vi har dragit är att samtliga kommuner inte redovisar all ekonomiskinformation som är lagstyrd på ett sätt som möjliggör bra jämförelser. När det gällerövrig information där redovisningen inte är lagstyrd är variationerna ännu större. Alla harsina egna varianter och för att kunna göra jämförelser krävs det en hel del tolkningar ochbedömningar, vilket kan minska nyttan av jämförelserna.

No description available.

<p>Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen.</p><p>Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen. Vi har även sett att det finns en relativ låg kunskap bland respondenterna i kommunerna när det gäller redovisning av kommunens pensionsskuld.</p>